– Jag har gjort ett lejon och den här skattkistan. Skattkistan ska jag ta hem och lägga ett halsband i, säger eleven Laila Danielsson och visar glatt upp sina origami-figurer.
Laila sitter runt ett av borden på fritidshemmet Kobben på Önneredsskolan. Det är en kall och isig vinterdag och därför har pedagogerna snabbt ändrat dagens aktivitet från hinderbana på utegården till origami.
– Det är roligt att vika de här sakerna. Vi har gjort det många gånger, säger Laila.
För varje gång har svårighetsgraden ökat och idag får eleverna välja mellan en handfull olika figurer. Svårast är några Pokémon som kräver mycket finlir med händer, sax och lim.
Fritidspedagogen Huy Tran säger att origami tränar barnens kreativitet och samarbetsförmåga. Det är förmågor som eleverna enligt fritidshemmets läroplan ska utveckla. För att säkerställa att man jobbar i enlighet med styrdokumenten har personalen gjort så kallade processkrivningar för olika områden.
– Det gör att det bli tydligare vad vårt uppdrag är. I processkrivningarna står det också vad vi konkret ska göra för att uppnå målen, säger Huy.
Processkrivningar
Huy visar en stor affisch i A3-format där pedagogerna sammanfattat hur de ska arbeta med just kreativitet. I en kolumn har de skrivit vad eleverna ska få ta del av. Det är fantasi, gemenskap och problemlösning. I nästa kolumn står det vad pedagogerna ska göra för att uppnå de målen, och där finns en rad konkreta saker såsom ”erbjuda material”, ”ge förslag”, ”hörsamma elevernas idéer”, ”uppmuntra till samarbete”, ”stimulera nyfikenhet och kritiskt tänkande”, ”uppmuntra initiativförmåga”, och så vidare.
Dessutom har de kopplat det till styrdokumenten, det vill säga Läroplan för fritidshemmet och Allmänna råd för fritidshem. Eftersom Barnkonventionen numera är inskriven i läroplanen har de också utgått från den. I det här fallet är artikel 31 citerad: ”Varje barn har rätt till lek, vila och fritid”.
– Vi har ingått i ett projekt med Unicef där vi arbetat med hur vi kan synliggöra barns delaktighet och inflytande med utgångspunkt från Barnkonventionen och det har gett oss ytterligare insikt om hur styrdokument av olika slag påverkar vårt arbete med eleverna, säger Huy.
Det nya arbetssättet med tydliga beskrivningar initierades av rektor Eva Relfson. Hon kom till Önneredsskolan 2008.
– Jag såg då att fritidshemmet levde i en undanskymd roll. På ett föräldramöte jag var med på fick fritidshemmet fem minuter, och då berättade pedagogerna egentligen inget alls om verksamheten. Det vara bara praktiska saker om sjukanmälan, lämning och hämtning som togs upp. Det är ofta så och det är synd. Fritids är en viktig verksamhet och det görs väldigt mycket bra. Men det är inte alla som ser och förstår det.
Samsyn kring uppdraget
Eva har en bakgrund som förskollärare och förskolechef, och började genast sätta igång ett arbete för att lyfta och synliggöra fritidshemmen. Det första steget var att tillsammans med pedagogerna gå igenom vilka styrdokument som verksamheten berörs av och vad det står i dem.
Eva Relfson, rektor Önneredsskolan.
– Det var viktigt att skapa en samsyn kring vad som är vårt huvudsakliga uppdrag. För oss på fritidshemmet är det utveckling, lärande och omsorg, säger Eva.
Hon säger att det pågick mycket bra praktiskt görande på fritidshemmet, men att det inte fanns så mycket diskussionen om varför och hur det är kopplat till uppdraget.
– Vi började med att plocka ut målen från läroplanen och frågade oss hur vi gör i vår verksamhet för att nå dem. Hur gör vi till exempel för att barnen ska få insyn, inflytande och känna delaktighet?
Nästa steg var att beskriva de processer som bedrivs på fritidshemmet och hur målen skulle kopplas till dessa. Förutom kreativitet har de idag processkrivningar om ”inflytande och delaktighet”, ”ansvar och självständighet”, ”miljö och hälsa” och ”föräldrasamverkan”. I fritidshemmet sitter de uppsatta på väggarna för att alla ska kunna se dem.
På måndagar och torsdagar har fritidshemmen planerade aktiviteter som är medvetet grundade i målen, och på fredagar utvärderas aktiviteterna tillsammans med eleverna. Tack vare utvärderingarna förändras och förbättras ständigt aktiviteterna.
Idag är det här synsättet en självklarhet på Önneredsskolan. Men det har varit en lång resa dit.
– Det var en del som skakade på huvudet och tyckte det tog för mycket tid att gå igenom det här. De ville jobba med barnen istället. Men vi har hållit fast vid arbetet och nu är det väl etablerat.
Det nya arbetssättet har inneburit flera fördelar enligt Eva. Verksamheten kopplas till uppdraget, det skapar en gemensam kunskapsbas och ett gemensamt synsätt, ger struktur i arbetet och ökar tilliten.
– Det är både att jag känner tillit till att min personal klarar sitt uppdrag och att de känner tillit till varandra. Idag vågar de titta på verksamheten och diskutera den på ett annat sätt.
Systematisk kvalitetsarbete
Dessutom blir processkrivningarna en del av det systematiska kvalitetsarbetet genom att de beskriver verksamhetens mål, hur man ska arbeta för att nå målen samt att det blir självklart att eleverna är med och utvärderar resultatet.
– Tidigare var det enbart vuxna som tänkte kring resultatet. Men det blir märkligt när de som vi utsätter våra handlingar för och som ska uppleva resultat eller ges förutsättningar för utveckling och lärande inte är med och utvärderar.
Ett viktigt syfte med det nya arbetssättet är att verksamheten ska grundas i uppdraget oavsett om det är många vikarier eller andra omständigheter som annars lätt kan ställa till det.
– Det innebär att målen och sättet på hur vi ska åstadkomma resultat måste vara i enlighet med både uppdrag och praktiska förutsättningar.
I den nya läroplanen förstärktes fritidshemmets uppdrag. Det var i linje med hur Önneredsskolan redan jobbar och Eva ser bara positivt på det. Hon tycker att det är bra att fritidshemmets verksamhet uppvärderas.
– När man synliggör verksamheten och uppdraget är det också lättare att stå upp för den och vara stolt över det arbete man gör.
