ESSENCE är en förkortning av Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations, vilket på svenska betyder: tidigt symptomgivande syndrom som leder till kliniska utvecklingsbedömningar.

Det handlar om avvikelser i utveckling som syns tidigt hos barn: autism, ADHD, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning och motoriska koordinationssvårigheter. Förr sades det att om man har autism kan man inte ha ADHD, men senare forskning har visat att båda diagnoserna kan förekomma samtidigt hos en individ, även om symptomen skiljer sig åt.

Viktigt att se helheten

– Det är viktigt att tänka på flera diagnoser och inte bara undersöka om ett barn i tidig ålder har antingen autism, språkstörning, ADHD eller inlärningssvårigheter. Det är vanligt med en överlappning av två eller flera symptom hos ett barn, säger Mats Johnson.

Han är överläkare och forskare vid Gillbergcentrum på Göteborgs Universitet. Det är där professor Christopher Gillberg har utvecklat ESSENCE-begreppet, som betonar helheten och vikten av att inte placera barn med neuropsykiatriska symptom i separata fack. Risken finns annars att exempelvis en expert på Tourettes syndrom bara ser tics och att den som arbetar med språkstörningar fokuserar på detta. Följden kan då bli att man enbart behandlar en avvikelse och att barnet inte får rätt stöd.

– I Göteborgsregionen screenas alla barn vid 2,5 års ålder för autism och språkstörning eftersom sådana tecken syns tidigt. Det är viktigt att upptäcka autism tidigt för att kunna ge insatser och anpassningar redan i förskolan, säger Mats Johnson.

När autism misstänks remitteras barnet till enheten för barnneuropsykiatri (BNK) för att utredas av läkare, psykolog, logoped, specialpedagog och andra experter för att få en bild av samtliga de symptom som kan finnas.

ADHD kan upptäckas senare

Uttalade tecken på ADHD kan också upptäckas tidigt men många barn har inte så stora problem i förskoleåldern utan det märks först från skolstarten. Tidigare specificerade diagnoskriterierna att symptom måste finnas före 7 års ålder, men senare forskning har medfört att man höjt debutåldern till 12 år.

– Det har visat sig att vi tidigare missade en del av patienterna, särskilt flickor med lindriga symptom i förskoleåldern som får stora problem senare. Flickor som har svårt för att koncentrera sig och underpresterar kraftigt i skolan. I sådana fall är det lätt att missta sig och tro att det rör sig om en begåvningsnedsättning men ofta handlar det egentligen om att de har ADHD, säger Mats Johnson.

Elevhälsan och lärarna fyller en viktig funktion i kartläggningen av neuropsykiatriska symptom. Det är skolan som känner eleverna bäst och tidigt kan möta barnets behov.

Skolan behöver anpassa undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar. I många skolor finns flexgrupper, som innebär att elever med särskilda behov har sin tillhörighet i en vanlig klass men i vissa ämnen i stället har lektioner i en mindre grupp.

– Jag har sett många exempel på att det fungerar bra. Barn får extra stöd i vissa ämnen där de har det svårt medan de på resten av lektionerna klarar sig fint i klassen, säger Mats Johnson.

Ökad stress leder till större påfrestningar

Han vill också betona vikten av att lärare visar förståelse och har rätt bemötande. Barn med neuropsykiatrisk diagnos har ofta en låg självkänsla och är känsliga för kritik. Då är det en stor hjälp om man lyssnar in eleven och är mån om att skapa en bra relation.

Typiskt för ADHD är rastlöshet och svårigheter att koncentrera sig. Autism däremot kännetecknas av en sen språkutveckling och kommunikationssvårigheter.

– Det finns många studier som pekar på att förekomsten av autism och ADHD egentligen inte ökar, men svårigheter kan synas tydligare för att dagens samhälle ställer mer krav på funktioner som är svåra för de här grupperna. De vill ha lugn, tydlighet och inte så mycket förändringar, men vardagen har blivit mer flexibel och rörlig. Det är stressande med teknologi och annat som ger fler intryck och mer komplicerade valsituationer, säger Mats Johnson.

Mer handledning till skolor

Flera studier visar att elever med ADHD-diagnos presterar bättre i skolan om de får röra på sig. Barn och ungdomar med ADHD har extra stort rörelsebehov. När de gör av med energi blir de lugnare, koncentrationsförmågan ökar och de mår bättre. Skolor bör uppmuntra till fysisk aktivitet på raster så att inte elever blir onödigt mycket stillasittande.

När skolans kartläggning av neuropsykiatriska funktionsvariationer inte räcker till behövs specialutredning. Men Gillbergcentrum hoppas även kunna utöka handledningen till skolor.

– Alla som remitteras till oss behöver inte en full utredning, det kan bli dubbelarbete och är inte så effektivt. Vi har diskuterat med skolan att erbjuda korta handledningar där vi samtalar om elevsituationer eller vissa elevers behov. Då kan elevhälsan få råd om ifall man är på rätt spår eller om det behövs en hel utredning, säger Mats Johnson.

Text och foto Thomas Reckman