“En skolvärd är som en schweizisk armékniv”

Hasan Özgün Soydan jobbar på den del av Bräckegymnasiet som kallas Bror Nilsson, med elever från språkintroduktionsprogrammet och Harman Amin på delen Atle, med elever från språkintroduktion och individuellt alternativ.

– Lite som en schweizisk armékniv, beskriver Harman uppdraget som skolvärd.

Uppdraget består av en mängd delar, som att vara med på idrotten och övriga lektioner, arbete med sociala medier (Pedagogisk integration) och att skapa inkluderande mötesplatser, men framförallt att samtala och skapa relationer med eleverna – att vara ett extra stöd för dem under deras skolgång.

– Många av våra elever saknar sammanhang och behöver struktur och ett socialt stöd. Vi kan vara med och ge dem det stödet och vi försöker hela tiden hitta vår väg. Vi har fått skapa vår egen roll och vara med och utveckla den – vilket har varit jätteviktigt och gått att göra tack vare en bra chef, säger Hasan.

En stor del i skolvärdarnas uppdrag är att länka ihop de olika delarna av det stora, utspridda Bräckegymnasiet.

– Det var ett av de första uppdragen vi fick – att bygga broar mellan enheterna och få eleverna att känna samhörighet. När vi började vårt arbete visste eleverna knappt att de tillhörde samma skola, säger Hasan.

Genom att varje vecka anordna fritidsaktiviteter har skolvärdarna skapat en gemenskap och sammanhållning på skolan. Dessutom anordnar de specialevents, som förra årets fotbollsturnering “Slaget om Lindholmen”. De samlade hela LIndholmens gymnasieområde med hjälp av förenings- och näringslivet och bland andra IFK Göteborg bidrog genom att ge eleverna en publikvärdsutbildning.

– Aktiviteterna hjälper oss med att göra det tydligt att eleverna tillhör samma skola, säger Harman.

De började med så kallad ”fotbollstorsdag” och fortsatte med prova på-aktiviteter som skridskor, klättring, bio, herrallsvenska fotbollsmatcher, bowling, beachvolleyboll med mera.

– Fotbollstorsdag handlar om att lira, men också om att fånga upp elever. Vi jobbar mycket med fair play, och när vi är med som domare använder vi en schysst ton och varje vecka lyfter vi punkter som ingår i konceptet fair play.

–  Vi vill koppla ihop skolan med aktiviteterna och det gör vi eftersom likabehandling och fair play går ihop. Vi startade det för att ge eleverna en aktiv och meningsfull fritid, men det har gett så mycket mer – det har blivit en mötesplats där vi kan införa pedagogiska moment som likabehandling och fair play, liksom tydlighet och struktur. Det som händer på planen tar vi med till skolan – det ska finnas en koppling, säger Hasan.

En brygga mellan elever och övrig personal

Både Hasan Özgün Soydan och Harman Amin ser att deras arbete har gett effekt och att sammanhållningen bland eleverna har blivit bättre.

– Aktiviteterna har öppnat upp nya perspektiv – nu vågar eleverna röra sig bortom sin omkrets och känner en tillhörighet till skolan.  Många av våra elever är mer utsatta än andra elever och kan ha hög frånvaro i skolan. Kanske har de lättare att komma till våra aktiviteter och vi kan fånga upp dem och prata med dem. Vi dömer dem inte för att de inte är i skolan, utan är glada att de dyker upp på våra aktiviteter. Om någon varit borta från skolan länge kan de här aktiviteterna vara ett steg i att ta sig tillbaka till skolan. Känner de att aktiviteterna är roliga och de kopplar det till skolan kanske de får en mer positiv känsla för skolan. Vi vet också att motion kan ge piggare elever med mer tålamod och bättre inlärning, säger Harman.

Skolvärdarna beskriver sig som en brygga mellan elevhälsa, övrig pedagogisk personal och eleverna och ser att de genom sin relation med eleverna tillför ytterligare ett komplement, eftersom de träffar eleverna i en annan miljö och har ett annat sätt att prata med dem.

Vilka egenskaper är viktiga att ha i jobbet som skolvärd?

– Du behöver vara flexibel, inkluderande, kreativ och uppfinningsrik och ta egna initiativ. Tydlighet och struktur är viktigt, säger Hasan.

– Du måste ha tålamod och förståelse. Det sker ofta missförstånd, men då gäller det att vara tydlig med vad man själv vill och menar, liksom varför en elev gör eller säger på ett visst sätt. I den här rollen tar man lite av sig själv och investerar det i eleverna, fortsätter Harman.

”Vi utvecklas som ledare och människor”

Att de jobbar tillsammans som ett team är något som ger mycket, är de båda överens om.

– Det är en fördel att hela tiden ha varandra och vi använder varandra som bollplank. Är man själv blir det inte lika kreativt och effektivt. Vi förstår och pushar varandra, säger Hasan.

– Vi tänker likadant och vill samma saker. Vi har format allting själva och har ett bra samarbete och en bra kemi. Det känns som att vi jobbar som en fläta – vårt arbete går in i vartannat. Vi hämtar energi från varandra i allt det kreativa och producerande, menar Harman.

Jobbet är något som också utvecklar dem själva. Det dagliga arbetet med eleverna, liksom fotbollsturneringen ”Slaget om Lindholmen”, där fokus ligger mer på fair play och integration än vinster och resultat, är något som ger mycket.

– Jag har fått utveckla min kompetens och lärt mig saker som att driva projekt och skapa projektplaner. Jag har aldrig utvecklats så här mycket tidigare. Sedan ger arbetet mycket tillbaka när jag ser att eleverna får ut något av det, utmanar sig själva och lär sig något nytt, säger Hasan.

– Ja, vi utvecklas som ledare och som människor. Det är inte lätt att kunna leda så många elever med olika önskemål, viljor och kulturella bakgrunder. Vi ska kunna leda och se alla och lyfta alla lika mycket oavsett förutsättningar, säger Harman.

Bevarade minnen

I korridorerna och uppehållsrummet hänger foton från de olika aktiviteterna. Lagbilder från fotbollsturneringen, skridskoskär på isen och hopp i sanden.

– Det är kul att se elevernas glädje på bilderna och veta att jag har varit med och skapat den känslan. De ska känna att det här är deras skola och att de är stolta över den. Just fotograferandet är också kopplat till självkänsla, att våga stå framför kameran, säger Harman.

– Det har fått effekter vi inte visste om innan. Eleverna får ett ansikte på varandra och det blir en känsla av att vi skapar något bestående – en mötesplats för elever och pedagoger, som jobbar för likabehandling, fair play och integration, säger Hasan. För vissa elever kan bilderna på väggen ha en extra stor betydelse.

– För eleverna på språkintroduktion är framtiden inte så tydlig – vi vet inte vilka som får stanna. Men vi vill skapa minnen för dem och säga till dem att oavsett vad som händer i framtiden i ditt liv, så är ditt minne bevarat här, avslutar Harman.