Vad är äventyrspedagogik?
– Äventyrspedagogiken i Sverige grundades av Sven-Gunnar Furmark och har funnits i mer än 15 år. Den bygger på forskning inom neuropedagogik och har en pedagogisk plattform som visar kopplingar till forskning och beprövad erfarenhet. Äventyrspedagogiken handlar om att vi lär oss lättare genom starka upplevelser och den innebär ett sätt att se på undervisning och utveckling ur ett helhetsperspektiv, där kunskap i viktiga frågor och olika ämnen integreras med hälsoarbetet, på ett sätt som engagerar. Det tänds stjärnor i barnens ögon när de får vara med om ett äventyr.
Syftet är att erbjuda ett spännande arbetssätt som…
- sätter kunskap och hälsa i centrum.
- skapar möjligheter att lära sig på ett sätt som känns meningsfullt och som skapar ett stort engagemang.
- tar upp existentiella frågor och frågor som är viktiga för barnen.
- tar tillvara på utemiljön och naturen som en arena för upplevelser och lärande.
Äventyrspedagogiken ger kunskaper …
- inom olika ämnen.
- i hur jag arbetar och samarbetar på ett bra sätt i en grupp.
- om hur jag fungerar i nya situationer och i en grupp.
- om hur jag lär mig (metalärande).
… och utvecklar hälsa ur ett brett perspektiv:
- Rörelse och fysiska aktiviteter – fysisk hälsa.
- Utomhusvistelse – fysisk hälsa.
- Självkänslan stärks – psykisk hälsa.
- Kamratrelationerna stärks – psykosocial hälsa.
- Barngruppens sammanhållning stärks – social hälsa.
Äventyrspedagogiken kan anpassas till alla åldrar. Äventyren ger ofta starka känslomässiga upplevelser och fungerar bra som utgångspunkt för att starta diskussioner om viktiga frågor med barnen. I äventyrspedagogiken arbetar man med samarbetsövningar och kamratövningar under hela året, vilket stärker tillit och kamratrelationer.
Vad innebär det i praktiken att arbeta med äventyrspedagogik?
– I äventyrspedagogiken arbetar man ofta i projektform. De flesta ämnen och kunskapsområden kan integreras i ett äventyr och oavsett vilket tema man arbetar med så kopplas alltid innehållet till hållbar utveckling. I äventyrspedagogiken arbetar vi med en så kallad äventyrssignal, som kan vara till exempel en hatt eller ett halsband. När jag har på mig det så vet barnen att det är dags att gå in i fantasins värld.
–Ibland startar vi ett projektarbete med ett äventyr, till exempel ute i en skog, där vi har byggt upp ett äventyr och förberett inför uppdraget. Vi kan till exempel få ett brev om att något inte står rätt till i sagoskogen. Det är ofta ett dilemma, något som barnen tillsammans måste hjälpas åt att lösa. Barnen får ta ställning till uppdraget och de har alltid rätt att säga nej. Om barnen tackar ja så kommer de få fortsatt information om vad de behöver träna på för att klara av uppdraget.
– Det handlar alltid om olika samarbetsövningar, som barnen får ägna sig åt i någon form under själva äventyret. Beroende på vad äventyret handlar om så kommer barnen få olika saker att arbeta med fram tills själva äventyret. Handlar äventyret om till exempel häxan Skräpahia så får barnen arbeta med återvinning på olika sätt.
– Det finns alltid en bakgrundshistoria som barnen får höra från uppdragsgivaren, för att de till exempel ska få en förståelse varför häxan Skräpahia vill förstöra för alla djuren i sagoskogen. När vi har tränat på alla sakerna inför äventyret så kommer den stora äventyrsdagen. Då har vi fått information om hur vi ska ta oss till sagoportalen och lärt oss ramsan som vi måste kunna för att komma in i sagoskogen. Det är viktigt att vi även går ut ur portalen efter avslutat äventyr.
– Under äventyret så brukar vi ha något som ger kraft till det barn som går först. Det kan vara ett halsband, en magisk kula med mera. Barnen får turas om att gå först. Äventyren kräver mycket samarbete och det är vi som grupp som klarar uppdragen. Ibland har vi levande karaktärer med i äventyret och ibland har vi andra figurer; det beror på vilket äventyret är och vad jag känner passar barngruppen.
– Det finns många spännande detaljer att upptäcka i sagoskogen. Det är fantastiskt att se vad äventyrspedagogiken ger, barnen blir så engagerade i att tillsammans lösa problemet. De stärker gruppkänslan och tilliten till deras egen förmåga. Äventyret väcker många nya frågor och funderingar som vi arbetar vidare med tillsammans på förskolan. Ibland knyter vi ihop ett projekt med ett äventyr – det ramar in allt vad vi lärt oss och upplevt under projektet.
– Ibland arbetar vi med större äventyr och ibland små miniäventyr. Det krävs mycket förberedelse inför ett äventyr – det måste vara noga genomtänkt och trovärdigt. Ledtrådar och fällor måste ha en förklaring, de kan inte bara finnas där. Barnen måste få ha övat på det de kommer att möta under äventyret. Jag önskar att alla skulle få vara med om ett äventyr för att få en förståelse för vilken upplevelse det är.
– Det händer något när vi skapar en känsloladdning hos barnen som väcker intresse och motivation. Vi ser att det nu är fler barn i gruppen som fångas och engageras i de gemensamma lärprocesserna.
Vad utgår ni ifrån då ni planerar äventyren?
– Vi utgår från vad vi har för projekt på förskolan, vilket grundar sig i barnens intresseområden och frågor kring olika ämnen. Äventyrspedagogiken knyter an till läroplanen för förskolan.
– Efter sommaren startade vi med ett äventyr som heter “Mamma hare”, med syftet att arbeta för att få ihop två barngrupper till en. Där låg fokus på den sociala dimensionen i hållbar utveckling. Under äventyret lärde vi oss även andra saker som till exempel hur man gör när man går vilse, eftersom Mamma hares ungar var borta.
Läs mer om utbildning i äventyrspedagogik hos Luleå tekniska universitet
