Boksamtal som inspirerar barn att utforska naturvetenskap

Hon är förskolläraren som efter nästan 20 år i yrket började forska med intresse för hur barns perspektiv på innehåll i barnböcker kan användas i undervisning. För två år sedan kom Anna Backmans licentiatuppsats ”Med ljus på boksamtal om skugga” som handlar om hur barn urskiljer och erfar fenomenet skugga i samtal om barnböckers innehåll.

Med utgångspunkt i sin och andras forskning skrev hon 2018 en artikel till Skolverkets läslyftssatsning för förskola. Sedan blev hon tillfrågad att skriva ytterligare en artikel med liknande innehåll anpassat till undervisning i de yngre skolåren. Den andra artikeln har nyligen publicerats i Läslyftet i modulen ”Språk i natur- och teknikämnen” för förskollärare och lärare i F-3.

– Jag har skrivit en artikel som handlar om olika typer av boksamtal med fokus på hur kemiska och fysikaliska fenomen kan lyftas fram ur barnböcker, säger Anna Backman, som delar arbetstiden mellan att vara doktorand på Göteborgs Universitet och en tjänst som lektor på Center för Skolutveckling på Utbildningsförvaltningen.

Upptäck naturvetenskapen i barnens vardag

Enligt läroplanen ska undervisningen om naturvetenskap i F-3 behandla såväl växter och djur som kemiska och fysikaliska fenomen. Skolinspektionen har uppmärksammat att lärare ofta känner sig bekväma med att undervisa om innehåll inom biologiämnet, men att de inte är lika trygga när det gäller kemiska och fysikaliska fenomen och att många lärare därför undviker att undervisa om detta innehåll.

– Jag kan förstå om förskollärare och lärare har erfarenheter med sig som gör att de känner en olust inför fysik och kemi. Under min egen skolgång var jag själv aldrig eleven som tyckte bäst om fysik- och kemilektionerna i skolan, snarare tvärtom. Men det betyder ju inte att jag som förskollärare kan låta bli att arbeta med det innehållet när det faktiskt finns i våra läroplaner. Barn och elever idag bör få positiva erfarenheter med sig av fysik och kemi och det kan vi börja med tidigt, redan i förskolan, säger Anna Backman.

– Det krävs lite mod för att våga göra upp med sin eventuella motvilja inför fysik och kemi, sedan blir det bara roligare. Börja där du står med den kunskap du har, ämneskunskapen kan du repetera allteftersom att du behöver den. Ta på dig de ”naturvetenskapliga glasögonen” och upptäck naturvetenskapen i barnens vardag och i barnens litteratur.

Anna Backman får ibland frågan om tips på bra barnböcker om kemiska och fysikaliska fenomen för olika åldrar. I läslyftsartikeln listar hon några exempel på barnböcker för barn i åldern 6-9 år som skulle kunna användas, men betonar ändå att själva undervisningen är det viktigaste för att det ska bli bra, inte vilken bok som är utvald inför undervisningen.

Undersökande boksamtal lyfter undervisningen

Hon föreslår användning av undersökande boksamtal i undervisningen. Metoden vidgar och fördjupar barns upplevelser och erfarenheter utifrån både skönlitterära och faktabaserade bilderböcker. Undersökande boksamtal består av konkret undervisning som syftar till att barn och elever ska förstå något nytt. Då blir kommunikation och lyhördhet för barnens signaler viktiga.

– I min forskningsstudie där förskollärare och barn högläste och samtalade om barnböcker om skugga, uttryckte barnen ett stort intresse för att konkret undersöka de skuggor som var svåra att förstå utifrån boken. Med utgångspunkt i barnens initiativ blev det tydligt för mig att undersökande boksamtal skulle kunna vara ett användbart arbetssätt i förskola och skola. I samtalen kan vi fånga upp när barn visar intresse för kemiska och fysikaliska fenomen i böcker och undersöka dem tillsammans. Det här arbetssättet kan också handla om att förskollärare och lärare riktar barnens fokus mot ett på förhand utvalt naturvetenskapligt fenomen för att göra barnen intresserade av det, säger hon.

I läslyftets modul Språk i natur- och teknikämnen för F-3 finns en film från förskoleklass på Långmosseskolan. Filmen visar hur undervisning med undersökande boksamtal väcker barns intresse för att undersöka sambandet mellan ljus och skugga. Med en ficklampa synliggör förskolläraren för barnen vad som avgör skuggors längd. Hög och låg position med ficklampan visar att ljuskällans position är avgörande för hur lång eller kort skuggan blir. Förskolläraren använder begreppen hög och låg, kort och lång, höger och vänster i de konkreta undersökningarna med barnen. På så sätt kopplar hon också begreppen till handlingen i undersökningarna.

Lär barnen källkritik

I läslyftsartikeln beskrivs också hur källkritiska boksamtal om faktaböcker som blandar fakta och fiktion kan genomföras med elever i de yngre skolåren.

– Fakta i faktaböcker för yngre barn skojas ofta till med fiktiva inslag, som kan användas för källkritiska samtal. Forskning har visat att barn ofta är mer begränsade i sina erfarenheter av upplevelser och fakta än vad vuxna är. Därför har de också svårare att skilja fiktion från annan kunskap. Just därför kan det bli aktuellt att arbeta med källkritiska boksamtal i de yngre skolåren, säger Anna Backman.

Källkritiska boksamtal kan utgå från att eleverna reflekterar över frågan ”Vad är på riktigt och vad är på låtsas i den här faktaboken?”. I artikeln ges flera exempel på hur blandningen mellan fakta och fiktion kan se ut i barns faktaböcker om kemiska och fysikaliska fenomen.

Om du vill veta mer om hur du kan använda läslyftsmodulen Språk i natur- och teknikämnen för F-3 där ”Boksamtal om kemiska och fysikaliska fenomen” är del 2 av fyra, så finner du all information du behöver på skolverkets lärportal.