- Hur får du in språkutvecklande arbetssätt i ditt estetiska ämne (Bild)?
– Reading to learn handlar ju om att läsa och skriva vilket inte förknippas så mycket med bild som ämne, men eleverna ska kunna reflektera kring bilder, beskriva, tolka och analysera dem. Jag brukar ta fram kortare texter kring detta för eleverna att skriva om i bildämnet. Även om man skulle göra det muntligt behöver eleven ha med sig ett språk som hjälper dem att analysera en bild och bygga upp en analys steg för steg. Då blir det ett stöd för dem om man gått igenom en liknande text tidigare.
– Utbildningen i Reading to learn har också gett mig verktyg att vara mer språkmedveten även i bildämnet. Bilden är också en sorts språk. En målning kan vara en berättelse – en bild kan förklara kolets kretslopp till exempel. Verktygen från Reading to learn går att använda även där. Jag har till exempel jobbat med serier – vi har använt Reading to learn-metoden för att skapa en egen tecknad serie utifrån en text eller målning. Eleven använder bildens struktur som en grund för sin egen bild.
– Då måste de inte komma på allt från början, utan har bilden eller texten som en stöttning eller byggnadsställning. Detta är ju inget nytt, utan vanligt inom konsten – att göra en parafras på något som redan finns.
– Reading to learn är också ett inkluderande arbetssätt, och när det gäller nyanlända elever kommer de ofta först till de praktiska eller estetiska ämnena som inte är så textbaserade. Då är metoden till stor hjälp.
- Jag har själv arbetat med Reading to learn, men kom aldrig in i ett naturligt sätt att förhålla mig – alla mina R2L-lektioner var väldigt väl förberedda i minsta detalj vilket fick mig att inte känna mig helt bekväm med arbetssättet. Har du några tips på att få det integrerat på ett naturligt sätt?
– Arbetssättet kräver tid och förberedelse, särskilt till en början, men när man kommit igång handlar det om ett tänk och förhållningssätt kring hur man jobbar med stöttning. Jag hinner inte alltid förbereda alla lektioner lika mycket som jag skulle vilja, men det handlar om en grundinställning. Man får inte vara för hård mot sig själv. Alla lektioner blir inte lika bra. Ha is i magen.
– Det handlar också om att ha en rimlig ambitionsnivå. Om du har en hel klass som ska skriva tillsammans så tar det tid, så du kanske gör det en halvtimme och sedan gör ni något annat. Dela upp det så ni har en stund varje lektion, ett stycke eller så. Jag upplever att eleverna tycker det är roligt, att de får vara aktiva.
– För mig har det varit en process på flera år att ändra min undervisning till att bli mer språkutvecklande. Ingen har perfekta lektioner hela tiden varje dag. Var ödmjuk och tillåtande. Ha höga krav, men inte för höga. I början tog det tid att vänja sig. Jag trodde själv att jag jobbade mer språkutvecklande än jag gjorde tidigare.
- Vad är de tre största vinsterna med språkutvecklande arbetssätt tycker du?
– Det är inkluderande, lättare och roligare. Du får med dig gruppen och du får studiero och utmaningar för alla elever. Jag upplever att eleverna blir motiverade och att alla elever utvecklas. De som utvecklas mest enligt vad jag har upplevt är de som har haft mest svårigheter.
- Vem är du nyfiken på?
– Jag är nyfiken på Jesper Ericsson här på Guldhedsskolan. Han är förstelärare med inriktning värdegrund och likabehandling. Jag har arbetat med honom i klass och imponerats av hans arbete med värdegrundsfrågor som klassföreståndare. Mina frågor till honom är:
- Hur skulle du beskriva skolans uppdrag?
- Hur skulle du beskriva ditt uppdrag som förstelärare och hälsoutvecklare?
- Kan du ge exempel på vad som är positivt med att arbeta som lärare?
