Det är stor skillnad på högstadiet och gymnasiet. Det är mer att läsa och det ställs högre krav. Det kände Ella Ahlman som nu går andra året på naturvetenskapliga programmet på Hvitfeldtska gymnasiet av. Hon fick svårt att hänga med i genomgångarna på lektionerna och svårt att sortera i läromedlens textmassor. Men nu börjar hon att komma ikapp efter att ha fått individuell träning i studieteknik. Sedan ett par år tillbaka finns den möjligheten för eleverna på Hvitfeldtskas naturvetenskapliga program.
– Jag har fått lära mig hur jag ska ta ut viktig information från texter och hur man kan plugga tillsammans med kompisar, säger Ella Ahlman och utvecklar:
– Ett tips var att göra egna frågor och svara på dem utifrån det jag läser, istället för att bara bli matad med information. Om man pluggar med kompisar kan man ställa samma frågor till varandra och jämföra svaren.
Ella tycker att träningen i studieteknik har hjälpt henne och önskar bara att hon hade fått den tidigare än på våren andra året.
Lärt sig “avkoda” frågor på prov
En annan elev som har haft nytta av träning i studieteknik är Saga Hammar. Hon tar studenten om ett par månader och har siktet inställt på läkarlinjen. Då krävs det toppbetyg. Men det är inte lätt att lyckas i alla ämnen. För att förstå vad som fattades för att få högsta betyg fick hon hjälp.
– Vi pratade om att läsa igenom frågorna på proven i lugn och ro, och att läsa av vad som efterfrågas. Jag skriver gärna mycket och om allt jag vet.
Saga Hammar, elev på naturvetenskapliga programmet.
– Det kanske är bra i ämnen som svenska. Men i NO har jag blivit bättre på att bara ta upp det som efterfrågas och behövs.
Hon har också tagit till sig av tipset att träna fysiskt innan hon sätter sig för att plugga.
– Man är trött när man kommer hem efter skolan. Då är det bättre att träna först. Det går mycket bättre att plugga efter träningen. Då är jag klar i huvudet.
Undervisning i studieteknik och planering
Det var för drygt tre år sedan som naturvetenskapliga programmet på Hvitfeldtska inledde ett mer strukturerat arbete med studieteknik. Tre programsamordnare fick i uppdrag att tänka till kring de delar av läroplanen som lätt hamnar mellan stolarna och skapade en planering för att få in ämnesövergripande undervisning om likabehandling, livskunskap, hälsa, framtid respektive studieteknik. I framförallt år 1 satsar de mycket på studieteknik. Det sker dels i helklass av ordinarie lärare, men det finns också möjlighet att få enskild rådgivning i studieteknik av någon av de tre programsamordnarna Hans-Bertil Åström, Hanna Backman och Gabriella Bengtsberg, för de elever som behöver det.
– Många av de elever som kommer hit är dåligt förberedda. De har kanske haft lätt för att lära sig men aldrig identifierat vad det är som funkar för dem. När det på gymnasiet blir fler examinationer, längre texter, fler saker att hålla i huvudet samtidigt är det många som inte klarar av det, säger Gabriella.
Pluggar sent på nätterna
Problemen brukar uppstå i år 2 och år 3 när tempot ökar och eleverna blir mer skoltrötta. Många elever blir stressade när de inte hinner med. Hans-Bertil, Gabriella och Hanna vittnar om att det är vanligt att eleverna sitter uppe sent på nätterna och pluggar.
– Eleverna har en stor arbetsmängd och de är dåliga på att planera. Många av dem säger att de har så mycket att göra att de inte hinner med något annat än att tänka på hur mycket de har att göra, säger Hans-Bertil.
I undervisning i helklass får eleverna lära sig att få en struktur för sitt pluggande och klara studierna bättre.
– Att gå i skolan är en teknik som alla måste lära sig. Vi pratar mycket med eleverna om att de ska lära sig att förstå skolsystemet. Det är viktigt för att de mer exakt ska förstå vad som förväntas av dem och hur de kommer att utvärderas.. Annars är det slumpen som avgör vad eleverna pluggar och då kan de skjuta väldigt brett, säger Hans-Bertil.
Amygdala tar över vid stress
Det är även viktigt att förstå hur enskilda lärare tänker. Hans-Bertil är biologilärare och brukar tala om för eleverna att de ska föreställa sig själva i hans position, med hans glasögon och labbrock, för att komma underfund med vad som är viktigt, vad som kommer att efterfrågas på ett prov och så vidare.
Samma analytiska överblick är också bra att skaffa sig vid prov. Istället för att direkt börja svara på frågorna, får eleverna rådet att läsa igenom alla frågor och fundera på vilka frågor som ställs, hur de ställs och vilka svar som lärarna vill ha.
– Om du ställer om till att vara analytisk i början av ett prov bromsar du effekten av stress och blir mer avslappnad, säger Hans-Bertil och förklarar effekten med hjärnforskning. För inlärning och för att kunna navigera bland minnen är den del av hjärnan som heter hippocampus central. Men den slås ut av amygdalan, den del av hjärnan som varnar för fara och skapar stress och ångest.
Veckoscheman för inläsning till prov
En viktig del är planering. Eleverna får hjälp att göra veckoscheman där de till exempel fördelar inläsning inför prov över flera dagar. På det sättet läser eleverna mer effektivt, och dessutom förbättras inlärning när hjärnan hinner smälta information över natten istället för att få allt på en gång. En tydlig struktur gör också att stressen minskar och att det som är inplanerat som ledig tid också upplevs som plugg- och stressfri tid.
– Det har lättat på trycket för många att ha en bra planering. De klarar inte av allt annars. Det blir ett sammelsurium i huvudet för dem, säger Hans-Bertil.
Rekommendationen är att eleverna även lägger in tid för träning i veckoschemat. Den mest effektiva tiden att plugga är nämligen precis efter träning. Då är man som mest fokuserad.
Fysisk träning gör inlärningen mer effektiv
– Vi säger åt dem att ta vara på effekten av träning, och de som inte tränar säger vi åt att ta en rask promenad och sedan sätta sig och plugga. Då läser man på en timma det man annars skulle läsa på fyra timmar, säger Hans-Bertil.
Eleverna får också diskutera mobilanvändning, lära sig tekniker för att anteckna och lära sig strategier för att läsa texter med mycket information.
– Vi vill effektivisera den tid som eleverna sitter med skolböckerna. Många av dem har ingen särskild teknik när de kommer från högstadiet. De har läst igenom de texter som finns inför provet. På högstadiet har det kanske räckt. Men på gymnasiet är det större textmängder och då märks det att de saknar strategier för att plocka ut viktig information, säger Gabriella.
Bra med “peer learning”
Ett annat tips är att plugga tillsammans med en klasskompis, det som kallas för ”peer learning”. Om elever gemensamt ställer och svarar på frågor till ett kunskapsstoff kan de jämföra och ge varandra feedback.
– Det är två helt olika saker att läsa i en bok och att formulera svar. I skolan är tävlingsmomentet att formulera svar skriftligt. Det har en väldigt tyngd i vår betygssättning. Då måste eleverna få träna på det, säger Hans-Bertil.
Hans-Bertil, Gabriella och Hanna tror att det ger en stor effekt att lära ut studieteknik. Det är flera elever som intygar att det har hjälpt dem. Men Gabriella betonar att det handlar om mer än studieteknik. Det förbättrar elevernas hälsa och förbereder dem för ett livslångt lärande.
– Vi vill att eleverna ska vara väl rustade för livet efter gymnasiet. Det här är också ett studieförberedande program. Förr eller senare kommer de flesta av våra elever att läsa vidare på högskola och då behöver de en bra studieteknik.
