Bättre självskattning och riktad fortbildning ska stärka lärarnas digitala kompetens

Regeringen beslutade år 2017 om en nationell digitaliseringsstrategi för skolan. Syftet var att öka den digitala kompetensen hos barn och unga. Men fortfarande brister det i likvärdigheten. För även om de allra flesta elever idag använder digitala verktyg är det stora skillnader i pedagogernas kompetens och därmed i hur undervisningen ser ut och på vilket sätt digitala verktyg används.

Ett sätt för skolledningen att få syn på var skolan befinner sig när det gäller digital mognad är självskattningsverktyget LIKA som är utvecklat av SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). När Sarah Males tillträdde som rektor på Center för Språkintroduktion för ett par år sedan hade det tidigare genomförts självskattningar med LIKA, men de hade lagts i skrivbordslådan och ansvaret för att utveckla det pedagogiska arbetet med digitala verktyg vilade på ett fåtal engagerade lärare.

En av Sarah Males första åtgärder var att genomföra en ny självskattning. Det gav en överblick över skolans arbete med digitalisering och personalens kompetens. Men samtidigt var resultaten för generella. Därför följdes den upp med egen utvärdering.

— Självskattningen i LIKA kan ge bra information om skolledningens arbete och infrastrukturen för det digitala arbetet. Det kan också ge generell information om pedagogernas kompetens. Men vi ville spetsa in oss på vad som är specifikt för vår verksamhet, säger Sarah Males.

— I vår egen utvärdering ställde vi frågor om de digitala verktyg vi har tillgång till och vill använda, och utifrån de elever och det uppdrag vi har.

Språkintroduktion gjorde egen självskattning

Exempel på två frågor i självskattningsdokumentet.

Där LIKA använder mer generella påståenden att ta ställning till som ”Pedagogerna utforskar och reflekterar kring olika digitala verktyg att använda i lärsituationen för att hitta nya sätt att träna olika förmågor och utveckla det pedagogiska innehållet” valde skolan att konkretisera påståendena utifrån de digitala verktyg som skolan ville använda och lära ut till eleverna.

Lärarna får nu kryssa i vilka olika funktioner/moment de behärskar i olika verktyg, som exempelvis Google Suites olika program, och även ange om de själva upplever att de behöver mer övning i ett program. Det gör att skolan får en betydligt mer korrekt och tydligare bild.

— Det finns en risk att kompetensen överskattas i vanliga självskattningar. Om lärare får frågan om de använder Google Classroom svara de inte nej. Man är inte benägen att blotta sin inkompetens, särskilt inte om man åtminstone gör lite grann. Därför kan det på pappret se ut som att man jobbar med det här, säger Sarah.

— Samma sak när man har diskussioner i helgrupp. Då är det de som använder digitala verktyg som tar plats och hörs och det är lätt att få känslan ’oj — vad mycket bra det görs här på skolan’. Det är ju sant, men det kommer inte alla elever till del.

Stor vinst med digitala verktyg

Det pedagogiska arbetet med digitala verktyg på Center för Språkintroduktion har utvecklats av några av lärarna.

— Vi har testat oss fram. Vi har använt många digitala verktyg och skaffat oss beprövad erfarenhet, säger Aija Samuelsson.

Hon och kollegan Anki Ryberg har också varit med i stadens nätverk för digitalisering, deltagit på Torghandel och varit på SETT-mässan i Stockholm för att få inspiration.

De beskriver flera fördelar med att arbeta med digitala verktyg.

— Det går att använda text, bild och ljud samtidigt. Det blir synergieffekter när de samverkar. Särskilt för våra elever som ska lära sig ett nytt språk. Det är också enklare att skapa åldersadekvat material. Många av de läromedel som finns är antingen för yngre elever eller för vuxna SFI-elever. Det är inte relevant för en tonåring. Med digitala verktyg kan jag skapa eget material. Det blir mer relevant och kreativt, och jag inbillar mig att det blir roligare för eleverna att komma till skolan, säger Anki och fortsätter:

— Det är en stor vinst att det går att ha väldigt roligt med digitala verktyg. Det finns tävlingsmoment som motiverar eleverna och det ger omedelbar feedback.

Från frivillig till styrd kompetensutveckling

Tidigare hade Aija och Anki workshops om olika arbetssätt med digitala verktyg på fortbildningsdagar. Det var frivilligt att anmäla sig till dem, vilket ledde till att var främst redan intresserade som gick dem. Med det nya mer strukturerade arbetssättet har man på skolan bestämt 1) vilken digital kompetens och möjligheter till stöttning genom digitala verktyg som eleverna på skolan ska få 2) vilken kompetens pedagogerna därför behöver 3) att genom självskattningar få reda på vilka fortbildningsbehov som finns och 4) organisera för lärarnas lärande genom att planera och genomföra workshops inom de områden som skolan prioriterar.

— Det vi gjorde innan byggde mer på lust och eget intresse. Nu är det mer styrt.  Men det gäller att hitta en balans. Vi måste tillfredsställa både behovet av att höja grundkompetensen och att mata med nytt, säger Sarah.

I grundkompetensen ingår dels en vana att jobba i Googlemiljön, dels användning av appar och verktyg som möjliggör stöttning vid språkinlärning. Screencastify och quizlet är exempel på sådana verktyg.

Under hösten har Sarah skickat kallelser till workshops istället för att som tidigare dela en lista där man anmäler sig om man är intresserad.

— Det handlar om att inte vara rädd för att styra. Det kan låta tråkigt att skicka ut kallelser och styra lärare till en viss fortbildning men syftet är bra och jag tror det har landat okej. Utgångspunkten är att alla ska känna sig kompetenta och trygga med att jobba digitalt med eleverna. Det andra, att bygga utifrån lust och spontant behov, kan vi göra på andra sätt. Det finns också andra platser för det i stan som till exempel Torghandel.

Skolan har höjt sin grundnivå

I och med det här arbetssättet är förhoppningen att likvärdigheten inom skolan ska öka. Elever som går på skolan, oavsett hur mycket formell skolbakgrund de har i bagaget, ska få med sig en adekvat digital kompetens och haft möjlighet att få stöttning via program som underlättar språkinlärning.

—  Ju mer digital kompetent man är som lärare desto bättre blir man på använda digitala verktyg på ett naturligt sätt i undervisningen. Att använda datorn i sig är knappast ett recept för framgång. Det är hur man gör det som avgör. Därför är också kompetensen hos oss som arbetar i skolan viktigt att arbeta med. Det är också viktigt att jobba medvetet för ett klimat där det är okej att blotta sig när man känner sig osäker och vill ha hjälp, säger Sarah.

Den digitala grundkompetensen har höjts på skolan.

— Den säkraste källan för mig är utvecklingssamtalen och att vara med i undervisningen. Då pratar jag med var och en av lärarna, och märker om det finns en förståelse av digitala verktyg och det är lättare att prata om vad man gör och inte gör. Det känns som att vi har förflyttat oss under de år som jag har arbetat som rektor på skolan. Det går att prata om digitalisering på ett mer nyanserat sätt nu. Och det är inte bara lärarna som utvecklats. Det gäller i högsta grad också mig.

Länkar

Checklista för pedagoger_SPRINT Lindholmen