Under läsåret 2017-18 går 26 lärare och utvecklingsledare i Göteborgs stad en utbildning i STL, Skriva sig till lärande. Modellen bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understödjs av digital teknik. Den vilar på fyra ben: formativ bedömning, genrepedagogik, kamratrespons och digitala arbetssätt.
Bartosz Ross, som är modersmålslärare och studiehandledare i polska på Språkcentrum, är väldigt positiv till arbetssättet.
– Ja, man kan verkligen säga att STL radikalt har förändrat hur jag undervisar. Modellen ger mig ett skelett för min undervisning, och gör den mer genomtänkt och målinriktad. Jag har fått till en tydlig och fungerande struktur som verkligen gynnar mina elever. Och det är inte bara skrivandet som har förbättrats utan även det muntliga och läsningen.
Forskning visar att arbetssättet ökar likvärdigheten mellan könen, så att pojkars prestationer förbättras, och att den minskar skillnaderna i resultat mellan olika elevgrupper.
35 kommuner deltar
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) erbjuder sedan några år tillbaka kommuner att fortbilda sina pedagoger i modellen. I år deltar 220 lärare från 35 olika kommuner i STL. Göteborgs Stad är en av dessa kommuner och Språkcentrum deltar med åtta modersmålslärare och studiehandledare.
Sevleta Hrustic är enhetschef och den som leder satsningen på Språkcentrum.
– För mig kändes det helt rätt att hoppa på detta. Forskningen ger vid handen att modellen utvecklar elevernas texter och förbättrar läshastigheten bland annat, sådant som gagnar dem i alla ämnen. Vi har ju många nyanlända elever just nu och behöver hitta bra sätt att undervisa dem, säger hon.
Nästa läsår är det tänkt att de åtta deltagande lärarna i sin tur ska utbilda sina kollegor, för att sprida STL-ringarna på vattnet.
Gynnar sociala och kognitiva förmågor
Hon understryker hur effektivt modellen hjälper lärarna att strukturera sitt arbete. Att lärandet blir mer lustfyllt och att elevernas når en metakognitiv nivå kring sitt lärande är andra fördelar.
– Den sociala interaktionen mellan eleverna gynnas också i och med det frekventa och kontinuerliga kamratresponsen.
Eleven styr sitt eget lärande
Kamratresponsen är kanske den allra viktigaste beståndsdelen, tycker Bartosz Ross.
– Det är inte enbart läraren som lämnar kommentarer, utan varje elev får chansen att känna sig som lärare. De själva skriver feedback till varandra, efter att på djupet ha gått igenom varandras uppgifter. Eleverna vet precis vad som ska bedömas och på vilket sätt, när de analyserar texterna.
En poäng är att eleverna kan styra sitt lärande i förhållande till målet, menar han. De kan specificera nästa steg själva och får hjälp av kompisarnas och lärarens framåtsyftande kommentarer.
– Jag har sett effekterna av detta på väldigt kort tid, det vill säga sedan i höstas. Det är otroligt hur de utvecklas och jag är verkligen överraskad över att det gett så bra resultat.
Bartosz Ross tror att en av nycklarna till framgången är att eleverna känner att någon verkligen värdesätter allt det de har gjort.
– Det är väldigt motiverande. Allt slit de lagt ner på uppgiften uppskattas. På det viset blir de mer målmedvetna eftersom de inser att de är på en väg som har ett mål.
Kamratrespons innebär inte att de som återkopplar på varandras uppgifter alltid känner varandra.
– Är det en elev de inte känner så blir de mer tydliga med vilka förmågor som behöver utvecklas, och det blir oftast mer givande då. I början kan de vara lite blyga men med tiden lär de sig att ge respons på ett alltmer konstruktivt och trevligt sätt.
Läraren väljer digitala plattformar
Vilka digitala plattformar som används väljer läraren själv.
– Jag använder mest Google Suite – där finns det mesta jag och eleverna behöver.
Nu kommer vi till den största utmaningen för Bartosz i hans arbete, och det är elevernas tillgång till datorer och lärplattor.
– Ofta får de sitta tre och tre och jobba tillsammans, det går men är inte optimalt.
LGR 11 utgångspunkt för varje lektion
Varje lektion i STL tar sitt avstamp i kunskapskraven enligt LGR 11. Det kan till exempel handla om att eleven ska ha en tydlig struktur i sin text, eller kunna jämföra modersmålets uppbyggnad med svenskans. Därefter kommer steget med inspiration och förförståelse.
– Här finns stort utrymme för mina egna idéer. Cirkelmodellen är ett ramverk som inte låser in mig utan jag fyller på med egna idéer.
– Jag tar med eleverna på en promenad, visar dem en presentation, eller så får de berätta och syftet är att eleven ska bli berörd och stimulerad. Detta steg sätter in dem i ämnet.
Momentet förförståelse innebär att läraren fångar in vad eleverna redan kan.
– Jag frågar också vad inom ämnet de skulle vilja lära sig.
Därefter går de in på vilken texttyp och vilka skrivstrategier som gäller för just denna övning, det kan till exempel handla om argumentation. Eleverna skriver sina texter och publicerar utkastversioner som sedan visas för andra elever för att de ska kunna ge varandra återkoppling.
Varje elev skriver sin egen text men det betyder inte att de arbetar helt enskilt utan även vid detta moment är det utvecklande för dem att arbeta tillsammans. Eleverna får exempelvis diskutera sina idéer och tankar kring berättelserna i par och får stödja varandra vid behov.
– Som lärare ska man då försöka att inte styra för mycket medan de skriver, utan låta eleverna arbeta självständigt och även göra fel. Det är nämligen betydligt effektivare att lära sig av egna misstag och allting som de behöver förbättra lyfter man sedan fram i sin återkoppling. Man ska dessutom ge eleverna rimliga deadlines eftersom de arbetar i olika takt, vilket är särskilt synligt i åldersheterogena grupper.
Återkoppling central del av arbetet
Återkopplingsarbetet sker inte bara mellan läraren och varje enskild elev utan även mellan eleverna – som kommenterar varandras texter utifrån en checklista. Återkoppling skall helst vara processrelaterad (riktat mot processer som används för att lösa en uppgift, t ex. strategier för informationssökning) eller metakognitiv (stärker elevens förmågor som självdisciplin och självvärdering).
– Men för att återkoppling ska vara effektiv måste den få elevens reaktion. Jag har lärt mig att det är jätteviktigt att anpassa återkopplingen till varje elev eftersom de har så olika behov och agerar på olika sätt. Det är därför avgörande att lära känna sina elever och utveckla en relation med dem för att hitta den bästa vägen att motivera dem.
Publicering fungerar som belöning
Att eleverna inte bara lämnar in sina texter till läraren utan får publicera dem till exempel på en webbsida eller kanske även i någon lokal tidning kan bli belönande final på deras arbete.
– Min favorit var att eleverna fick spela in och publicera sina bokrecensioner med Cloud QR. Då spelade vi in och laddade upp deras recensioner med hjälp av en QR-kod-molntjänst och sedan sattes QR-koderna på baksidan av böcker som sedan kommer att erbjudas till andra elever. Det som är roligt är att när koderna skannas med en app på mobiltelefonen kan andra elever lyssna på recensionerna.
De åtta lärare från Språkcentrum som deltar i SKL:s utbildning är befriade från en del annat arbete just nu för att verkligen kunna satsa på fortbildningen, och examineras i maj.
– Vi hoppas att denna satsning i slutändan ska gynna likvärdigheten i Göteborgs skolor och skapa en lust till lärandet som också höjer elevernas resultat, säger Sevleta Hrustic.
Några av apparna som Bartosz använder:
▪ padlet.com
▪ kahoot.com
▪ kodboken.se
▪ www.scratchjr.org
▪ bookcreator.com
Läs mer om den pedagogiska modellen Skriva sig till lärande
Illustration: Maja Larsson
