Förskolebarnen tog över Amhults torg

Under vårvintern och fram till maj månad har det stenlagda torget framför biblioteket i Torslanda, med sina breda trappor och stenmurar, varit ett återkommande utflyktsmål för en grupp barn på förskolan Nolviksvägen 3. Till det yttre en ganska anonym, anspråkslös stadsmiljö, som många av invånarna säkert passerar förbi utan att förknippa den med några starkare känslor eller minnen. Man kanske har väntat på bussen här vid hållplatskuren. Besökt biblioteket eller stadsdelsförvaltningens hus. Men hur många har verkligen utforskat själva torget, på riktigt?

Det har Leia, Léon och Nellie gjort. De har fått ta torget i besittning, ledda av sin nyfikenhet. En sak som Leia och Nellie minns särskilt, var att de hittade en jättelång mask, som låg i vattnet, och som de hjälpte tillbaka till jorden. Alla tre berättar att det var jätteroligt att hoppa i trappan och åka rutschkana. För ett otränat vuxenöga finns inga rutschkanor på torget. Men barnen såg dem direkt. Barnvagnsramperna i sten. När det regnar blir de jättehala och man kanar supersnabbt.

Barnens nyfikenhet styr

Fjorton gånger har barngruppen på 15 barn, alla födda 2014, åkt hit med bussen under vårterminen, för att upptäcka nya saker och göra platsen till sin. En gång plockade de fullt med maskrosor som de smyckade skarvarna mellan stenblocken med. Då lyste trappan gyllengul. De har haft med sig staffli och målat sina intryck av torget. Vid ett annat tillfälle tog de med sig leksaker, bilar och dinosaurier, som också deltog i utforskandet av den grunda plaskdammen och de branta trappavsatserna.

Förskolans temaarbete kring platsen Amhults torg är en del av förskoleförvaltningens projekt Barns inflytande och relation till platser i staden, där åtta förskolor i olika stadsdelar har medverkat. Syftet är att låta barnen få ta plats i sin närmiljö, att låta dem utforska olika delar av staden och skapa sig en relation till dessa platser, på sina egna villkor. En annan del i projektet har varit att pedagoger från olika förskoleområden träffats för att utbyta erfarenheter, och att även barnen fått möjlighet att besöka varandra.

Gör barnen synliga i samhället

– Vi valde en plats i närmiljön där barnen kanske inte är så ofta. Men många kände nog till den för biblioteket ligger där. Det är en central plats i Torslanda där det rör sig mycket folk. En tanke med projektet var att det är viktigt att barnen blir synliga i samhället, säger Gunilla Nöjdh, som är förskollärare och ateljerista.

Tillsammans funderade hon och de två kollegorna Lotta Fred och Angelica Larsson, som också är ateljeristor, kring vad barngruppen kunde göra på torget. Vad kunde de fångas av?

– Ger vi dem tid och skyndar långsamt så kan det nog hända mycket spännande, sa vi. Och det har det gjort.

– Vi åkte dit, och så fick barnen vara, känna med sin kropp och ta in platsen med alla sina sinnen, säger hon.

Skapande sätter igång reflektionen

Pedagogerna tog ett steg tillbaka och observerade vad barnen gjorde, sa och visade med sitt kroppsspråk. Vad fascineras de av? Vad verkar de vilja upptäcka mer? De dokumenterade barnens utforskande med kameran, och utifrån barnens intresse och frågor tog de processen vidare. Tillbaka i förskolan har barnen fått reflektera och uttrycka sina tankar och känslor genom skapande. De har skapat trappan i lera, de har målat och använt olika tekniker och material.

– När man sitter och målar kommer reflektionen fram. Om bussresan, om rutschbanan. Barnen inspirerar varandra. Någon frågar ”vad har du ritat?”. Det blir en kollektiv process, säger Lotta Fred.

– Det är väldigt viktigt att låta alla prata. Då får man syn på varandra. Och barnen känner att det jag säger är viktigt, säger hon.

Upptäcker färger och detaljer

I målandet var inte fokus på att det ”blev nåt”. Istället fick barnen försöka fånga färgerna de sett på torget. Därefter gjorde pedagogerna en färgkarta som de tog med sig vid nästa besök, och så fick de gå på färgjakt.

– Det var väldigt spännande, ”titta här är det rosa, och titta här är det vitt och svart”. I början såg de bara det stora. Men i slutet kunde de se små, små detaljer, i färger, säger Gunilla Nöjdh.

Barnen var också delaktiga i dokumentationen och turades om att fotografera och filma med go-pro-kamera.

– Vi pedagoger blir medforskare, vi får vara med barnen och trampa upp nya stigar. Det har varit roligt, säger Lotta Fred.

Får en relation till platsen

Några barn önskade att få ta med sig leksaker till torget, och vid ett tillfälle så genomfördes det. Alla idéer gick inte att förverkliga, men att ha picknick på torget och att ta med sig dinosaurier och bilar fungerade bra.

Ju längre tid projektet pågick desto mer fick barnen en egen relation till torget. De började notera att det ibland var skräpigt, och tog initiativ till att städa bort och slänga skräpet. De kom också i kontakt med människor på torget.

– När vi satt och målade så kom det ofta tanter och farbröder fram och frågade vad vi gjorde. De kommenterade när barnen målade, ”åh, vad fint ni målar”.

Projektet visas på utställning

Totalt har 26 barn, alla födda 2014, från tre av förskolans avdelningar deltagit i projektet. De delades in i två blandade grupper. Den andra gruppen har haft Kippholmen som sin plats, en mer avskild del av Torslanda, ute vid havet. Kippholmsgruppen har haft två utställningar på Amhults bibliotek, där de visat sin dokumentation och berättat om vad barnen gjort. Torggruppen kommer att delta med en utställning på Förskolesummit i december.

– Det är viktigt att barnen får synas. Vi får visa vad vi har gjort. Och att det här är kompetenta små människor, säger Gunilla.

Att jobba med en plats är ett bra sätt att få in läroplanens mål, tycker Gunilla och Lotta.

– Du får in så mycket av läroplanen. Demokrati, skapande, matematik, delaktighet genom estetiska lärprocesser, inflytande, teknik, digital kompetens, kommunikation och rumsuppfattning, säger Gunilla.

De vill gärna uppmuntra andra förskolor att jobba med plats som tema.

– Det finns så mycket lärande när man kommer utanför förskolans väggar. Och man får träffa nya människor, säger Lotta.

Tid för processen skapar lugn och bygger relationer

Det faktum att barnen har fått tid för sitt utforskande har främjat social hållbarhet.

– Det ger en sammanhållning i gruppen att göra de här utflykterna tillsammans. Det var lugnt, ingen stress. Barnen har lärt känna varandra över avdelningsgränserna, och leker mer tillsammans idag, säger Gunilla.

Träffarna med kollegor från andra förskolor i staden har också varit en givande del av projektet. Det har varit en möjlighet att dela erfarenheter och inspirerats av varandra. Som avslutning på projektet besökte förskolan Götaplatsen tillsammans med Vallhallavägens förskola, som ligger i stadens centrum. Barnen tyckte att det var roligt att möta andra barn, att leka tillsammans och äta matsäck.

Har då projektet givit något avtryck i verksamheten framåt? Ja, det har det. Några av kollegorna på förskolan har blivit inspirerade att testa. Så i höst jobbar två grupper vidare med tema plats: En utforskar skolgården på en intilliggande grundskola – och den andra skogen.

Konferens om barns plats i staden

På konferensen Förskolesummit 2019 lyfter staden fram goda exempel och skapar idéer kring hur vi arbetar med det kompensatoriska uppdraget i förskolan. Konferensen går av stapeln på Lindholmen den 5-6 december 2019.

Temat är Barns plats i staden, med inriktning på förskolans utveckling kring social hållbarhet. Syftet är att lyfta förskolans goda arbete samt öka kunskap, skapa inspiration och kreativa utvecklingsidéer. För mer information kontakta: forskolesummit@forskola.goteborg.se