På Bronsåldergatans förskola går det både döva och hörande barn. Det har inte hindrat dem från att delta i Förskoleförvaltningens projekt ”Barns inflytande och relation till platser” vars syfte är att barn ska få en relation till olika platser i staden, erfara andra barns berättelser om deras platser och att synliggöra barns röster om platser.
Projektet passade bra i schemat för avdelningen Hajen på Bronsåldersgatans förskola. De hade kommit till R, R som i Resor, i sitt bokstavstema. Barnen bestämde snabbt att deras första resa skulle vara till en ubåt. Med dess hjälp skulle de sedan utforska Göteborg från vattnet. Den planen gick dock inte så bra. Ubåten, som ligger förtöjd vid Packhuskajen, visade sig vara grå och tråkig, till större delen ligga under vattenytan och dessutom sakna fönster. Med den skulle de inte se mycket av staden. Men istället för att åka ubåt fick de syn på andra båtar, hamnkranar som liknande ledsna giraffer och mycket annat spännande.
Upptäcktsfärd till Donsö
Höjdpunkten var att åka med skärgårdsfärjan till Donsö och där gå på visning på ett av världens största tankfartyg. Men hur går man då på visning när det bland annat finns dövblinda barn i gruppen? Det vilar ett stort ansvar på förskollärarna att ge alla barnen en möjlighet att utforska och erfara med alla sinnen. Den dövblinda pojken fick känna med handen längs med fartygets över 100 meter långa skrov och sedan följa med uppför de många och branta trapporna till kaptenshytten.
– Fartyget var oändligt för det här barnet och när vi kom högst upp blev det ett sådant vinddrag att man såg hur han hajade till och förstod att här uppe blåser det verkligen. Det var en fantastisk upplevelse, säger Sofie Lindblom, förskollärare på Bronsåldersgatans förskola i Tynnered.
Bronsåldergatans förskola har personal som kan teckenspråk, och när det kom dövblinda barn till avdelningen fick de fortbildning i så kallat taktilt teckenspråk där man pratar med varandra genom att röra vid varandras händer.
– Alla barn har rätt att få uppleva omvärlden. De har rätt att se, känna och på olika sätt uppleva. Vår barngrupp, med barn som både är hörande och icke-hörande behöver få hjälp och hitta strategier för att kunna uppleva på olika sätt, säger Sofie.
Inkluderande synsätt
Flera i personalen har själva hörselnedsättningar. Det innebär att de har en förståelse för barnens svårigheter och känslor. Det innebär också att hela verksamheten verkligen är genomsyrad av ett inkluderande synsätt där alla, oavsett funktionsvariationer, får ta plats. I det här projektet, där de har rest till olika platser i Göteborg, har det dock blivit uppenbart att inkludering inte är självklart.
– Vi har rest runt i Göteborg på gott och ont, säger förskolläraren Annica Hallgren:
– Det har varit lärorikt att se hur icke-fungerande Göteborgs Stad är trots att man skryter om delaktighet.
Ett återkommande problem har varit spårvagnarna. Ett av barnen har permobil och med den kan man inte åka med den gamla typen av spårvagnar, och de vagnarna går ofta till just Tynnered. Ett annat problem är trafikstörningar. Då meddelas information via högtalarsystemet och förutsätter därmed att alla hör.
– Vi får lära barnen strategier för att hantera situationer där de inte har möjlighet att ta del av information. Till exempel att titta på vad andra gör, om de går av, ställer sig att vänta, och så vidare, säger Annica.
Barnen själva reagerade också på ”Styr & Ställ”-cyklarna. Det finns inga cyklar i barnstorlek och inte heller några cyklar med barnstol. Med andra ord är de inte tillgängliga för barn. Oavsett funktionsvariationer.
Disco för döva
Ett inslag i projektet har varit möten med andra förskolor. När de var på Donsö besökte de en förskola där, och tillsammans med en förskola i Linnéstaden, som de träffat flera gånger, genomförde barnen ett motionslopp med olika hinder och utmaningar. Av en slump var det samma dag som Vårruset. Därför fanns det en lastbil på platsen om spelade discomusik. Men endast för de som har normal hörsel. För att ge alla barn samma upplevelse bad förskollärarna diskjockeyn att spela även för icke-hörande. Efter viss tvekan skruvade han upp basvolymen.
– Man kunde känna musiken i hela kroppen. Det var så häftigt. Barnen stod där och dansade och hade så roligt. Sådana extra saker måste vi göra hela tiden för att våra barn ska få uppleva staden. Vi vill visa dem att det är möjligt, att det finns ett sätt att inkludera, säger Annica.
Sofie fyller i:
– Vi har nog gjort avtryck på hela Göteborg när vi har varit ute. Vi stannar alltid, och stoppar ofta allt och alla. När vi står och tecknar till varandra stannar hela stan och tittar på oss.
Möte med andra förskolor
Mötet med andra förskolor har också varit givande. Förskollärarna har tecken- och syntolkat för att barnen ska kunna kommunicera med varandra. Förskolan i Linnéstaden har de träffat flera gånger och i höst ska förskolan på Donsö komma på besök i Tynnered.
Ett viktigt inslag i hela projektet har varit dokumentation som främst skett med bilder. Alla barnen har gjort egna böcker.
– Det är viktigt för barnen att kunna gå tillbaka och kunna koppla ihop det gjorde då med det vi gör nu. De kan också visa bildböckerna för sina föräldrar. Det är inte alla föräldrar som har lika bra teckenspråk och då är det här ett hjälpmedel. Vi måste lära barnen att det finns olika sätt att kommunicera. Bilder är ett sätt.
Konferens om barns plats i staden
På konferensen Förskolesummit 2019 lyfter staden fram goda exempel och skapar idéer kring hur vi arbetar med det kompensatoriska uppdraget i förskolan. Konferensen går av stapeln på Lindholmen den 5-6 december 2019.
Temat är Barns plats i staden, med inriktning på förskolans utveckling kring social hållbarhet. Syftet är att lyfta förskolans goda arbete samt öka kunskap, skapa inspiration och kreativa utvecklingsidéer. För mer information kontakta: forskolesummit@forskola.goteborg.se
