Bedömningsmaterialet togs fram för runt fem år sedan, när dåvarande områdeschef Anders Hedborg gav en grupp matematikpedagoger i uppdrag att se över vilka instrument som skulle kunna användas.
– Vi screenade redan läskunskaperna hos alla våra elever via det så kallade LUS-schemat (läsutvecklingsschemat) och vi ville göra något liknande inom matematiken, berättar Anders Hedborg.
– Vi letade bland olika diagnosmaterial och fastnade allt mer för boken Förstå och använda tal. Det är både ett bedömningsmaterial och en handbok för lärare, och den täcker hela grundskolan, säger Anette Mitiche, som då arbetade som matematikutvecklare i Angered och är en av dem som tog fram Angereds bedömningsmaterial.
I boken finns färdiga tester som används för att screena eleverna. Där finns också förslag på aktiviteter, tanketavlor och tallinjer.
Annette Mitiche, utvecklingsledare Center för skolutveckling. Foto: Katarina Gunnarsson Strandberg
– Det som är bra med det materialet är att det tar upp exempel på inkorrekta uppfattningar som elever kan ha, till exempel att de inte ser ett bråk som ett tal, utan en operation med två siffror. Det är en bra hjälp för läraren, säger Anette Mitiche.
Anders Hedborg ser också fördelar med materialet, som fokuserar på taluppfattning.
– Det är mycket enkelt att genomföra och administrera och det ger vägledning i hur läraren kan åtgärda olika brister. Det handlar alltså inte om en summativ bedömning av eleverna utan om ett stöd för att utveckla undervisningen.
Screening tre gånger per år
Rektorerna fick ett uppdrag från politiken att följa elevernas utveckling inom matematiken tätare än enbart via nationella prov. De tog ett beslut att använda sig av mattescreening med utgångspunkt från uppgifterna i handboken. Angereds elever testas nu tre gånger varje läsår. I början av läsåret screenas de på föregående årskurs matematikinnehåll, och i december och maj screenas de på kunskaperna de ska ha uppnått i den årskurs de går i. Däremellan hålls konferenser och workshops för alla matematiklärare i stadsdelen, från förskolan till årskurs 9 och där är även cheferna med.
Lena Bilén, verksamhetsutvecklare, Angered. Foto: Hanna Sandgren
– Avsikten med mätningarna är att se vad vi behöver förändra i vår undervisning. På konferenserna diskuterar vi vilka kritiska punkter som finns, vilka förändringar vi ska göra och hur vi följer upp det, säger Lena Bilén, verksamhetsutvecklare, som håller i resultatkonferenserna.
Konferenserna hålls först på skolan och sedan tillsammans med andra skolor i Angered. Lärare från alla stadier och även förskollärare deltar, även om de inte screenar eleverna i förskoleklass.
– Förskolan är med i samtalet och lyssnar på vad de kan bidra med för att förbereda eleverna och ge dem en bra start i grundskolan.
Diskussionerna och samarbetet över årskurs- och stadiegränser är viktigt, menar Lena Bilén, eftersom det blir tydligt vad lärarna på varje stadium förväntar sig att eleverna kan när de börjar hos dem.
– I slutet av varje resultatkonferens har vi en så kallad önskelista. Då fyller lärarna på högstadiet i vad de vill att mellanstadiet minst “levererar” till dem, för att de ska klara att ro i land eleverna till ett betyg. Mellanstadiet och lågstadiet gör samma sak.
Lena Bilén ger ett exempel på hur förskolan är en viktig part i arbetet, även om inte barnen screenas där.
– Vi märkte att på frågan ”Vilket tal kommer före 200?” så svarade en del elever ”201”. Det var inte alls förvånande för förskolepersonalen, eftersom barnen i förskolan står mycket i kö och tänker på en talföljd som en kö.
– Det finns alltså en rumslig och en matematisk förståelse av före och efter, och det kan då vara något för förskolan att tänka på innan barnen börjar grundskolan.
Pedagoger på förskolan har även själva fått göra årskurs tres nationella prov i ett av matematikområdena, för att veta vad som förväntas av barnen när de går upp i lågstadiet.
Förbättrade resultat på nationella proven
De senaste tre åren har resultaten på de nationella proven i matematik förbättrats på en stor del av skolorna och årskurserna i Angered, berättar Lena Bilén.
– I årskurs sex har sex av nio skolor högre resultat och i årskurs nio fem av sex skolor. Jag har inte aktuella siffror för alla tredjeklasser, men det är minst tio av 13 som förbättrat sina resultat.
När samma elever jämförs i årskurs sex och sedan i årskurs nio märks också en resultatförbättring av på alla skolor utom en.
– Visst är det stor omsättning på elever, men det är ändå intressant att se. Någonstans har det hänt något och det är jätteroligt.
Elevernas förbättrade resultat ser Lena Bilén som en effekt av att lärarna genom screeningen har fått ett utvecklat sätt att tänka om sin undervisning, tillsammans med att alla lärare erbjudits utbildning genom Matematiklyftet.
– Målsättningen är ju hela tiden att utveckla lärarens profession. Om en elev misslyckas behöver läraren förklara eller jobba på ett annat sätt. Läraren utvecklar sin undervisning för att eleverna ska utvecklas. Lärarna strävar efter att hitta saker hos sig själva och strävar efter att bli snäppet bättre, avslutar hon.
Tips på fortsatt läsning
Förstå och använda tal av Alistair McIntosh, 2008.
Läs mer om hur lärare tycker matematikscreeningen hjälper dem i undervisningen:
