Eleverna i klass 8C har funderat mycket kring hur Göteborgs transporter ska kunna bli bättre i framtiden. För människorna och för miljön. Under våren 2017 deltog de i tävlingen Framtida transporter, som arrangeras av Universeum i samarbete med bland andra Chalmers, Volvo och Göteborgs stad.
I klassens kreativa förslag, som också presenterades i en tredimensionell modell, har stadens kollektivtrafik utökats med enorma glastunnlar under vattnet som förbinder fastlandet med skärgården. För att minska trafiken på marken föreslår de att flygande drönare, delvis driva med helium, går i skytteltrafik mellan de större knutpunkterna. Drönarna kommer att sänka restiden mellan Hjalmar Brantingsplatsen och Frölunda Torg till bara tio minuter. Förslaget innebär färre bilar, mindre trängsel och att göteborgarna kan förflytta sig snabbare och effektivare.
För sina idéer vann klassen ett hederspris i tävlingen. Belöningen var ett besök på Chalmers forskningscenter där de fick träffa ett forskarteam som utvecklar förarlösa bilar och lastbilar. Linnéa Ålund, som går i 8C, berättar engagerat om den avancerade tekniken, som hon och klasskompisarna fick testa själva. Bland annat fick de styra en tung lastbil med hjälp av en fjärrkontroll.
Linnéa tycker att det är spännande att få träffa personer som jobbar med hållbar utveckling på riktigt.
– Det var väldigt intressant att se. Man förstår utvecklingen, hur det kommer att bli. Om man ser det, så blir man mer engagerad.
Det är inte första gången skolans elever deltar i samarbetsprojekt med företag och institutioner. Tidigare har de hjälpt till att utveckla tekniska stöd för att förhindra att äldre personer råkar ut för fallolyckor, i samarbete med Cybercom Group på Lindholmen. De har träffat stadsbyggnadskontoret för att ge sina synpunkter på hur Heden ska se ut i framtiden. Och våren 2017 vann skolan första pris för en film om återvinning av batterier, i Naturskyddsföreningens tävling Battery Challenge.
Att en stor del av undervisningen sker utanför skolans väggar ger många vinster. Inte minst att få besöka arbetsmiljöer och träffa kunniga personer som jobbar med området, som vill berätta och är intresserade av elevernas frågor.
– Det blir ett väldigt autentiskt och skarpt läge, att någon vill veta vad vi har gjort, och att arbetet inte bara är för skolans skull, säger Ingela Bursjöö.
Kopplingen till arbetslivet ger också eleverna möjlighet att upptäcka att ”detta är något jag skulle kunna jobba med”. Av samma skäl lägger skolan mycket arbete på att hitta bra PRAO-platser.
Johannebergsskolan har valt att kombinera undervisningen om hållbar utveckling med entreprenöriella lärprocesser. Det gör det lättare att få in många ämnen och mål som finns i grundskolans styrdokument. Dessutom tillför det entreprenöriella perspektivet något viktigt: Positiv energi och fokus på lösningar.
Annars finns risken att hållbarhetsfrågor, som till exempel klimatförändringar och konflikthärdar, kan bli för tungt och dystert, säger Ingela Bursjöö. Att kombinera det med entreprenörskap blir mer positivt och framtidsinriktat.
– Entreprenörskap handlar mycket om att lösa problem, att ta ansvar, att vara kreativ och innovativ. Och det är en väldigt bra drivmotor för att få eleverna att samarbeta.
Eleverna på Johannebergsskolan, som är en kommunal 6-9-skola med montessoriinriktning, förväntas ta eget ansvar och pedagogiken utgår från individens egen lust och nyfikenhet att lära. Lärarens uppgift är att erbjuda eleverna goda förutsättningar att hitta sin egen drivkraft att lära, att hjälpa dem se kvaliteter i lärandet och synliggöra det. En viktig fråga eleven behöver ställa sig är: Vad har jag för drivkraft för att lära mig det här?
– Vi behöver snabbt få dem att minska fokus på betygstänk. När de jobbar med en vald uppgift ska de kunna motivera varför. Det är viktigt. För säger de det högt kommer de tillbaka till den ursprungliga lusten att lära.
För att det ska fungera behöver eleverna vara delaktiga i planeringen och valet av arbetssätt. På dagens kemilektion, som är en avslutning på området om periodiska systemet, har klassen valt att göra digitala frågesporter, i programmet Kahoot, för att redovisa sina kunskaper. Efter lektionen ska de jobba vidare med sin kemipresentation – ett kemispel.
Ingela Bursjöö använder gärna digitala återkopplingar som Kahoot och Socrative. Men bäst tycker hon att det är när eleverna är medskapare och själva formulerar frågorna.
– Det blir ett bättre lärande när de själva får ställa frågorna – de lär sig mer av det än av att svara.
Elevernas delaktighet är något som genomsyrar hela organisationen och arbetssättet.
– Vi mäter deras lärande genom för- och eftertester. Vi jobbar formativt och gör utvärderingar med eleverna. Vi har bra pejl på hur de upplever undervisningen, de är väldigt delaktiga.
Linnéa Ålund har gått på skolan ända sedan förskoleklass. För henne är arbetssättet invant, och något som hon inte reflekterar så mycket över idag. När hon ska beskriva sin skola säger hon: Vi har väldigt bra lärare.
Hur är då en bra lärare?
– En bra lärare är en som får eleverna att bli bättre. Som gör så att eleverna vill jobba, att man aktivt anstränger sig för att visa läraren – jag är också bra. Det är bra sätt att lära ut, och man lär sig mycket.
Skolans arbetssätt sammanfattar hon så här:
– Det är bredare uppgifter. Du kan alltid fördjupa dig mer. Du är inte klar bara för att du har svarat på några frågor.
Möjligheten att borra djupare är något hon verkligen uppskattar.
– Jag är en person som tycker det är kul med kunskap. Så jag tycker det är bra att man får fortsätta, och inte behöver vänta en kvart tills alla är klara.
Vad krävs då för att lyckas förena hållbarhetsundervisning med entreprenöriellt lärande? Samarbete mellan ämnena och ett gemensamt intresse hos lärarna att jobba tematiskt är en förutsättning, säger Ingela Bursjöö.
– När en elev går ur nian är det väldigt många mål som ska vara uppfyllda. Ett bra sätt att uppnå det är att samarbeta mellan ämnena. Skulle vi inte samarbeta skulle eleverna få göra många saker dubbelt, och en del saker skulle de förmodligen inte få göra alls, säger hon.
– Så vi lägger ner mycket tid på att prata med varandra. Och försöka synkronisera.
En annan praktisk förutsättning är att schemaläggningen ska underlätta ämnessamarbete och göra det möjligt att kunna ta med eleverna på studiebesök.
Vid sidan av lärarjobbet arbetar Ingela Bursjöö på halvtid med lärarutbildning och forskning om undervisning för hållbar utveckling vid Göteborgs Universitet. I stadsdelen Centrum är hon anställd som undervisande lektor, med ett särskilt uppdrag att stödja och leda skolutveckling.
Hon tycker själv att hon har den perfekta jobbkombinationen. Läraryrket är inget hon har lust att släppa, eftersom det hela tiden kommer nya utmaningar.
– Vi lärare sitter inte med facit. För oss är det också en resa, vi står mitt i lärandet. Skulle vi vänta in att bli fullärda, då skulle vi aldrig kunna starta nåt. Jag är ofta på gränsen av min kapacitet, känner att ”nu gör jag något jag nästan inte kan”.
– Det här jobbet är så beroende av att vi är väldigt förtjusta i våra ämnen, och i våra elever. Och ingen del får bli för svag, de måste få gå hand i hand. Det gillar jag, det är ett tecken på ständig lärande.
