– Reciprok undervisning, en metod som går ut på att träna läsförståelse, fungerar också på gymnasiesärskolan. Men för oss på det individuella programmet handlar det oftast om att hitta en stödjande kommunikation som ska hjälpa våra elever att uttrycka sig, säger Helena Jernqvist, rektor.
– Vi använder en rad olika hjälpmedel och metoder för att ge eleverna ett uttrycksspråk, förklarar Anna Hellqvist, klasslärare och förstelärare. Temakartor från Inprint 3, till exempel. Där finns ord illustrerade med enkla lättförståeliga teckningar, nästan som symboler. Man kan använda dem som information vid dörrar, som scheman, som instruktioner. Symbolerna är nationella och ser likadana ut över hela Sverige, så de går att använda i många verksamheter. Vi har en elev som inte använde talat språk i början av sin skoltid. Vi personal använde kommunikationskartor och tecken som stöd för att förtydliga vår kommunikation. Efter fyra år talar eleven sparsamt och använder sina kartor för att både uttrycka sig och göra egna val.
Digitala kanaler stor hjälp
– Det är förvånansvärt många som kommer till gymnasiesärskolan utan att ha en fungerande kommunikation, berättar Helena. Språket är jätteviktigt, och det har vi alltid, alltid, alltid med oss och jobbar med.
– Det är en mänsklig rättighet att kunna få uttrycka sig, säger Anna Posserud, som undervisar i språk och kommunikation. Våra elever är tålmodiga och hittar strategier för att kunna förmedla vad de vill. Alla sätt man kan förstärka sin kommunikation på är bra. Nya digitala kanaler såsom sociala medier och Facetime, är ofta till stor hjälp för våra elever. Många som har svårt för att uttrycka sig skriftligt eller prata i telefon, får det betydligt enklare att kommunicera när de kan använda TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), mimik eller bildstöd.
– Vi använder också applikationen WidgitGo där vi skapar kommunikationspass till eleverna med symboler, fotografier och talsyntes, vilket stödjer eleverna när de vill berätta om något, t ex ett intresse. Applikationen WidgitGo används också för att tydliggöra de olika ämnesområdenas syfte, vilket ökar elevernas delaktighet i skolarbetet, säger hon.
– Tekniken i skolan måste anpassas efter eleverna, och våra elever använder fler iPads än datorer, säger Helena. Därför är det synd att vår egen IT-avdelning inte kan hjälpa oss med iPads som går sönder utan att vi måste köpa hjälp av en utomstående firma. Det känns omständligt, men sådant är visst avtalet.
Skolan ska erbjuda olika kommunikationsstöd
I sin roll som förstelärare håller Anna Hellqvist på att arbeta fram ett kartläggningsmaterial för nya elever. Syftet är att få fram en systematik i hur man använder olika kommunikationsmetoder, men det är också en möjlighet att se vad som finns och lära sig mer.
– Som lärare kan vi inte bara använda en metod utan måste ha en hel palett. Genom att erbjuda olika kommunikationsstöd kan vi få de som tidigare varit inåtvända att öppna sig och börja kommunicera, säger Anna Hellqvist. Men det gäller att få syn på elevernas kommunikation. En elev som sitter och slår sig på låret kanske i själva verket gör tecknet för hund, och försöker berätta något.
– Vi ser också att elevernas utåtagerande beteende sjunker och att kommunikationen och självkänslan ökar när de själva kan använda flera olika metoder, säger hon.
Sociala berättelser
Sociala berättelser fungerar bra för exempelvis autistiska elever vilka kan ha svårt att förstå varför och hur de ska kommunicera med andra, berättar Helena Jernqvist.
– Tänk dig att två elever har bråkat. Då sätter man sig tillsammans med en eller båda och skriver eller ritar en berättelse om vad som har hänt. Det är viktigt att informationen presenteras visuellt, man kan inte bara säga till hur det ska vara. Berättelsen ska svara på frågorna vad som händer och varför det händer, samt ge en ledtråd till hur man kan göra i den beskrivna situationen. På så sätt ger den eleverna ökad social förståelse för en speciell situation eller ett begrepp. Nästa gång de hamnar i situationen vet de mer hur de kan göra.
Ord stannar inte hos många av våra elever, förklarar Anna Hellqvist. De kan ha glömt dem redan till nästa mening. Med kombinationen ord och bild går det lättare att hålla tråden i samtalet och minnas det man pratat om.
Personalen är väl medveten om vikten av kommunikation. Man pratar mycket om relationer, arbetssätt, förhållningssätt och kroppsspråk.
– Och det är väldigt stärkande samtal – när vi ser vad vi gör. Att prata om saker som funkar bra leder ofta till att fler saker funkar bra, avslutar Anna Hellqvist.
