Sex och samlevnad är inte något eget ämne i grundskolan och gymnasiet utan ingår som en integrerad del i många av kurs- och ämnesplanerna. Ansvaret delas av flera olika lärare och ytterst är det rektors ansvar att eleverna får möjlighet att tillgodogöra sig kunskaperna.
När Skolinspektionen 2017 granskade sex- och samlevnadsundervisningen på ett trettiotal skolor i landet var det bara ett fåtal som fick grönt ljus. En av de allvarligaste bristerna som granskningen uppmärksammade var att undervisningen ofta saknade koppling till skolans övriga värdegrundsarbete. Frågorna om sexualitet, kön och genus kopplades alltför sällan till normer och värden, som till exempel jämställdhet, kränkningar och trakasserier, vilket är viktigt för att främja en positiv arbetsmiljö på skolan. Många lärare tyckte också att det var svårt att undervisa i sex och samlevnad.
Alla elever får gemensam basutbildning
En av skolorna som fick godkänt av inspektionen var Angeredsgymnasiet. Skolan har sedan 2011 ett särskilt SoS-team som ger samtliga elever en basutbildning i sex och samlevnad. Utifrån denna kan sedan ämneslärarna bygga sin ämnesintegrerade Sos-undervisning i svenska, religionskunskap, historia, samhällskunskap, naturkunskap och idrott. Utöver detta har skolan varje år en veckas schemabrytande projekt på temat SoS och likabehandling.
SoS-teamet består av fyra lärare, en skolsköterska, en kurator och en elevassistent. Tillsammans håller de i obligatoriska lektionspass för skolans samtliga 36 klasser, från de nationella programmen till språkintroduktionsprogram, yrkesintroduktion, lärcentrum och riksgymnasiet för rörelsehindrade elever. Varje klass har två till fyra SoS-pass per läsår. På passen deltar också övriga ämneslärare för att de ska kunna följa upp innehållet i sin egen undervisning.
Värdegrundsarbetet integreras
– Vi utgår från styrdokumenten och där är det jämställdhet och genus, relationer och sexualitet som vi ska jobba med. Sedan kopplar vi ihop det med likabehandlingsarbetet, där vi pratar mycket om värdegrund, värderingar och respekt och att motverka kränkningar, säger Charlotte Persson.
Charlotte är lärare i religion och svenska och i bagaget har hon en högskoleutbildning i sexologi. Hennes engagemang i jämlikhets- och mångfaldsfrågor väcktes redan i tonåren. Utöver sitt uppdrag i SoS-teamet stödjer hon andra gymnasieskolor inom förvaltningen att utveckla kvaliteten i SoS-undervisningen.
Övriga sex i teamet har valts ut utifrån sin kompetens och sitt intresse för kunskapsområdet. Men tanken är att de också ska representera olika erfarenheter och perspektiv.
Mångfald viktig också i teamet
– Vi föreläser alltid i par. Redan från början hade vi sagt att det ska vara lika många kvinnor som män, i den mån det går. Men sen upptäckte vi att vi ändå blev lite för lika varandra. Då började vi också tänka på vilka åldrar vi har, vilka sexuella läggningar, vilka relationer och vilken etnicitet vi har. Det är inte så att vi headhuntar eller kvoterar in men vi har det med oss i tanken att det är väldigt fruktsamt och bra när vi har en mångfald i gruppen.
– Från början var vi fem pedagoger, vi saknade både elevhälsan och erfarenheter från lärarna från riksgymnasiet som har elever med funktionshinder. Så den kompetensen har vi kompletterat med.
Tre av lektionspassen är väldigt fasta – där går man bland annat igenom anatomidelen. Eleverna ska ha kunskap om anatomi, om sexualitet och graviditet – och ha ord för kunskapen.
– De ska även veta hur man skyddar sig, det preventiva. Men det är också viktigt att förstå när man blir utsatt eller utsätter någon annan för trakasserier eller kränkningar, säger Charlotte Persson.
Anpassar innehållet “i stunden”
Upplägget av varje enskilt pass anpassas till ”vad eleverna går igång på”.
– Vi anpassar i stunden. En grupp kanske vill kanske veta mer om konstgjord befruktning, IVF, medan vi i en annan grupp visar hur ett graviditetstest går till, säger Björn Lundgren, som är lärare på språkintroduktion och en av medlemmarna i SoS-teamet.
Innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen färgas även av vad som händer i omvärlden. När sexuella trakasserier på nätet och grooming (när vuxna lurar tonåringar att filma sina kroppar) varit aktuellt i medierapporteringen lyftes de frågorna in i undervisningen. Och när skolan hade många elever från områden där hederskultur förekommer så pratade man mer om hedersrelaterat våld. I utvärderingarna av de schemabrytande tematiska blocken får eleverna önska vad de skulle vilja ha för innehåll framåt.
Ordinarie lärare med som språkstöd
Under de mer faktabaserade lektionspassen varvas föreläsningsmoment med elevaktiva inslag, där ungdomarna får ställa frågor och ventilera sina tankar. Det ger också teamet koll på om elever missuppfattat något. I klasser med många nyanlända finns risken för språkliga missförstånd, samtidigt som eleverna kan sakna djupare kunskaper om de värderingar som präglar det svenska samhället, och om hur våra lagar ser ut.
– Vi gjorde en övning från RFSU som handlade om vilka normer det finns i samhället för hur män och kvinnor förväntas vara. Efteråt var det en elev som sa att det var jättebra att ”vi fick reda på hur man ska vara som tjej och kille i Sverige”, säger Charlotte Persson.
– Om de missuppfattar sådana här viktiga saker kan det få katastrofala följder. Därför vill vi att elevernas ordinarie lärare är med som språkstöd.
Öppna frågor
Ett bra sätt att väcka elevernas engagemang och samtidigt få en bild av gruppens kunskapsnivå är att ställa öppna frågor, berättar Charlotte Persson. Ett exempel på en sådan fråga är: Vad behövs för att det ska bli ett det barn?
– Den frågan öppnar upp för väldigt många frågor. Ställer man för komplexa frågor finns risken att man missar målet. Ibland är det vi som föreläser som ställer frågorna. Ibland kommer de från eleverna.
Pedagog Göteborg besöker vårterminens sista tre SoS-pass för elever som går på Språkintroduktion respektive Sprintus. De flesta elever på Språkintroduktion har varit ett till två år i Sverige, medan ungdomarna på Sprintus är nyanlända elever som redan har en gymnasieexamen och går här för att snabbt lära sig svenska.
Dagens tre lektioner, som hålls parallellt i olika klassrum har temana anatomi, graviditet och preventivmedel. Torbjörn Johansson, lärare i samhällskunskap, föreläser om anatomi tillsammans Anna Hedlund, som är lärare på yrkesintroduktion, och Charlotte Persson. De visar bilder på mannens och kvinnans könsdelar.
”Vet ni några namn på mannens och kvinnans könsorgan?”, frågar Torbjörn klassen. Flera elever räcker upp handen. Snopp, kuk, pitt, penis känner de till, liksom mus, fitta, vagina och slida.
– Jättebra, säger Torbjörn. Nu är vi uppe i 4-4.
Anna Hedlund tar vid:
– Några av de här orden är bättre att använda när man pratar med kompisar eller med mamma. Några är bättre när man pratar med doktorn. Vad säger en tjej när hon går till läkaren?, undrar hon.
Vagina, svarar en elev.” Ja, vagina och slida passar bättre än de andra orden”, bekräftar Anna.
“Lär känna din kropp”
Under de följande lektionspassen hinner teamet beröra många olika frågor. Hur könsorganen fungerar, att deras utseende kan variera mycket mellan olika personer, vad mens är och hur den påverkar tjejer i vardagen, riskerna med Viagra, vad onani är och att det är vanligt världen över. Frågan ”Varför leder samlag inte alltid till graviditet?” för samtalet vidare till olika hälsofaktorer som kan påverka fertiliteten och hur människor i samkönade relationer gör för att skaffa barn.
Budskapet till eleverna är att de ska lära känna sina kroppar och vara rädda om dem, och att de ska värna sin integritet.
– Killar måste lära sig hur tjejers kroppar fungerar och tjejer måste lära sig hur killars kroppar fungerar. Ni kan ju bli förälder till både flickor och pojkar, säger Anna.
Undervisningsstilen är rättfram, saklig men samtidigt humoristisk och lättsam. Hela tiden finns en stor respekt för elevernas kommentarer och undringar.
– Det är viktigt att det blir en lättsam stämning men sedan får man inte skratta bort det. Det är viktigt att stötta de som tänker högt, men samtidigt inte bidra till att man lär ut fel, säger Anna.
Diskuterar känsliga frågor i små grupper
När frågorna är extra känsliga eller värderingsladdade låter de ibland eleverna samtala i smågrupper, och varje grupp redovisar sedan vad gruppen har diskuterat kring. Detta för att ingen ska behöva blotta sina personliga åsikter inför hela klassen.
Alla frågor bör dock inte bli föremål för diskussion, förtydligar Björn Lundgren.
– En del av de känsliga frågorna ska man inte lämna öppet för diskussion, det är inte relevant. Som tex ”Vad tycker ni om könsstympning?”.
De vuxna måste markera att dessa företeelser är dokumenterat skadliga och förbjudna i lag och därför inte lämpar sig individuellt tyckande, menar han.
Zakaria Mohamed, 20 år, och jämnåriga Isidora Dundjerovic går båda på Sprintus. Att sex- och samlevnadspassen behövs är de båda eniga om.
Viktigt tala om grupptryck
– Jag tycker att det är väldigt informativt. Det är bra att prata om de här grejerna, för de flesta säger att det är tabu. Men det är någonting naturligt, säger Zakaria.
– Jag tycker också att det är viktigt att prata om den sociala sidan, om grupptryck och sånt, från både killars och tjejers sida.
Isidora tror att många ungdomar behöver kunskap, inte minst kring vad som är ”normalt”.
– Speciellt för ungdomar är det viktigt. För det finns många människor som inte vet hur allting fungerar, och att alla är olika och det är normalt. Det är jätteviktigt att de vet det.
Ärlighet och humor
Hur ser då en bra undervisning ut?
– Att man pratar om allting direkt och ärligt. Att man skämtar lite så att det också blir roligt. Men att det är ärligt och att det är okej att man frågar om man undrar någonting, så att det inte är pinsamt, säger hon.
Charlotte Persson ser också att sex- och samlevnadsundervisning är en ingång till många andra viktiga delar av ungas liv och tankar.
– Man når eleverna. Det här är något som engagerar. Under alla dessa år som lärare så har jag träffat ytterst få elever som inte är engagerade eller vill prata om eller har tankar kring eller vill lyssna på när andra pratar om frågor som har med relationer, respekt, tillit, kränkningar, sexualitet, drömmar, tankar om familj att göra. Så jag känner att det är en ingång till så mycket annat.
Inspirationstips
Du hittar filmer på temat SoS som skolan tagit fram som diskussionsunderlag på Youtube ( sök på ”sos angeredsgymnasiet”)
