Jag älskar bilderböcker och alla barn älskar också bilderböcker. Det går fint att högläsa och arbeta med bilderböcker även i de högre åldrarna.  Jag har till exempel haft fantastiska diskussioner kring Nöff, nöff Benny av Barbro Lindgren med elever på mellanstadiet. Nu när jag arbetar nästan uteslutande med barn som har svenska som andraspråk är bilderboken en viktig stöttning för många, i alla fall var det så de första två skolåren jag hade dem. Att läsa kapitelböcker blev först riktigt givande i tvåan. Vi hade helt enkelt mycket att träna på i början vad gällde att lyssna, diskutera, hålla fokus och så vidare innan det gick att läsa kapitelböcker framgångsrikt.  Troligtvis var det också så att jag behövde träna på hur jag skulle lyckas med högläsningen i min nya kontext, det flerspråkiga klassrummet, där jag inte hade jobbat tidigare. Jag har verkligen lärt mig så mycket under de tre år jag jobbat här på Landamäreskolan om att nå fram, vara tydlig, ge stöttning och jobba språkutvecklande. Kanske kommer jag kunna läsa en kapitelbok och nå fram bättre till alla elever om jag får en ny etta till hösten? Men, en sak är säker, bilderböckerna hänger med ändå.

I bilderböcker blir bilderna ett viktigt komplement till orden eller tvärtom. En elev sa så klokt häromdagen: ”bilderna berättar mer än orden” när vi diskuterade att en läsare inte bara läser text, utan också bilder. Eleverna är helt enkelt fenomenala på att upptäcka detaljer och mönster i bilderna som vi vuxna med våra otränade ögon inte lägger märke till

En del hävdar att det inte går att träna på att se inre bilder vid bilderboksläsning men jag håller inte med. Inre bilder är så mycket: en rörlig film, dofter, ljud och så vidare. Det går också utmärkt att visa bilderna i efterhand och det kan bli ett bra tillfälle att diskutera vilka bilder som är ”rätt”? De som illustratören ritat eller de som barnen har i sina egna huvuden? Eleverna svarar alltid klokt på den frågan.

Vid några tillfällen har jag haft turen att  få stipendium och kommit med på Teachers College sommarkurser i NYC. Vid ett tillfälle där lyssnade jag på en underbar föreläsare, Stephanie Harvey, som forskade kring kämpande läsare. Hon betonade starkt att det är just förmågan att skapa inre bilder som utvecklar läslusten och hur viktigt det är att vi verkligen jobbar med detta i skolan. Här blir då bilderboken ett viktigt redskap tänker jag.

Självklart är det inte bara inre bilder som är viktiga att undervisa om. Undervisningen måste även handla om andra strategier och faktorer som blir till redskap för att hjälpa eleverna att bli tänkande läsare. Jag försöker alltid påminna mina elever om att läsning innebär ett stort tankearbete. Jag vill att de ska läsa kritiskt, ställa frågor, bli upprörda, glada, arga och så vidare när de läser. De måste få chans att diskutera vad de läser. Att bara läsa på egen hand är inte särskilt utvecklande.

Före högläsningen förbereder jag den aktuella boken. Vad erbjuder just den här boken för möjligheter? Vad behöver barnen träna på? Vad har jag märkt under de vägledande samtalen med eleverna? Jag läser högt, stannar upp, modellerar mitt eget tänkande, läser vidare, stannar upp igen och låter barnen prata två och två (med sin pratkompis) kring bestämda frågor/strategiarbete eller liknande. Detta gör vi varje dag. Eleverna är duktiga och blir hela tiden säkrare, tänkande läsare. Det krävs så klart mycket arbete för att få in rutiner för hur detta praktiskt går till. Vi har bland annat tränat på hur man ska gå till och från mattan, hur man pratar med sin pratkompis (Hur sitter vi ?, Vart tittar vi?, Hur lyssnar vi? osv) och vi har tränat in hjälpfraser som kan vara till hjälp (Hur menar du?, Vad tror du?, Jag tror… Jag tycker… osv).

Som avslutning tänkte jag ge tre tips på bilderböcker som jag just nu tycker om att använda i undervisningen. Jag tänkte försöka tipsa om lite nyare böcker (i alla fall inte jättegamla ”välkända” bilderböcker).

Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson, är en bok som handlar om en liten pojke som är rädd för att jorden ska gå under och träffas av en meteorit och om andra stora funderingar som barn kan bära på. Det finns mycket att läsa in i bilderna och eleverna upptäckte en återkommande meteorit på alla sidor utom en. Mina elever fick bland annat låtsas ge ett råd till pojken i boken (t ex: ”Prata med en vuxen om vad du är rädd för) och vi diskuterade även om rädslor i stort och att alla bär på dem, även vuxna.

En annan fantastisk bilderbok är Återkomsten av Aaron Becker.   Det är en bok med bara bilder i. Den läses med fördel i dokumentkamera. Min helt nyanlända elev kunde var med på lika villkor och det finns så mycket detaljer i bilderna och eleverna berättade en fantastisk historia utifrån dessa. Detta verkar vara den sista delen i en triologi, de första böckerna heter Resan och Kartan men det går väldigt bra att läsa denna sista del utan att ha läst de första.

Sabelles röda klänning av Marina Michaelidou- Kadi och Ilaniela Stamatiadi är en bok om att fly till ett annat land, en resa som flera av mina elever gjort.

Detta är också ett ämne som  behöver belysas i alla klassrum  även där andra kulturer kanske känns mer främmande. Alexandra Pascalidou skriver i förordet till boken om sin egen flykt: ”Vi kallades flyktingbarn, invandrarbarn i medierna. Vi kallades lakritsbarn, blatteknatte, svartskalle, spagge och grekstek på gatorna. I sagornas värld saknade vi spegelbiler.” Just därför menar jag att det nu, när det faktiskt finns fler böcker som speglar dessa barn är viktigt att vi läser dem tillsammans.  Vad är bättre än att använda en bok för att öppna upp till samtal? I denna fina bok blir Sabelle väldigt fäst vid sin röda klänning som hon fått av sin mormor i hemlandet. Hon vill helt enkelt inte ta av sig den. Att lista ut varför hon vägrar att ta på sig något annat är inte svårt för eleverna. De är så duktiga på att läsa mellan raderna. (Andra böcker som behandlar flykt, som jag tycker är bra är till exempel: Pudlar och Pommes av Pija Lindenbaum och Om du skulle fråga Micha av Viveka Sjögren.)

Tack för att du läste!