Hur får vi ihop det här med att arbeta TCRWP- inspirerat med de nya skrivningarna i läroplanen? Det var en fråga jag och några andra TCRWP-frälsta ställde oss för ett tag sedan. Tillsammans skulle vi planera två utbildningsdagar under vecka 44 och då länka ihop TCRWP, faktatexter och förändringarna i läroplanen. Från början kändes allt rörigt i mitt huvud men nu med lite distans till det hela och med nya undervisningserfarenheter i bagaget känns det inte lika krångligt längre.

Här kommer en länk till de nya kursplanerna i svenska där förändringarna i det centrala innehållet syns tydligt i form av röda markeringar (inte bara styckesvis utan man ser tydligt vilka ord som lagts till, tagits bort):

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261615!/svenska.pdf

Skolverket sammanfattar förändringarna så här:

  1. Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället
  2. Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
  3. Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
  4. Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

Just nu handlar mina tankar kring digitaliseringen mycket om att det är viktigt att fortsätta göra det som vi redan gör bra, men samtidigt fundera över hur vi i detta för in digitala verktyg på ett meningsfullt sätt. Det får inte bli en hetsjakt på att vi ska använda så många appar som möjligt (jag kallar det skämtsamt för att hamna i app-träsket). Är det apparna i sig som är viktiga eller handlar det om att använda dem när de fyller ett meningsfullt syfte?

I min undervisning måste jag fortsätta använda stödstrukturer för att hjälpa eleverna att lyckas. Jag måste fortsätta att hitta de små undervisningspoängerna att undervisa kring med hjälp av minilektioner och modellering. Jag måste fortsätta använda papper, penna och böcker men samtidigt lära eleverna att skriva och läsa digitalt. För att hitta vad jag behöver undervisa om måste jag spionera på min egen digitala läsning och skrivning. Jag måste också vara vaksam och uppmärksamma vad eleverna uppvisar för behov av undervisning. Under utbildningsdagarna vecka 44 visade jag på en minilektion som handlade om något så litet som att använda en hyperlänk. Undervisningspoängen i den lektionen var: läs klart meningen/stycket innan du beslutar dig för om du behöver klicka vidare eller inte.

En insikt jag har fått under denna termin när jag börjat undervisa mer digitalt än tidigare, är att jag förutsatt  att eleverna är mer digitalt bevandrade än vad de egentligen är. Efter en frågestund i min klass framkom det att det eleverna mest gör på sin fritid på nätet är att se på barnprogram, youtube och att spela spel. Det betyder då inte alls att de är säkra på att läsa och skriva digitalt. Tvärtom har jag märkt att det finns tusentals moment för mig att undervisa om. Hela tiden gör jag misstag som jag lär mig av, till exempel nu senast att släppa in hela klassen i ett delat dokument och låta dem svara på frågor. Det blev lite kaosartat innan jag förstod att jag verkligen hade behövt modellera och undervisa om hur det skulle gå till (vilket jag också fick stanna upp och göra). En annan insikt jag har gjort är hur svårt det är att hitta bra digitala texter för år 1-3. De texter jag hittat och använt i undervisningen, till exempel olika faktatexter har hittills inte varit av någon bra kvalitet.

Denna termin (och nästa) har jag och några kollegor fått förmånen att delta i en nätbaserad kurs, STL Skriva sig till lärande. I korta drag handlar den kursen om att arbeta språkutvecklande med hjälp av digital

Bildresultat för STL modellen

STL-cirkeln. Bild lånad ifrån Pedagog Malmö.

teknik efter en tydlig modell/struktur.  Vi har några fysiska träffar men också digitala sådana under årets gång.  Att kombinera denna modell med TCRWP känns inte särskilt svårt. Jag fortsätter att undervisa med hjälp av de strukturer jag och eleverna redan arbetat in och för in digitalt skrivande i detta. Det svåra har varit just att starta upp den digitala arenan där allt skrivande och interaktion (återkoppling/respons) ska ske. Att få igång google classroom på alla ipads, och få släppa in eleverna att skriva där har varit en teknisk utmaning. Att sedan låta eleverna ge varandra respons digitalt har jag bara börjat med. Det behöver jag verkligen utveckla vidare så att det blir konstruktivt och givande. Mina elever har gett varandra respons förut, muntligt med hjälp av ”two stars and a wish”, men när vi provade digitalt och skriftligt blev resultatet inte alls lika bra. Där måste jag verkligen utveckla min undervisning och komma på en bra form. Bara att lära eleverna att dela sina dokument med sin skriv/pratkompis var ett äventyr i sig men med hjälp av  instruktionen på bilden lyckades vi till slut.

Något annat som jag lagt märke till är att de elever i mitt klassrum som kämpar med att skriva (och läsa) fortfarande kämpar vid digitalt skrivande. Jag har inte märkt att de gjort framsteg på grund av det digitala skrivandet. Vi har ju inte kommit igång med bra återkoppling än, det kan kanske göra susen framöver. Annars är min tanke just nu att dessa elever verkligen behöver  stödet av att handgripligen planera sin text med hjälp av tre fysiska papper (början, mitt och slut), muntligt berättande, med stöd av egna skisser, för att sedan lyckas skriva begripliga texter.

Min slutsats, så här långt i mitt arbete med att utveckla min digitala undervisning och kombinera den med inspiration utifrån TCRWP, är att jag vågar prova, hela tiden lär mig nytt, får nya insikter av att misslyckas och förhoppningsvis utvecklas framåt. Jag är i alla fall fullt övertygad av att läraren i det digitala klassrummet är viktigare än någonsin. Det finns ingen risk att eleverna slutar att behöva undervisning kring läsning och skrivning när det sker digitalt. Vad gäller det som jag inte ens berört i detta inlägg, den källkritiska delen, är vår roll minst lika viktig. Vi lärare är viktiga och undervisning gör skillnad!

Tack för att du läste ända hit! /Anna