Är du kund eller medborgare – skillnaden mellan EU:s och FN:s perspektiv på digitalisering

Skolverket säger att de nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. För 2,5 år sedan fick de i uppdrag av regeringen att utforma en nationell IT-strategi om tillgång till digitala verktyg eftersom skillnaderna är stora i landet och likvärdigheten måste öka. Skolverket utgår i strategin från EU-kommissionens åtta vägledande principer.

Varför tar jag upp att Skolverket pratar om Digital kompetens och det här ska vara en blogg om Medie- och informationskunnighet som utgår från FN och Mänskliga rättigheter? Jo, det beror på att vi behöver förstå att FN och EU inte har samma ingång till frågan. För EU handlar det om innovation, tillväxt, social inkludering, konsumentskydd och skydd av barn och unga medan FN utgår från medborgare, demokrati, åsikts- och yttrandefrihet, d v s Mänskliga rättigheter. Så, frågan är om du är du kund eller medborgare? Redan 2014 skrev Filmpedagogernas Fredrik Holmberg om det här om du är intresserad av att läsa bakgrunden till de olika perspektiven som naturligtvis går in i varandra, men där man lägger tonvikten lite olika. Det finns en skillnad i att ha förmågan att granska och värdera och rätten att ta del av information, bara för att nämna ett exempel.

Vad menas med begreppet programmering?

Nåja, åter till besöket på Skolverket. Eftersom det för mig har uppstått en viss förvirring när det gäller begreppet Programmering ställde jag frågan direkt till dem på Skolverket som ansvarat för skrivningarna i styrdokumenten när jag nu hade dem framför mig. Alltså, för mig (och i uppslagsböcker och på Wikipedia, men också för forskarna till artikeln i Lärarnas tidning nyligen) har programmering en viss betydelse, men Skolverket har valt att utöka betydelsen av begreppet. Innebörden av begreppet Programmering har därmed fått en utvidgad mening, utöver den tidigare mer konkreta som används i ordböcker/uppslagsverk. Om du vill läsa mer om Skolverkets definition av begreppet kan du läsa Få syn på digitaliseringen (s 10). Deras tolkning är att programmering handlar om att skriva kod (generell problemlösning, välja lösning, pröva, ompröva och dokumentera) men det betyder också kreativt skapande, styrning och reglering, simulering samt demokratiska dimensioner.

Jag tycker att Skolverket krånglar till det vilket kan ge lärare panik i ögonen och tänka “nu måste alla lärare lära sig att programmera” samtidigt som samma lärare tänker att programmering är programmering enligt den ursprungliga betydelsen av begreppet. Självklart finns det en brist på lärare som kan “programmera-programmera” och självklart måste dessa lärare få adekvata kunskaper för att kunna undervisa om “programmering-programmering”. Men, alla lärare behöver ha kunskap om det som handlar om att vi lever i ett digitaliserat nätverkssamhälle:

“Med kodning följer inte per automatik en förmåga att avkoda.

Vi når längre och har mycket större nytta av lära oss att avkoda.”

Fredrik Holmberg, Filmpedagogerna

Tips kring källkritik och moduler i Lärportalen

Jag fick en del tips av Skolverket som jag vill dela med mig av. Det första är från konferensen Skolans digitalisering som filmades i höstas. Dagen inleddes av föreläsaren Darja Isaksson som talade under rubriken Samhället och digitaliseringen, hon utsågs 2016 till Årets mäktigaste opinionsbildare. Hon säger många kloka saker, men här kan du träna lite på källkritik då hon använder ett sk dubbelcitat i inledningen av sitt tal. Hon hänvisar till att Sokrates enligt Platon skulle ha sagt:

”Vår tids ungdom älskar inget annat än lyxen och lättjan. Unga män och kvinnor uppför sig sämre än någonsin. De föraktar varje auktoritet och hyser ingen respekt för åldern. Vår tids barn har blivit tyranner över oss. De reser sig inte ens om en äldre person träder in i ett rum. De är uppkäftiga mot sina föräldrar och andra. De stör varje hyfsat samtal mellan vettiga människor. De har dåliga matvanor och har blivit sina lärares skräck”.

Sokrates, enligt Platon, enligt Darja Isaksson mfl

Men det finns ingenting i Platons texter som säger ovanstående. Vilket leder oss in på nästa tips som heter Sökkritik och algoritmers betydelse och handlar om Kritisk granskning av nätet. Den kommer från Lärportalens Digital kompetens där man satsat på Matematik i åtta av 14 moduler. Det finns ändå ett par moduler som kan intressera alla lärare oavsett vilket ämne du undervisar i eller för vilken åldersgrupp.

Även om det har tagit tid så är det väldigt positivt att se att Skolverket nu äntligen skrivit in digitalisering i våra styrdokument. Enligt #internetmuseum skickades det första meddelandet redan för snart 50 år sedan, kika gärna på deras sida om du är intresserad av historiken och utvecklingen som bidragit till det vi har i dag:

Starten på internet heter Arpanet