Vad innebär ändringarna kring digitalisering i kursplanerna?
Skolans införande av digitaliseringsbegreppet innebär inte att alla lärare måste lära sig programmera. Jag hoppas att jag ska kunna hjälpa dig och dina elever att bli så pass bekväma inom området digitalisering att du känner dig trygg inför nästa läsår och i framtiden. För vi behöver lära oss mer OM digitaliseringens konsekvenser, inte bara med digitala verktyg. Det hjälper inte att du kan använda/känner till diverse appar och program om du samtidigt inte kan förstå kodningens och avkodningens konsekvenser. När man använder sig av tekniska och digitala verktyg gäller det att man ställer sig frågan: – Hjälper appen/programmet dina elever att lära sig något eller är det bara ballt med ny teknik? Underlättar det för dig när du ska dokumentera eller finns det redan ett sätt som fungerar?
Alla dessa förkortningar: Från IT till MIK
Kärt barn har många namn och det beror kanske på att innebörden förändras med tiden. Är det någon som minns ADB-kontoret? Från början hade vi IT, sen kom IKT och nu Digitalisering. Trots att T:et kommer sist har det fått mest uppmärksamhet. Men vårt digitala samhälle innebär så mycket mer än själva tekniken. Därför anser jag att vi kan ha stor glädje och nytta av att förstå vad Medie- och informationskunnighet, MIK innebär. Det skrevs ett ramverk av UNESCO 2011 för MIK som sedan översattes till svenska, tack och lov, för det var banne mig inte lätt att förstå alla fackuttryck. Ramverket har tio kapitel och jag ska i kommande blogginlägg försöka bena ut vad de olika delarna innebär och hur man kan arbeta med några av dem. För att förstå ramverket behöver du även läsa “Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället” (red. Ulla Carlsson) utgiven av Nordicom för att få hela bilden.
Ta stöd från Statens medieråd
Om du tycker att UNESCOs material är för tungt och istället vill få mer handfasta, konkreta råd kan du börja hos Statens Medieråd. De har en onlinekurs som heter “MIK för mig” som vänder sig till både elever, lärare/skolbibliotekarier och folkbibliotekarier. Numera har de även färdiga lektioner och skulle det inte passa din elevgrupp så har du i alla fall en grund som du kan utgå ifrån och göra ett eget material. Fastnar man på något eller vill diskutera så kan du alltid höra av sig till Statens Medieråd, de är både trevliga och hjälpsamma och självklart intresserade av att veta om deras material fungerar i praktiken.
Låta eleverna lära sig själva?
Som jag skrev i början ifrågasätter jag en del beslut som tagits både på nationell-, men också kommunal- och skolnivå. Jag känner mig kritisk till i vilken ordning digitaliseringen av skolan skett, pedagogiken kring den, men också hur ojämnt pengar använts för att finansiera den. Till exempel:
För en del år sedan kom man på att det här med datorer var något alla borde ha. De första trevande försöken kom någon gång i mitten på 80-talet, men med IT-revolutionen 1993-94 innebar det att man började placera datorer på skolorna. Först tio år senare kom man på att alla elever borde ha en egen dator eller platta. Helt plötsligt fanns det hur mycket pengar som helst till datorer, svindyra vagnar att förvara dem i och routrar i varje klassrum. I alla fall i vissa skolor. Från att ha haft ett par datorer i varje klassrum skulle nu varenda unge ha ett eget digitalt verktyg i knät. Och eftersom vi, lärare, inte alltid kunde så mycket själva var det bättre att låta eleverna sköta lärandet själva så kunde vi handleda och stötta lite här och där. Jag har själv arbetat så, det var så vi fick lära oss på lärarutbildningen, att vi inte kan lära eleverna utan att de ska lära sig själva.
Genomtänkt pedagogik, systematik och digitala verktyg ger bäst resultat
Så vad är det då som faktiskt ger resultat hos eleverna? För inte så länge sen insåg Skolverket att elevernas resultat inte alls förbättrades trots att de fått en egen platta/dator. Konstigt kan en tycka, för alla vet ju att “ungar kan så mycket om datorer nuförtiden”. Men, det är inte verktyget i sig som förbättrar resultaten. Trots alla glädjebesked från flera håll så visar studier “att de vanligaste effekterna är ökad motivation, ökat engagemang och ökat intresse för studierna hos eleverna, vilket sannolikt kan leda till bättre studieresultat. Det finns dock endast ett fåtal undersökningar där mätbara positiva effekter har kunnat bevisas. Digitala verktyg i sig ger dock ingen förändring, utan det är först när de används med en genomtänkt pedagogik som man får positiva resultat. Det finns fortsatt behov av fler studier för att med säkerhet belysa effekterna.” Enligt en svensk studie kunde man se positiva resultat om man hade en genomtänkt pedagogik, arbetar systematiskt och visste när man skulle använda digitala verktyg och varför, näst bäst resultat fick de som arbetade traditionellt och sämst fick de som fått ett digitalt verktyg men där undervisningen skedde mer slumpmässigt.
Fela och dela så lär vi oss mera
Nästa läsår ska det vara obligatoriskt att utgå från den nya läroplanen. Min förhoppning med den här bloggen är att kunna underlätta för dig. Du ska känna dig säker nog att arbeta om och med digitala verktyg så att eleverna blir goa, vettiga och harmoniska medieborgare. Vill du slippa läsa forskningsrapporter och nördig litteratur kring MIK så hoppas jag att jag kan underlätta ditt arbete genom att lägga ut konkreta lektionstips här på bloggen. Sen vore det kul om du kunde kommentera och berätta hur det gick. Även om det inte gick bra. För det gör det inte alltid. Fela och dela så lär vi oss tillsammans.
