Häromdagen var jag på en spännande föreläsning kring just detta med Ingrid Hylander, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet. Hon har deltagit i forskningsprojekt kring elevhälsa och följt några elevhälsoteam för att se hur de arbetar, vad de pratar om och hur de pratar. Spännande tanke att släppa in någon utomstående på eht-möten för att få perspektiv på sitt eget arbete.

Hylanders forskning bekräftade det som många ute på skolorna kämpar med: vi säger att vi ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande men i den hektiska skolvardagen så hinner vi inte göra det särskilt mycket utan vi fastnar i enskilda elevers situation – vi släcker bränder! Varför är det ett sådant glapp mellan det vi vill göra och det vi faktiskt gör? Hylander ger några olika svar på den frågan.

Ett svar är att elevhälsoteamen är s.k. interprofessionella team, alltså team som består av olika professioner som ska samarbeta för elevernas bästa. Men oftast utnyttjar man inte teamets olika professioner utan man arbetar parallellt bredvid varandra. Man vågar inte hävda sin unika kompetens och istället så ligger alla lite lågt. Själva eht-mötet går mest ut på att informera varandra och på att fördela arbetsuppgifter och inte så mycket att ge kollegialt stöd eller lösande av problem. Teamen har rutiner för att släcka bränder, alltså akuta elevärenden, men saknar rutiner för hur man arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Då är det inte så konstigt att det mest blir enskilda ärenden som man arbetar med.

Hylander menar också att elevhälsan upplevs arbeta långt från lärarna och det som händer i klassrummen. Det blir lätt ett vi-och-dom-tänkande där lärarna inte förstår på vilka grunder elevhälsan fattar sina beslut. Detta blir ett hinder då alla delarna behöver varandra för att det ska gynna eleverna på bästa sätt.

Men vad är det som ställer till det i elevhälsoteamen? Hylander menar att våra egna farhågor och andras förväntningar är ett problem. Många har farhågor kring att hamna med arbetsuppgifter som vi själva anser inte riktigt ingår i vår yrkesroll trots att det finns andra som har dessa förväntningar.  För en specialpedagog kan det vara rädslan att fastna med enskild undervisning och för en skolsköterska kan det handla om rädslan att bli en vårdcentral. För att komma åt detta är det viktigt att prata om farhågorna och förväntningarna, både inom teamet men också med resten av personalen. Det är viktigt att man kommunicerar samma budskap kring elevhälsans funktion och om alla förväntar sig ett hälsofrämjande arbete från elevhälsan så blir det lättare att leda arbetet åt det hållet.

Hur kan elevhälsan bli bättre på att komma in i ett tidigt skede så att inte elever plötsligt blivit till akuta ärenden i ett mötesprotokoll? Hylander menar att det är viktigt att elevhälsan har tydliga riktlinjer för hur man tar kontakt med de olika professionerna. Lärare och annan personal ska ha tillgång till elevhälsan för konsultation kring elever, grupper och lärmiljöer innan det handlar om en fördjupad utredning kring en enskild elev. Även inom eht måste man konsultera varandra mer för att utnyttja allas unika kompetens.

Och hur kan vi utveckla eht-mötet från att handla endast om informationsöverföring och fördelning av vem som ska träffa vilken elev? Det är viktigt att ta sig tid för att utveckla teamet och då ingår det att man diskuterar igenom rollerna och vilka funktioner de har i teamet och på skolan. Det hälsofrämjande och förebyggande måste vara en del av varje möte. Genomförda åtgärder måste utvärderas så att man blir bättre på att sätta in åtgärder som verkligen fungerar.

Och till sist, ett enkelt råd från Hylander som man faktiskt kan sätta igång med redan på nästa eht-möte. Varje gång ett enskilt elevärende diskuteras så ställer man frågan: Hur hade vi kunnat förebygga detta? En så enkel fråga som kan leda våra tankar i nya banor så att vi får ett elevhälsoarbetet där vi inte bara pratar om det hälsofrämjande utan där vi faktiskt också arbetar så.

 

Vill du läsa mer om Hylanders forskning inom Elevhälsoprojektet?

www.cefam.se sök på elevhälsa

www.liu.se sök på FOG