Onsdagmorgon, första lektionen. Det är full rulle bland kastrullerna i köket och livsmedelsbeställningen har precis rullat in från grossisten. Under tiden som eleverna lagar potatis och panerad fisk hjälps vi åt att plocka upp varorna. Detta kan vid första anblick verka rörigt; att få leverans i samband med lektion, men icke. Ett sådant ypperligt tillfälle att göra eleverna medvetna om råvaror och livsmedel. Kunna diskutera skillnader mellan olika rotfrukter och förpackningar utifrån olika sinnen och olika aspekter. Ännu mer spännande blir det eftersom vi ofta får stora förpackningar från grossisterna. Eleverna häpnar över påsarna med spagetti, krossade tomater i 2,6 kilosförpackningar och jäst som inte väger under 1 kilo. Hur många spontana beröringspunkter som helst – och där står man som lärare och fascineras över elevernas kunskap, kreativitet och engagemang. Hur mycket av undervisningen som handlar om ett här och nu-perspektiv.

Vi anordnar en spontan rotfrukts- och grönsakslek mellan alla kartonger med varor.

– Det här är purjolök, ropar en elev och viftar glatt med en trave purjolökar

– Åh det är svingott att ha på mackan med leverpastej, tillägger en annan

Utifrån det följer ett samtal om hur och när purjolök växer och om vad man behöver tänka på när man hanterar den. Tillsammans hjälps vi åt och kategoriserar de olika rotfrukterna och grönsakerna. Vi kopplar in våra sinnen och känner, luktar och smakar. Av det som vi skurit upp gör vi sedan en sallad som blir en perfekt smakkombination till den fisk som vi håller på att tillaga.

Det är precis det här som ämnet hem- och konsumentkunskap handlar om för mig. Att genom att fånga elevernas reflektioner och knyta samman det med aspekter som smak, hälsa, globalt ansvar, ekonomi och miljö hitta faktorer som sporrar dem att vilja utveckla sina kunskaper ytterligare. Det är det viktigaste i min lärarvardag och min tanke med den här bloggen är därför att synliggöra hem- och konsumentkunskapsämnet och dess funktion, både i skolans verksamhet men också som ett redskap i elevernas fortsatta vardagsliv. Jag ser att ämnet har en stor potential att fungera som ett ämnesövergripande navämne vad gäller hållbar utveckling och det skulle jag vilja synliggöra genom vardagsexempel, forskning och koppling mellan undervisning och omgivande samhälle.

Hur kommer det sig då att bloggen fått namnet “Hem- och konsumentkunskap – lokalt, globalt, centralt?” I kursplanen beskrivs ämnet inledningsvis på följande sätt:

”Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.” (Lgr11, Hem-och konsumentkunskap)

För mig visar det här på bredd och möjligheter. Genom att utgå från den enskilde individen till det omgivande samhället och vidare till den globala arenan och tillbaka igen, skapar man en röd tråd där begreppet hållbar utveckling blir det centrala för ämnet. Begreppet centralt för mig markerar även att ämnet fokuserar vardaglighet – den centrala tillvaron med matlagningsmetoder, sysslor i hemmet, hållbar utveckling, hälsa, miljö och ekonomi.

 

Tillbaka till lektionen

 

Utgångspunkten för ovan nämnda lektion var temana miljö, MSC-märkning, hållbart hav och matlagningsmetoderna koka, sjuda, panera och steka. Men plötsligt, där och då, tack vare elevernas intresse, entusiasm och en livsmedelsleverans hade vi arbetat med sensorik, repeterat och utökat våra kunskaper om olika rotfrukter och grönsaker samt skapat en komplett måltid utifrån tallriksmodellen.

– Tänk så tråkig den här tallriken hade sett ut om vi inte lagt till salladen, säger en elev när de tillsammans sitter och provsmakar det som de nyss lagat.

– Ja, och nu har vi ju fått med ännu fler näringsämnen, säger kamraten bredvid.

Det är precis de här stunderna man som lärare behöver fånga. Att inte till punkt och pricka ständigt följa den planering som man knåpat ihop på sin kammare utan att våga utmanas. Att våga låta varje lektion få möjlighet att innehållsexpandera.

 

HKK-tips att utföra i stunden:

12974364_10154755092133294_7898279344814311228_n

  • Ta tillfället i akt när ni får hem livsmedel och lyft in sinnena. Känn, dofta, lyssna och smaka.
  • Anordna en livsmedelsfrågesport
  • Skapa en rebus av olika livsmedel. Använd ett bord per rebus och låt eleverna klura på vad det är för ord som gömmer sig bakom maten.
  • Kör en spontan redskapsauktion för att repetera redskapens namn och var de ska placeras efter att man använt dem.