Utifrån ett grupporienterat perspektiv har fritidshemmen i uppdrag att ge förutsättningar för alla elever att utveckla förmågor som uttrycks i läroplanen. The big 5 känner de flesta av er igen. Göran Svanelid har identifierat fem olika förmågor som är genomgående för hela läroplanen. Dessa är Kommunikativa förmågan, Analytiska förmågan, Begreppsliga förmågan, Metakognitiva förmågan och förmågan att hantera information. Ann Pihlgren lyfter i sin bok “Fritidshemmets mål och resultat” att fritidshemmet även behöver att ge eleverna förutsättningar att utveckla sju andra förmågor som hon väljer att kalla de sju underverken. Dessa förmågor beskriver hon som icke-kognitiva: Kreativitet, Empati, Karaktär, Sociala förmågor, Kommunikativ förmåga, Självuppfattning, Analys- och problemlösning och Lärande. I läroplanens syftestext står det att står det att  ”Eleverna ska sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att…”. Men hur ser vi att eleverna utvecklar sin förmåga utifrån de olika målen?

Resultat ofta upplevelsebaserat

Det är inte ovanligt att resultatet som redovisas från fritidshemmet utgår ifrån pedagogernas upplevelse snarare än kvalitativa bedömningsmetoder så som observationer och intervjuer. Att se att eleverna utvecklar en förmåga utifrån ett givet mål behöver inte vara svårt så länge vi utgår ifrån ett mål som gör det möjligt att se att det sker en progression.

Exempel:

Ett mål som fritidshemmet skulle kunna utgå ifrån är följande:

”Eleverna i fritidshemmet ska (…) ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften”

Först behöver vi fundera över vad språkliga uttrycksformer är. Utifrån min förståelse tolkar jag det som att det är att utveckla sin begreppsliga förmåga i både tal och skrift. Kommunicera är nästa ord som vi behöver fundera över. Eleverna ska alltså utveckla sin förmåga att kommunicera utifrån språkliga uttrycksformer.

Metakognition och transfer

För att se att eleverna utvecklar förmågorna behöver vi se att eleverna:

  • Får utrymme själva att reflektera och fundera över vad de har lärt sig och uttrycka det. (Metakognition)
  • Kan överföra kunskapen till andra områden, så kallad transfer. Detta område hör starkt ihop med punkten ovan. När man förstår och kan reflektera över sitt lärande kan man också föra över det till andra områden.

Detta genom att :

  • eleverna utmanas i komplexa och autentiska problem och utmaningar
  • eleverna möts av en variation av arbetssätt tex: praktiska, skapande och intellektuella arbetsuppgifter
  • medvetandegöra eleverna vad de har lärt sig.

(A. Pihlgren, “Fritidshemmets mål och resultat”, 2017)

Exempel på transfer

Under ett tillfälle fick elever i förskoleklass titta på en film där skådespelarna skulle bestämma vad de skulle laga för mat. Problemet var att alla skådespelare hade olika favoriträtter, men de hade i uppdrag att bara göra en. Hur skulle de komma fram till vilken rätt de skulle tillaga? Deras lösning var att kompromissa. Det gjorde de genom att laga en pizza där alla kunde lägga på precis vad de ville på sin pizzadel. Då fick alla något de tyckte om. Detta ledde till intressanta samtal även på fritids där vi kunde använda samma begrepp (kompromissa) fast i ett annat sammanhang. I olika situationer där elever hamnade i konflikt för att de ville olika kunde begreppet användas. Eleverna började reflektera själva och hitta strategier för detta, tex genom att låta läraren ställa ett tidtagarur och att de först gjorde det den ena ville, för att sedan låta tidtagaruret bestämma när det var nästa elevs tur att bestämma.

Progression i elevernas utveckling och lärande

Låt oss ta ett annat exempel inspirerat av föregående blogginlägg om språkutveckling:

Eleverna möts på sin tisdagssamling av Naturhistoriska riksmuséets julkalender. Om du önskar att se kalendern hittar du bilden nedan.

Eleverna får i uppgift att beskriva för pedagogen var en bestämd lucka är. Första gången de gör detta så har de svårt för uppgiften och vill gärna peka, gå fram till tavlan eller på annat sätt styra pedagogen till där luckan är. Allt eftersom eleverna utmanas på liknande sätt och får öva sig på att förklara var luckan är blir de  duktigare och duktigare på att förklara genom att använda sig av lägesord. De har också lärt sig nya begrepp och hur de ska kommunicera detta med pedagogen som leder samlingen.

För att vi ska kunna se ett resultat av detta arbete behöver eleverna möta andra arbetssätt också. Genom dem och andra sammanhang kan vi se ifall eleverna kan överföra sin kunskap till andra områden (transfer), samt att de ges utrymme att reflektera över sitt lärande och då slå fast att de har utvecklat förmågan att kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och syften.

Att ge eleverna möjlighet att utveckla olika förmågor är något som ständigt är under utveckling. Genom att synliggöra det lärandet kan vi också effektivt utmana eleverna till att utveckla dem ännu mer. Det hjälper oss att lyckas med vårt uppdrag och tydliggöra vad fritidshemmet bidrar med till elevernas måluppfyllelse vilket ju är en förutsättning för en fruktbar samverkan med förskoleklass, skola och hem.

I nästa blogginlägg kommer systematisk kognitiv träning samt generativa frågor belysas som ett steg i att utveckla en förmåga.