Leija är 8 år. Hon älskar att leka rollekar och har en bästa kompis som hon leker mycket med på fritidshemmet där hon går. Just idag är hennes bästa kompis sjuk. Leija tycker att det är lite klurigt att hitta andra att leka med och hon sysselsätter sig helst då med att pärla. Idag ska hon pärla en pokemonboll som hon ska ge sin lillebror i present tänker hon, medan sista lektionen för dagen börjar närma sig sitt slut.

På fritidshemmet arbetar Max tillsammans med sin kollega Malin. Idag när Max tar emot ettorna i deras klassrum märker han att Leija är lite låg och tänker att det förmodligen beror på att hennes bästa kompis inte är här idag. Ibland brukar ju faktiskt Leija leka med Sara och Klara. De är här idag. Det kommer bli bra tror Max.

När de kommer till fritidshemmet sätter sig Leija vid bordet. Därifrån har hon utsikt till nästa rum, där Leija och hennes kompis brukar leka rollekar. Därinne har Klara och Sara nu påbörjat en lek. De skrattar och verkar ha väldigt roligt. Kanske jag skulle fråga om jag får vara med, tänker Leija. Hon väntar lite och tänker att hon bara ska lägga alla de röda pärlorna klart först. När det är klart tar Leija mod till sig och går in i rummet där Sara och Klara leker.

UT!!!!!, ropar Sara innan Leija hunnit fråga dem om hon får vara med. Hon blir först lite chockad av reaktionen för att sedan säga ”Får jag vara med er och leka”? ”Nej, för vi har redan börjat leka”, svarar Klara. ”Kan du gå ut nu, vi vill vara ifred” säger Sara.

Max som hört deras konversation går nu in i rolleksrummet. Han har hört vad de har sagt till varandra och förstod att Leija ville var med och leka. ”Hörrni, alla måste ju få vara med och leka. Hur hade ni känt ifall ni varit i Leijas situation och inte fått vara med och leka?” förklarar Max. ”Men vi leker en lek där man bara kan vara två och vi vill faktiskt leka själva” svarar Klara.

”Jo, jag förstår det men på det här fritidshemmet så ska alla få vara med och leka. Det gäller nu också. Vi har det som en regel här.” Max lämnar rummet och tänker att det här fixar dom. De har ju lekt mycket förut.

I rummet är det nu en spänd stämning. Sara och Klara är inte alls glada längre. Var det bara för att jag frågade dem om jag fick vara med, tänker Leija. ”Kom Klara. Vi går ut och leker något annat.” säger Sara. Kvar blir Leija i rummet. Hon blir ledsen men försöker dölja det. Istället går hon tillbaka till bordet där hon lämnat sin pärlplatta.

Diskussionsfråga: Var det rätt av Max att hänvisa till regeln som de har om att alla ska få vara med och leka? Hur hade du gjort om du var i Max situation och hört konversationen mellan Sara, Klara och Leija? Motivera ditt svar och hänvisa gärna till litteratur eller forskning som styrker ditt svar.

 

Tips: Välkommen att delta i facebook-gruppen Fritidspedagoger i Göteborg där vi fortsätter samtala om denna och andra frågor som rör fritidshemmet.