När hållbar utveckling introducerades 1994 var vi många lärare som hade svårt att se skillnaden mellan miljöundervisning och hållbar utveckling. Sakta men säkert växte förståelsen fram att hållbar utveckling berörde alla undervisningsämnen, det var mycket mer omfattande än miljöundervisning. Det var dessutom social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet. Att klara något så omfattande som ensam lärare inom ett ämne går (nästan) inte, vi måste samarbeta! Alla drar sitt strå till stacken, ser helheten, siktar mot ett gemensamt mål. Frågan blev väldigt viktig för mig, såpass viktig att den blev mitt huvudsakliga innehåll i forskarutbildningen och det jag fortfarande arbetar med och forskar om. Lättare sagt än gjort kan jag kort sammanfatta resultaten från utbildningssammanhang i detta forskningsfält, men vi har kommit  ganska långt nu tycker jag! Med kollegor som hjälps åt får vi dessutom mervärden i form av bättre koll på elevens hela utveckling, något som blir svårare ju fler lärare som är inblandade, som på högstadiet med 17 ämnen.

Fördelarna med att använda ett entreprenöriellt förhållningssätt när vi har fokus på hållbar utveckling är många, det är lösningsfokuserat, kreativt, innovativt, samarbetsdrivet – helt enkelt ett sätt att klara av tuffa och kontroversiella frågor som klimat, konflikthärdar, miljöpåverkan, tillväxt etc utan att tappa sugen. Det finns möjligheter att påverka, något som är viktigt för att den unga människans handlingskompetens ska tränas!

Våra elever i åttan har det senaste året arbetat med många stora arbetsområden som innefattar både hållbar utveckling och entreprenörskap. De har till exempel hjälpt företag lösa sina problem när de haft prao, genom att observera, analysera och ge förslag, ett samarbete vi uppskattat mycket, kallat Miljöpraktik, i regi av GR. Utvärderingarna var väldigt positiva, så detta fortsätter vi definitivt med!

312

Våra åttondeklassare har även skapat förslag på hur transporter kan se ut i det framtida Göteborg, byggt modeller, gjort konsekvensanalyser, presenterat och argumenterat, varit på Stadsbyggnadskontoret och på Chalmers ReVeRe där automatiserade fordon utvecklas. Elevernas kreativitet och kunskaper har legat till grund för såväl högbanor, drönare, undervattenstransporter, allt inbäddat i helhetslösningar knutna till både privatliv och arbetsliv. De har skapat digitalt med hjälp av 3D-skrivaren och skapat analogt med traditionella material. Som montessorilärare är det en ledstjärna att alltid tänka in att vägen till hjärnan går genom handens arbete.

Den socialt hållbara utvecklingen har fått huvudrollen när eleverna utvecklat tekniska stöd för att äldre inte ska råka ut för fallolyckor, i samarbete med Cybercom Group har de tänkt hela kedjan från att förebygga till att åtgärda. Som lärare har jag sett hur en mycket stor del av centralt innehåll och kunskapskrav i flera ämnen kunnat genomföras på ett för alla parter meningsfullt sätt. Just företagsbesöken är en guldgruva, att se med egna ögon och möta yrkesverksamma är oersättligt, därför är prao så viktigt!

Miljöfrågorna har hamnat i fokus när eleverna i nian utvecklat argumenterande filmer i syfte att öka användandet av uppladdningsbara batterier istället för engångsbatterier. I själva verket gjorde de det så bra att deras film utsågs till den bästa i Sverige i the Battery Challenge, väldigt roligt! När jag sett dessa elever i fyra år, från sexan till nian, är det med en otrolig stolthet över hur kloka och kunniga de är, varje dag med dem är spännande, allt från hur de tar sig an att laborera på nationella provet i kemi till hur de reagerar på utställningen på Akvarellmuseet i Skärhamn som vi besökte nyligen. I skolan får de en unik chans att växa till en social samhällsmedborgare, något som är svårt att ersätta med distansundervisning på egen hand. Digitaliseringen av samhället påverkar oss på många olika sätt, men jag hoppas innerligt vi behåller den mötesplats som skolan kan vara! Ungdomars röster är väldigt viktiga när vi bland annat ska utveckla samarbetet mellan forskning och samhälle. Vi har samarbetat med tex IVL i ett Vinnovaprojekt om mätstationer om luftkvalitet, med följden att det nu kommer att sättas upp mätpunkter på skolan så vi kan ha järnkoll på bland annat kväveoxider, partiklar och ozon, och det är definitivt något jag märker engagerar eleverna, ren luft!

Forskning på vår undervisning

027De två senaste åren har jag dokumenterat lärandet för den klass som arbetat mest med pedagogisk odling, vi har i samarbete med Miljöförvaltningen och Gunnebo slott startat upp odling i Frihamnen eftersom vår egen skolgård precis vid Heden är såpass liten att det inte ryms mer än terrassodling i lådor. Odlingen har gett möjlighet att införliva skolmåltiden på ett tydligt sätt tillsammans med det vi gör i Lärande Hållbara Måltider. Elevernas kunnande om kretslopp och jordens betydelse har ökat betydligt och våra studier som jag presenterat på forskningskonferenser resulterar nu i ett EU-samarbete med bland annat Heidelberg kring pedagogisk odling.

Det finns många vinster för oss på skolorna att tänka hållbar utveckling och entreprenörskap samtidigt!