Hur kan vi främja en digital lärmiljö?

För mig handlar det om att ta in digitala verktyg på ett naturligt sätt i undervisningen. Att låta de digitala aspekterna flyta in i den ordinarie dagen och inte bli en separat ”happening”. Det måste få bli en komplettering till den ordinarie undervisningen. Hur kan digitala verktyg underlätta och förbättra olika arbetsmoment och öka måluppfyllelsen för eleverna?

Vi lever in en snabb föränderlig värld med ökad digitalisering. Därför ska utbildningen bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens och ge dem förutsättningar att leva och verka i ett modernt samhället. Därför är det viktigt att undervisningen utvecklas i takt med samhället. Skolverket lyfter digital kompetens och har nu lagt till nya skrivningar som handlar om just detta.

”De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.”

Det är alltså ganska tydligt att vi måste arbeta med att just stärka elevers digitala kompetens i skolan. Med användningen av digitala verktyg och hjälpmedel kan vi nå ut till alla elever och kan ge samma förutsättningar till elever som, av olika anledningar, inte kan närvara. Med hjälp av verktyg och tjänster som till exempel en Ipad eller chromebook och tjänster som GSFE, kan vi nå ut till dem som ej kan närvara. Detta har för mig varit en av de största framstegen, att  enkelt kunna nå ut till alla. Med hjälp av digitala verktyg kan vi också individanpassa på ett helt annat sätt. Det blir enklare att justera och anpassa olika uppgifter med hjälp av flera olika program, tjänster, appar och sidor. Så i diskussionen om digitala verktyg blir viktiga begrepp som individanpassning och inkludering centrala. Alla kan vara med och delta med sina egna förutsättningar.

Men dessa digitala verktyg förutsätter också att man arbetar kontinuerligt med digital kompentens. Hur ska vi hantera dessa verktyg? Olika digitala tjänster? Vad betyder de för samhället? Vad ska jag som elev tänka på? Kan jag skriva vad jag vill? Vad kan eller kan jag inte göra på nätet? Hur vet jag vad jag kan lita på? Kan jag tro på allt jag läser och ser på internet? Här blir källkritiken extremt viktigt och även nätprat om olika områden som ingår i hur vi arbetar med internet i skolan.

Digital kompetens är ett brett begrepp men man kan säga att det kan sammanfattas i 4 delar:

 

 

 

 

 

 

 

 

När vi arbetar med eleverna måste vi tänka på att använda digitala verktyg på ett bra sätt, det ska underlätta för eleverna och vara en resurs så de lättare kan uppnå sina mål. Det måste kunna fungera som ett komplement till den ordinarie undervisningen, ibland för att stödja och ibland för att göra vissa moment mer visuella, mer bredare, intressantare, smidigare och kanske mer spännande. I vissa fall kanske endast de digitala verktygen fungerar som ett bättre alternativ av många olika skäl. Här gäller det då att eleverna får stöttning och hjälp av oss pedagoger i hur vi på bästa sätt arbetar med digitala verktyg och hjälpmedel. Eleverna måste till exempel få läsa sig hur man skriver digitalt, hur redigerar man texter som är skrivna digitalt, infogar bilder, hittar något som försvunnit, hur man tar genvägar, infogar och följer länkar till andra sidor eller siter. Vad får man skriva och vad får man inte skriva? Vad är ok? Det finns mycket att arbeta med när det kommer till digitalt berättande, digitalt skapande och arbetande.

När jag arbetar digitalt försöker jag variera mig så mycket som möjligt i tillvägagångssätt och i olika ämnen/områden. Jag kommer kortfattat ge lite tips på olika sätt man kan digitalisera sin undervisning och göra det på ett bra men ändå roligt, spännande, lärorikt och inspirerande sätt.

När vi skriver så finns det många bra skrivappar för de yngre som NE-apparna, ASL, Book Creator, Skriva sig till läsning osv. Men jag arbetar mycket i Google dokument som jag tycker gör jobbet bäst, för både mig som lärare och för eleverna. I Google dokument är det väldigt enkelt för eleverna att skriva, de behöver inte tänka på att spara då allt sparas automatiskt och jag som lärare kan följa deras process och kommentera i deras texter, allt digitalt.

När vi arbetar med olika arbetsområden brukar vi ofta skriva texter, faktatexter och använder olika visuella medel. Här passar det utmärkt att arbeta med en digital presentation, ni kan använda Power point på datorn, Keynote eller Google presentationer på Ipads eller på Chrome books. Digitala presentationer kan eleverna arbeta med på alla sorters enheter. I tex Keynote- eller Googlepresentationer kan eleverna enkelt göra en presentation och lägga till både text, bilder och film som har med deras område eller ämne att göra.

I vår klass har eleverna skapat egna Grej of the day´s och skrivit faktatexter med bilder som de sedan har fått muntligt redovisa, de har fått fördjupa sig i en del av kroppen och redovisa när vi arbetade med det och även arbetat med flera faktaområden i NO där detta passar bra. De har även fått skapa egna presentationer till sina elevledda digitala utvecklingssamtal, vilket har varit populärt och uppskattat av både elever och föräldrar.

 

 

 

I ämnet SO arbetade vi senaste med film, vilket eleverna tyckte var ett spännande inslag. Vi hade arbetat med religion och de fick arbeta i grupper med en religion var. Vi filmade och arbetade med Green screen där de stod framför till exempel en synagoga och berättade fakta om judendom och sedan fick de redigera filmerna i Imovie. Jag måste tillägga att ni lärare inte behöver känna att ni ska vara experter på dessa delar såsom redigering i Imovie, för det var inte alls jag…..jag hade väldigt lite kännedom, men lita på era barn! Dessa elever sitter med väldigt mycket kompetens och kan fixa mer än vad ni tror, det är bara att våga testa tillsammans och ge dem förutsättningarna att få tid att testa, pröva och leka sig fram. Det är så man lär sig 🙂

Jag försöker att prata om datalogiskt tänkande (se annat inlägg av mig här) och vad detta kan betyda och vad det har för betydelse för just dessa elever. I denna diskussion så dyker även begrepp upp som digital kompetens, digitala verktyg, kod, programmering, robotar, framtiden osv. Detta hör ju även ihop med programmering som vi har arbetat med ganska mycket. Vi har arbetat med både analog programmering där vi övar på vad just programmering är samt digital programmering. I den digitala delen har vi använt Ipad med olika appar och sidor men även robotar.

Min poäng är att det finns mängder med intressanta och lärorika sätt vi kan använda digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen och skoldagen för våra elever. Sedan om det är att du använder Google Earth i SO och geografi, VR-glasögon för att kunna se och uppleva rymden och solsystemet, programmering i matematiken, skriva digitala böcker i svenskan, skapa digitala bilder i bilden, låta eleverna filma sig själva när de talar engelska eller bara lägga till en app eller sida för att ge er lektion ett extra lyft!

Tips på digitala inslag: