I skollagen står det tydligt att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Med det menas att huvudmännen ska organisera utbildningen så att alla elever, oavsett förutsättningar, ges lika möjligheter att nå kunskapsmålen. Det är det som är skolans kompensatoriska uppdrag.
Men i realitet är skolsegregation och bristande likvärdighet ett av de främsta problemen inom svensk skola. Både OECD och Skolverket har tagit fram underlag som visar att skillnaderna i resultat mellan elever och mellan skolor har blivit allt större.
Detta gäller även Göteborg. I en del skolor i staden är det endast 20 procent som lämnar årskurs nio med godkänt i alla ämnen. I andra är det över 90 procent.
– Göteborg är en väldigt segregerad stad med stora skillnader i inkomst och hälsa. Skolresultaten följer samma socioekonomiska och geografiska mönster. För att uppnå en likvärdig utbildning behöver skolorna göra olika utifrån de behov som finns. Skolor där behoven är stora behöver resurser och kompetens som kan kompensera för ojämlika utgångslägen, säger Mats Widigson som skrivit rapporten ”Att höja kvalitén på undervisningen i underprivilegierade områden” tillsammans med Pernilla Andersson Varga och Susanne Staf.
Forskning om framgångsfaktorer
Rapporten är en genomgång av aktuell forskning om framgångsfaktorer. Forskningen kommer bland annat från USA och England där skolor i underprivilegierade områden har höjt sig över genomsnittet efter lyckade utvecklingsinsatser. Det som utmärker framgångsrika skolor i sådana områden är:
- fokus på undervisning
- lärarnas höga kompetens och didaktiska förmåga
- explicit och tydlig undervisning
- kollegialt lärande
- en stödjande skolledning
– Vi måste vända blicken mot undervisningen i klassrummen och analysera vad det är för slags utbildning vi erbjuder, säger Mats.
Sedan länge finns i svensk skola ett mönster där vissa grupper av elever inte lyckas lika bra som andra. Men det är viktigt att ha hög tilltro till alla elevers förmåga att lära. Aspekter som klass, kön, etnicitet eller var eleven kommer från ska inte få förutsäga om eleven lyckas i skolan eller inte.
– Vi ska förstås vara medvetna om att faktorer som föräldrarnas utbildningsbakgrund, trångboddhet, och så vidare har effekt ända in i klassrummet. Men vi måste analysera skolresultaten, fråga oss varför vissa grupper underpresterar och sedan vända blicken mot vår egen undervisning, säger Mats.
För att klara av det måste det finnas ett fungerande utvärderingssystem som är tillräckligt ”finmaskigt” för att tidigt se vilka individer eller grupper av elever som är på väg att missa målen.
– Vi behöver en lyssnande och lärande organisation. För att kritiskt betrakta sitt arbete och söka förbättring och utveckling krävs tillit lärare emellan och till skolledaren. Då kan man lägga svårigheter och misslyckanden på bordet och diskutera tillsammans, säger Mats.
Utbildning av hög kvalitet
I Göteborg pågår ett arbete för att minska klyftorna. Det görs under namnet “Jämlikt Göteborg” och i den rapport som ligger bakom satsningen föreslås att skolan ska samarbeta med andra aktörer i närområdet. Men den internationella forskning som Mats Widigson, Susanne Staf och Pernilla Andersson Varga har tittat på visar att det inte räcker för att utjämna skillnaderna i skolresultat.
– Samverkan är bra. Men om kärnverksamheten inte fungerar ger det inte någon effekt. De skolor som lyckats har haft ett kraftigt fokus på undervisningen och riktar man sökarljuset mot undervisningen ger det positiva bieffekter. Frånvaron minskar eftersom det är meningsfullt att gå till skolan, och hälsa och trivsel blir bättre när eleverna känner att de lyckas, säger Mats.
Forskningen visar också att framgångsrik undervisning i underprivilegierade områden är explicit. Det betyder att läraren tydligt visar hur eleven ska nå målen och stöttar eleven på vägen dit.
– När eleverna arbetar på egen hand får de ofta lågkognitiva uppgifter, alltså uppgifter och texter som ligger på eller under deras nivå. Det gör att de klarar uppgifterna men det sker inget lärande. Det som krävs är att läraren i sin undervisning hela tiden stöttar och utmanar elevens lärande, säger Pernilla Andersson Varga.
I Göteborgs underprivilegierade områden har de flesta elever en flerspråkig bakgrund. Därför krävs det att lärarna har kompetens i svenska som andraspråk och att hela skolan ser flerspråkighet som en resurs i lärandet. Rektor behöver även möjliggöra god samverkan mellan ämneslärare, studiehandledare och modersmålslärare.
– Alla lärare måste förstå vad det innebär att lära sig på sitt andraspråk. Inte bara svensklärare, säger Pernilla.
De skolor som är framgångsrika har också haft en samsyn kring det kompensatoriska uppdraget och att alla elever ska lyckas.
– Det fungerar inte att alla kör sitt eget race. I de skolor som lyckats är man överens om kärnuppdraget och att det måste ske en samverkan kring undervisningen, säger Pernilla.
Åtgärder för ökad likvärdighet
Vad ska då Göteborgs stad göra för att öka likvärdigheten? Mats Widigson, Pernilla och Susanne Staf listar en lång rad åtgärder i rapporten. Det här är de viktigaste för skolor i underprivilegierade områden:
- Rekryteringsplan. Se till att det finns välutbildade lärare där de behövs som mest.
- Erbjud fortbildning utifrån vad lärarna och eleverna behöver.
- Högre lärartäthet för att möjliggöra något färre undervisningstimmar i veckan. Denna tid behöver användas till att utveckla undervisningen tillsammans med kollegor.
- Systematiskt kvalitetsarbete och skapande av beprövad erfarenhet för att klargöra sambandet mellan undervisning och elevers resultat.
– Det krävs en stödkedja. Göteborgs stad, sektorschefer, områdeschefer, utvecklingsledare, rektorer och andra skolledare måste hela tiden fråga sig hur de ska jobba för att alla elever, och särskilt elever i underprivilegierade områden, ska få en högkvalitativ undervisning, säger Pernilla.
