På förskolorna i Billdal arbetar man sedan i höstas utifrån en ny framarbetad modell för barnhälsan. Istället för att rycka ut när personalen larmar om problem har barnhälsoteamet flyttat fokus till ett främjande och förebyggande arbete. Modellen är inspirerad av Bergsjöskolans ”Elevhälsomötet”. Grunden är regelbundna möten på fredagar där förskolechef, specialpedagog och förskolepsykolog samt områdets barnombud tillsammans träffar representanter för ett arbetslag för att reflektera runt nuläget på deras avdelning.
Mötena, som kallas för ”Barnens Bästa Möte” (BBM), har en tydlig struktur. De inleds med att pedagoger, förskolechef respektive specialpedagoger beskriver och ger sina nulägen av barngruppen och verksamheten på avdelningen. Dessutom återger pedagogerna barnens nuläge som de lyssnat in från barnen i gruppen. Dessa nulägesbilder skrivs ner i form av en tankekarta på en whiteboard. Utifrån den kan utvecklingsområden identifieras. Pedagogerna väljer sedan i samspråk med barnhälsan vilket område man ska fördjupa sig i genom ett lärande samtal och därefter försöker man hitta insatser som kan genomföras i verksamheten. För att det ska bli ett tvärprofessionellt lärande har barnhälsans deltagare varsin tydlig roll i samtalsmodellen.
– Det har snabbt blivit ett uppskattat forum där barnets bästa är i fokus. Vi har skapat en form av tvärprofessionellt kollegialt lärande och vi sätter fokus på rätt ställe. Vi pratar inte bara runt, säger Anders Lindroth, förskolechef på Lilla Skintebovägens förskola, och en av initiativtagarna till modellen.
Utveckling av barnhälsan
Idén föddes förra vintern.
– Vi var fyra förskolechefer som tog initiativ till att utveckla arbetet med barnhälsan för att föra arbetet i en mer hälsofrämjande och förebyggande riktning. Vi hade flera tankar om hur vi ville utveckla en gemensam modell där barnets fokus var i centrum, säger Anders.
För att mötena skulle bli tvärprofessionella involverades specialpedagoger och förskolepsykologen på ett tidigt stadie i utvecklingsarbetet. På förskolechefernas initiativ gick därför såväl specialpedagoger och förskolepsykolog på en utbildning där den så kallade Bergsjömodellen, som utvecklats av elevhälsan på Bergsjöskolan, presenterades. Kursen både bekräftade att de var på rätt iväg i förändringsarbetet och gav nya tankar.
– Vi har utifrån våra egna tankar men också från kursens innehåll format en modell för barnhälsa som passar bra till förskolans verksamhet, säger Anders och beskriver modellens syfte.
– BBM handlar om reflektion, att stanna upp, ställa sig vid sidan av verksamheten och betrakta den utifrån, för att sedan kliva tillbaka lite klokare än tidigare. Reflektion handlar också om att spegla vardagen och upplevelser, i syfte att hitta fler infallsvinklar, och att fördjupa förståelsen genom ett kollegialt lärande. Det är viktigt att arbeta tvärprofessionellt, genom samverkan, för att hitta samsyn i gemensamma frågor.
Ger mer tillit och snabbare beslutsvägar
Modellen har inneburit att de har ändrat utvecklingsorganisationen till att den bygga på BBM.
– I och med att vi reflekterar tillsammans har vi vunnit mer tillit. Modellen ger inblick och transparens åt båda håll, och det har blivit kortare och snabbare beslutsvägar.
Enligt Anders Lindroth är effekterna tydliga.
– Vi ser att mötet ger pedagogerna möjlighet till djupare reflektioner. Alla barn ska bli bemötta på ett sätt som gör att de mår bra och blir sedda.
Även Martina Bille, förskolechef på Billdals kyrkväg förskola, säger att modellen har förändrat fokus i barnhälsoteamet.
– De som har kunskap om barnen och barngruppen är pedagogerna. Det är de som jobbar med barnen varje dag. Men tidigare var de inte med på barnhälsans möten. Det kändes inte som ett bra förebyggande arbete. Istället handlade det om att släcka bränder. Vi ville istället arbeta mer förebyggande och främjande. Det var det som vi ville ändra på, säger Martina Bille förskolechef.
Specialpedagoger arbetar nära verksamheten
Ambitionen är att lyfta barnhälsofrågorna från enskilda barn till en gruppnivå. Det centrala är vilka stödstrukturer och anpassningar personalen kan göra för att alla barn ska må bra. Ett syfte med BBM är att dra nytta av de olika professionernas kompetenser, och här bidrar specialpedagogerna med sitt specialpedagogiska perspektiv kring lärande och utveckling.
– Målsättningen är att stödstrukturer och anpassningar över tid ska bli ett förhållningssätt som är naturligt. Att det är ett arbetssätt och ingen anpassning. Det är till exempel bra för alla barns språkutveckling och lärande att verksamheten erbjuder alternativ kommunikation, bilder och tecken, säger Ann-Christin Lindquist, specialpedagog.
I den nya modellen arbetar specialpedagogerna mer verksamhetsnära. De har disponerat om sin tid för att kunna besöka avdelningen inför varje möte och skaffa sig en egen uppfattning av nuläget. Under BBM mötet lyfter specialpedagogen framgångsfaktorer och utmaningar i lärmiljön utifrån verksamhetsbesöket.
– Genom de regelbundna verksamhetsbesöken får vi en inblick och förståelse för pedagogernas och barnens situation. Pedagogerna vet också att det finns en kontinuitet i arbetet. Det skapar en trygghet och en bra grund att bygga vidare på, säger Ann-Christin.
Reflektion och lärande samtal
Förutom mötena varje fredag, träffas barnhälsan två gånger per termin för att specifikt prata om mötets struktur, erfarenheter och utvecklingsfrågor. På det sättet kan modellen utvecklas utifrån de erfarenheter som görs.
– BBM- mötena är något jag verkligen saknat. Vi har väldigt lite barnfri tid annars. Det här är en möjlighet att få sitta ner tillsammans och reflektera över barngruppen och vilka anpassningar vi gör, säger Camilla Sandberg som arbetar på Billdals kyrkväg förskola och är enhetens ”barnombud” som det heter i modellen.
– Det är barnen som ska vara i fokus, säger hon.
Den nya modellen för barnhälsoarbetet var mycket efterfrågad av pedagogerna på förskolan, och Camilla tycker att den har bidragit till en professionalisering.
–Pedagogerna känner att de blir lyssnade mer på än förut. Det känns bra att förskolecheferna skapat ett forum som gynnar oss pedagoger att utveckla vårt barnperspektiv. Vi känner en ökad yrkesstolthet. Vi blir hörda och får sitta på möten och prata på ett yrkesmässigt språk om vår egen verksamhet.
Modellen har inneburit en omdisponering av förskolechefernas, specialpedagogernas och förskolepsykologernas arbetstid. Det är ett gemensamt beslut av områdets förskolechefer att denna modell är värd att satsas på.
– Det är en liten kostnad men det är värt så mycket. Jag är övertygad om att det blir billigare i längden. Vårt förebyggande arbete kommer att ge stora vinster för barnen i framtiden säger, Anders Lindroth.
Läs mer om Bergsjömodellen som inspirerat barnhälsoarbetet i Billdal.
