Samverkan för bästa skola är en nationell satsning för att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten. I Göteborg är sex grundskolor med: Sjumilaskolan, Svartedalsskolan, Bergsjöskolan, Sandeklevsskolan, Hjällboskolan och Lövgärdesskolan.
– Det är riktigt bra. Vi får stöd utifrån våra behov och de resurser vi faktiskt har. Det gör att det blir långsiktigt. All skolutveckling tar ju tid. Men många andra projekt håller på i ett år, och sedan flyttar man fokus till något annat, säger Marika Andersson, rektor på Lövgärdesskolan.
Det är Skolverket som identifierar vilka skolor som har störst behov av stöd. I dialog med huvudmannen genomförs sedan insatser. Ett nyckelord är samverkan. Det finns nämligen ett tydligt samband mellan huvudmännens förmåga att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och elevernas kunskapsresultat. Därför involveras alla nivåer: lärare, rektorer, huvudmän och ofta även utvalda lärosäten som står för stöd och fortbildningsinsatser.
Utbyte av erfarenheter
I vecka 43 träffades lärare och rektorer från de sex deltagande grundskolorna i Göteborg, tillsammans med områdes- och sektorschefer, utvecklingsledare, politiker och representanter från Skolverket för att utbyta erfarenheter.
När skolorna redogjorde för sina erfarenheter blev det tydligt att varje skola har sina egna unika utmaningar och att insatserna därför behöver anpassas efter den enskilda skolan. Päivi Oliv, rektor på Svartedalsskolan berättade att de gjorde en noggrann och detaljerad nulägesanalys genom att prata med lärare och elever, och ta del av all tillgänglig dokumentation och statistik. Det tog ett år. Men ”det var värt tiden”, enligt Päivi Oliv, eftersom de nu vet exakt vilka behov det finns och vad de ska fokusera på.
Sandeklevsskolan hade däremot redan gjort en nulägesanalys och satt igång ett omfattande utvecklingsarbete.
– Men skolutveckling handlar om att hålla i, hålla om och hålla ut. Processtödjarna från Skolverket hjälper oss mycket i att behålla styrfart och förbättra systematiken, och forskare har bidragit med att ge oss djupare förståelse, sa Lotta Björk, rektor på Sandeklevsskolan.
De kritiska frågorna
En återkommande synpunkt var just vikten av att ha en extern rådgivare som hela tiden ligger på och ställer de kritiska frågorna. Men också att det varit viktigt att skolorna själva har ägt frågan om vilka insatser som ska genomföras.
Det var också kärnan i ett kortare anförande av Rickard Callenmyr, utvecklingsledare på Center för Skolutveckling.
– Systematiskt kvalitetsarbete förkortas ”SKA”. Men ”ska” är den absolut sämsta tolkningen av vad systematiskt kvalitetsarbete är, att det är något man måste göra för att rapportera till någon annan.
Han lyfte fram nyfikenhet som centralt för framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete. Skolledningen bör vara genuint intresserade och nyfikna på verksamheten och hur den kan förbättras.
– Men för att skapa nyfikenhet behöver skolan känna att de äger frågan, och att det spelar roll vad de gör och tycker.
”Behöver vi Stockholm?”
För att de olika nivåerna i skolans styrkedja skulle få möjlighet att borra djupare i vad just deras led kan göra för att öka måluppfyllelsen delades lärare/rektorer, chefer och politiker in i egna diskussionsgrupper. Bland lärarna/rektorerna pratades det mycket om vikten av att involvera all personal i arbetet och hur bra det är att ha en utomstående som ställer de svåra frågorna och inte ger sig.
I grupperna med chefer, det vill säga områdes- och sektorschefer från stadsdelarna, tog man fasta på ordet ”nyfikenhet” och att de måste skapa en atmosfär av tillit istället för kontroll. Dessutom undrade de om det verkligen ska vara så att vi måste ta hjälp av Skolverket.
– Behöver vi verkligen Stockholm? Ne, det här arbetet måste vi klara själva. Det måste vi ta med oss in i den nya skolorganisationen.
Ny skolorganisation
Karin Pleijel.
Den första juli 2018 flyttas ansvaret för förskola och grundskola från stadsdelarna till en central förskole- respektive grundskoleförvaltning. Den förändringen finns det bred politisk majoritet för. Så vad tyckte politikerna om den här eftermiddagens erfarenhetsutbyte?
– Vi kan lära oss jättemycket av de här skolornas resor. De har en massa kloka erfarenheter och synpunkter som vi kan ta med oss in i den nya organisationen, säger Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborgs Stad och ordförande i den interimistiska grundskolenämnden.
– Vi har gjort en stor utredning inför den nya organisationen så mycket av vad som sades idag kände jag igen från den. Men djävulen brukar sitta i detaljerna. Det är viktigt att ta med sig vad som fungerar och inte fungerar i praktiken.
Både Karin Pleijel och Alliansens Kristina Tharing (M) är överens om att den nya nämnden ger en möjlighet att kraftsamla.
– Vi har en otrolig möjlighet i och med de centrala organisationerna att stödja rektorer. Vi hörde idag hur rektorer ofta är väldigt ensamma och inte alltid har de verktyg som de behöver för att kunna utöva sin profession, trots alla politiker, utskott och chefer som finns för att stödja dem, säger Kristina Tharing.
Alla skolor ska få stöd
Kristina Tharing.
Samverkan för bästa skola riktar sig till de skolor som har lägst kunskapsresultat och som bedöms ha svårt att förbättra resultaten på egen hand. Men Kristina Tharing anser att vi inte får glömma att rikta stöd till alla skolor.
– Vi fokuserar oftast på de elever och skolor som inte når resultat. Men skollagen säger att alla elever ska nå sin fulla potential. Vi har många skolor som har bra kvalitet trots att de inte får några särskilda insatser. Vi har också skolor som har jättebra resultat. Varför kan vi inte stötta dem också så att de får ännu bättre resultat? Frågan är hur vi kan göra en likvärdig stöttning av skolan, och sedan gå in med särskilda åtgärder där det behövs.
Exakt hur stödet till skolor kommer att se ut i den nya grundskoleorganisationen är inte klart.
– Det är viktigt att vi får en balans mellan ett centralt tänk om likvärdighet och att behålla en autonomi för att varje skola ska kunna hitta sin egen väg. Det var intressant att höra hur den här insatsen bygger på skolornas egen verksamhet och verklighet. Det kommer inte någon utifrån som ska bestämma vad skolorna ska göra. Istället är Skolverket en kritisk vän som envist ställer de svåra frågorna, säger Karin Pleijel.
