NO-läraren Frida Andersson och svenskläraren Anna Ahlcrona har båda fortbildat sig i den språkutvecklande metoden Reading to Learn. Metoden inryms inom den så kallade genrepedagogiken som betonar språkets betydelse för allt lärande och vikten av att kunna läsa och skriva ämnesspecifika texter.
När de fick chansen att jobba tillsammans under ett par lektioner tog de därför tillfället i akt att göra ett gemensamt tema om rymden och låta eleverna arbeta med en genretypisk text om tyngdlöshet och astronauter. Texten är hämtad från Rymdstyrelsen och vald med omsorg. Den är på en hög nivå både språkligt och innehållsmässigt. Först läser klassen den tillsammans. De läser mening för mening, tar upp svåra ord och diskuterar innehållet. Nyckelord markeras med överstrykningspenna.
Gemensam konstruktion
I nästa steg konstruerar klassen en ny gemensam text med hjälp av nyckelorden. En elev i taget får stå framme vid tavlan och skriva medan resten av klassen hjälper till. Den nya texten ska vara i samma genre och ha samma innehåll, men vara formulerad på ett nytt sätt. Det blir en hel del diskussioner kring såväl språk som ämnesinnehåll. Men efter en stund är alla överens och texten är klar.
– När Frida förklarar vilka ord som är viktiga blir det enklare för oss att läsa och att göra meningar. Om någon inte kan skriva, kan de andra hjälpa till, säger Sakshi Kashyab.
Sakshi och hennes klasskamrater säger att texten var rolig och att de lärt sig många nya ord som till exempel ”scenario” och ”ohygienisk”. De är medvetna om att lärarna har gått en kurs och gillar det nya arbetssättet.
– Det är väldigt roligt att läsa och skriva tillsammans. Alla visar att de kan och försöker. Vi skriver texten en gång i klassen, och då blir det enklare att skriva själv sedan, säger Carmen Misho.
Sakshi säger att de blir bättre och bättre på att skriva.
– Vi har gjort det många gånger nu. Det blir lite för enkelt för oss. Då lägger vi på bindeord som ”därför” och ”eftersom” för att förklara och göra det längre.
Hela skolan arbetar med Reading to Learn
Skolledningen på Sandeklevsskolan har bestämt att hela skolan ska arbeta språkutvecklande med Reading to Learn. I praktiken innebär det att alla lärare får gå Center för Skolutvecklings fortbildning och att ämneslagen har ett särskilt uppdrag att implementera och utveckla det arbetet.
– Reading to Learn har gett mig en medvetenhet om hur viktigt det är med språk. Det är språket eleverna ska använda till att förmedla vad de har lärt sig. Därför måste jag vara medveten om vad som krävs av dem för att kommunicera sina kunskaper, säger Frida Andersson, som är ämneslagsledare för NO på skolan.
I Reading to Learn används huvudsakligen texter för att tillägna sig kunskap. Man utgår från en cirkelmodell som i korthet går ut på att läraren först förbereder och ger eleverna ett sammanhang, därefter läser klassen under lärarens ledning texten tillsammans och markerar betydelsebärande nyckelord. Dessa används sedan för att gemensamt konstruera en ny text och först därefter går man vidare till individuellt skrivande.
– Först gör vi det tillsammans, och sedan får eleverna prova själva. Vi ger dem en struktur och verktygslåda för sitt skrivande. Det ger dem något att falla tillbaka på, säger Anna Ahlcrona, lärare i svenska och svenska som andraspråk.
Utmaning att hitta bra texter
En svårighet när man arbetar utifrån Reading to Learn är att hitta bra texter. Det är viktigt att de är både innehållsmässigt och språkligt utmanande eftersom textarbetet är en central del av undervisningen.
– I de vanliga läromedelstexterna finns det alldeles för lite stoff att jobba med. De är för enkla. Det finns ingen utvecklingspotential i dem, säger Frida.
Anna fyller i:
– Vi tar alltid texter avsedda för äldre åldrar. De måste ligga på en nivå över de duktigaste eleverna så att alla i klassen får en utmaning.
Det krävs också noggranna förberedelser. Frida och Anna skriver alltid ett manus med sammanfattningar, synonymer och nya formuleringar att ha som back-up ifall eleverna fastnar i den gemensamma omskrivningen.
– Det går inte att arbeta med Reading to Learn utan en bra planering. Det blir pannkaka av det, säger Frida.
Omvälvande fortbildning
Frida och Anna har båda gått Center för Skolutvecklings tvååriga fortbildning i Reading to Learn. Första läsåret är en grundutbildning på åtta heldagar plus handledning på skolan. Det andra läsåret är en fortsättning med fyra heldagar plus handledning.
– Det första året var omvälvande. Det var mycket ny information och teori, och svårt att omsätta i praktiken. Det andra året landade jag i det. Jag tror det är viktigt att hitta de bitar som passar ens egen undervisning och elevgruppen man jobbar med, säger Anna.
En stor fördel är att alla lärare på skolan går eller har gått fortbildningen. Det har skapat förutsättningar för ett fortsatt kollegialt lärande.
– För att kunna bearbeta metoden och känna att man kan använda den i sin egen undervisning måste man ha kollegor att bolla med. Det är först när jag och Anna hittade det här samarbetet jag verkligen kände att jag kom upp på banan, säger Frida.
Ämnesövergripande undervisning
Det var förra läsåret som Frida och Anna fick möjlighet att jobba tillsammans under en lektion per vecka och då använde den tiden till att arbeta ämnesövergripande utifrån Reading to Learn.
– Som svensklärare på mellanstadiet går det att vara generös med sin undervisningstid och bjuda in SO- eller NO-lärare. De texter som används i de ämnena passar väldigt bra för Reading to Learn eftersom de är skrivna i en specifik genre och har många svåra ord och begrepp. För svenskämnet spelar det inte alltid så stor roll vad texten handlar om, jag tittar på formen och språket.
Frida och Anna har planerat, undervisat och utvärderat lektionerna tillsammans. Det har inneburit att de dragit nytta av varandras kompetenser i NO respektive svenska och lärt av varandra.
– Det är viktigt att få tillfälle att jobba tillsammans. Det har varit väldigt nyttigt att någon annan har tittat på hur jag undervisar. Särskilt eftersom vi har olika ämnen, säger Frida.
Forskning visar på ökat resultat
Det finns omfattande forskning som visar att Reading to Learn ökar samtliga elevers resultat, och att det minskar glappet mellan låg- och högpresterande elever. Både Frida och Anna har märkt av effekter i sina elevers lärande.
– Det syns i deras skrivande. En påtaglig förändring är att de har blivit bättre på att utveckla resonemang och använda bindeord som ”eftersom”, ”därför” och så vidare. Tidigare kunde de skriva längre texter med många påståenden, men inte förklara och utveckla, säger Frida.
Eleverna har också fått bättre resultat i läsförståelse, och de har blivit bättre på att hjälpa varandra.
– Klassen har inte jobbat så mycket tillsammans tidigare. När vi skriver text tillsammans kan det uppfattas som att det är mycket press på den som står vid tavlan och skriver. Men den eleven håller bara i pennan. Alla hjälper till.
Just att involvera alla elever är centralt i Reading to Learn. Det är också något både Frida och Anna tagit med sig till all sin undervisning.
– Det måste finnas förutsättningar för alla elever att delta. Det gör att jag måste reflektera över hur jag ställer frågor. Är det verkligen frågor som alla har möjlighet att svara på? Det har varit en ögonöppnare för mig, säger Anna.
Frida fyller i:
– Men det handlar inte om att sänka nivån. Istället ska vi lägga ribban högt, och stötta, modellera och ge eleverna ramar så att alla kan vara med och ta till sig av undervisningen.
Läs mer om rektorernas arbete med att få hela skolan att arbeta med Reading to Learn
Läs mer om Reading to Learns vetenskapliga grund
Läs mer om Reading to Learn på gymnasiet
