– Vi måste först förstå problemet. Vilka situationer är det som blir problematiska för den enskilde eleven? Vilka anpassningar kan vi göra i lärmiljön? Vi kan inte bara säga att han eller hon har ADHD.
Gunilla Carlsson Kendall har tidigare jobbat som skolpsykolog. Idag handleder och fortbildar hon pedagoger och skolledare kring att skapa bra lärmiljöer för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer, NPF. Det rör sig framför allt om elever med ADHD/ADD eller svårigheter inom autismspektrat.
Gemensamt för barn med dessa funktionsvariationer är att de har svårare med självstyrning. Det handlar om de så kallade exekutiva funktionerna som krävs för att kunna planera, att överblicka helheten och hålla saker i minnet. Förmågor som vi behöver i väldigt många dagliga situationer. Liksom när vi ska göra något komplext, som ett långsiktigt projekt.
De exekutiva funktionerna utvecklas inte fullt ut förrän vi är i 20-25-årsåldern. Gunilla Karlsson Kendall jämför dem med dirigenten som leder orkestern.
– Dirigenten är väldigt viktig för hur orkestern låter.
Handlar också om känslor
Orsakerna till problem med självstyrning är komplexa. För elever med ADHD gör känsligheten för impulser och stimuli att självstyrningen utvecklas långsammare, ett sämre fungerande arbetsminne gör det svårare att memorera viktig information, och bristande tidsuppfattning påverkar självklart möjligheten att hålla en tidplan. Men exekutiva funktioner handlar också om känslor. Medvetenhet om andras vilja och önskemål, förmåga att hantera sina egna känslor och impulser och styra sitt eget beteende efter regler.
För skolan är det viktigt att förstå vilka situationer som kan bli kritiska för eleven.
– Det är i situationerna man som pedagog kan påverka. De har vi makt över.
Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att utveckla många olika, komplexa förmågor. I syftesbeskrivningarna för de olika skolämnena ligger fokus på förmågor som att kunna analysera, söka information, göra undersökningar, välja lämpliga metoder, resonera, förklara samband och dra välgrundade slutsatser.
Utöver de utmaningar som elever med NPF ställs inför i ämnesundervisningen finns också andra kritiska situationer i skolvardagen. Några exempel är sådant som förflyttningar, nya personer, fri lek och att koncentrera sig i miljöer med mycket stimuli.
Viktigt att bli medveten om kraven
Det är viktigt att pedagogerna blir medvetna om vilka krav vi faktiskt ställer på eleverna, menar Gunilla Carlsson Kendall. Och att elevernas möjlighet att lära påverkas av vårt sätt att organisera undervisningen.
Kraven på självstyrning kommer tidigt in i skolsystemet.
– Redan på förskolan har man listor över aktiviteter som barnen ska välja vad de vill göra. Det är väldigt svårt för så små barn. Vi ställer krav på små barns förmåga att överblicka och planera sin egen aktivitet.
Som exempel tar hon elever som har svårt med tidsuppfattning. Hur hjälper vi dem? Finns det klockor på skolan som visar rätt tid? Hur underlättar vi för elever som har svårt att hitta till sitt klassrum efter rasten? Kan vi använda olika färger på ingångar och korridorer som blir en enkel vägledning? På samma sätt kan förskolebarn få hjälp av ett bildschema för hur man tar på sig kläderna i rätt ordning.
Ta reda på vad som fungerar
Pedagogerna behöver ta reda på vad det är som fungerar för eleven. Då kan de använda sig av den kunskapen i andra situationer.
– En elev på högstadiet kan till exempel få stöd i att dela upp sina arbetsuppgifter. Få hjälp med planen och skapa en struktur: Vad gör jag först? Hur lång tid ska jag jobba med det?
– Det kan också vara viktigt att lägga in täta avstämningar med läraren.
Det finns en stark koppling mellan elevens motivation att lära och vilka förutsättningar hen faktiskt har att göra det i en specifik situation. Forskning av Torkel Klingberg visar att de elever som har svårast att lära tappar motivationen. De som klarar uppgifterna snabbast har en tre gånger så stor utvecklingskurva som de långsamma.
– Motivation är något som föds i en situation! Inflexibla barn som möter en inflexibel omgivning hamnar lätt i affekt.
Lågaffektivt bemötande
Ett lågaffektivt bemötande från omgivningen är ytterligare ett viktigt verktyg när lärmiljön ska anpassas för barn med ADHD eller autismspektrumsvårigheter eftersom en del också har svårare att styra sina känslor. Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt vid problemskapande beteenden och situationer. Det innebär att man håller sin egen känslointensitet låg och utstrålar ett lugn för att undvika att tillföra mer stress till situationen.
Vuxna behöver både ge eleverna strategier och kompensera för de förmågor barnet saknar.
– Barn lär sig inget av utbrott och att hamna i kaos.
Mycket kunskap i arbetslaget
Mycket kunskap om vad som kan hjälpa elever med NPF finns ofta redan i arbetslaget eller i kollegiet. I sökande efter lösningar kan pedagogen få stöd av sina kollegor.
– Alla har inte alla idéerna. Men i en grupp finns det mycket kunskap. Jag tycker man skulle vara bättre på att ta vara på idéerna som finns, på den praktiska nivån.
Relationen till eleven och elevens föräldrar är mycket betydelsefull för att hitta de bästa lösningarna. Att ge eleven positiv uppmärksamhet är en bra startpunkt. Sedan behöver relationen byggas vidare och hållas vid liv. Att eleven har en stabil vuxen person att vända sig till i skolan är också bra. För många inblandade personer är i sig en riskfaktor.
Gunilla Carlsson Kendall poängterar att skolan inte har rätt att kräva en diagnos för att göra anpassningar i undervisningen. Att pressa föräldrar att utreda barnet är alltså inte en bra väg att gå.
– Informera om vad du ser och vet. Men pressar du föräldrarna kan de känna det som ett angrepp, att de måste försvara sitt barn och sig själv.
Skolan har stort ansvar
Det kan naturligtvis finnas fallgropar på vägen. Stress och oro kan försvåra en bra dialog. Vem har egentligen rätt bild av eleven? Och vem har vilket ansvar?
Gunilla Carlsson Kendall svar på den sistnämnda frågan är klart och tydligt: Skolan har det största ansvaret för att se till att mötet blir bra.
– Lärarnas uppgift är att hjälpa eleverna utvecklas så bra som möjligt efter sina förutsättningar. Men ett framgångsrikt arbete kräver att man får till samarbetet med vårdnadshavarna.
På Tipsbanken http://www.provivus.se/tipsbanken finns erfarenheter och tips från pedagoger som arbetar med elever med NPF samlade. Sidan drivs av Gunilla Carlsson Kendalls konsultföretag Provivus.
