En kvart före utsatt tid droppar de första åttondeklassarna in till morgonens pass i ”puls för lärande”. De tar på sig varsitt pulsband och sprider ut sig på det halvdussin stationer som är iordningställda i idrottshallen. Några väljer motionscyklar, några vill lyfta vikter, andra väljer att bara jogga eller promenera.
Pulsbanden är digitalt uppkopplade och via en projektor kan var och en följa sin egen puls och hur länge de varit igång. Målsättningen är att under 20 minuter ligga inom 65-75 procent av maxpulsen. Enligt forskning är det då hjärnan stimuleras som mest.
– Jag brukar cykla och hoppa hopprep. Det är roligt faktiskt, säger Tolga Adigüzel.
– Jag tycker det är bra. Man blir piggare på morgonen, man orkar mer och blir mer fokuserad på sina lektioner.
Passen i puls för lärande är uppdelade årskursvis. Tisdag och torsdag är det årskurs 7. Onsdag och fredag är det åttorna. Det är utöver ordinarie timplan, men obligatoriskt och eleverna ska vara ombytta. Efteråt serveras det frukost och den första lektionen startar först framåt nio.
– Det är lite jobbigt att gå upp tidigare på morgonen. Men man vänjer sig. Man blir pigg. Man känner sig fräsch och får en bra start på dagen, säger eleven Lovisa Lindgren.
Fysisk aktivitet på schemat
Satsningen ”Aktiv skola” är ny för det här läsåret. Där ingår fysisk aktivitet för alla årskurser. Lågstadiet har ”röris” en gång i veckan på lektionstid. Mellanstadiet har pulspass en gång i veckan på lektionstid och högstadiet har puls för lärande på morgonen. Dessutom arrangeras det rastaktiviteter och en del lärare har testat så kallade aktiva klassrum.
För att få hög kvalitet har skolan heltidsanställt en träningscoach som ansvarar för satsningen tillsammans med en utbildad idrottslärare. De har utgått från bland annat Anders Hansens bok Hjärnstark.
– Eleverna ska vara aktiva på en måttlig nivå, i pulszonen 65-70 procent av sin maxpuls. Det intervallet gynnar inlärningsförmågan bäst, säger Ashraf Bahnam.
– Vi har tänkt till ordentligt kring de stationer som finns för att de ska bjuda in till måttlig träning. Det sker inte heller någon bedömning. Det är jätteviktigt. Som gammal idrottslärare är det väldigt skönt att se att det inte finns prestationskrav eller betygshets i deras ögon och rörelse. Det är väldigt avslappnat.
Stationerna på puls för lärande är också utvalda för att erbjuda variation. Det ska finnas något för alla.
– Eleverna får välja vad de vill göra. Det finns spinningcyklar, hopprep, vikter och de har också möjlighet att bara gå eller springa, säger Kristin Adolfsson.
Kristin Adolfsson är utbildad hälsopedagog och personlig tränare, och har tidigare arbetat på gym.
– Det är en ny arena för mig. Men det är otroligt roligt. Det är fantastiskt att se hur eleverna mår bättre, sover bättre och äter bättre.
Eleverna mer koncentrerade på lektioner
Innan Jättestensskolans två rektorer Lotta Lekander och Jonas Forsberg drog igång satsningen på aktiv skola gick de igenom forskning och gjorde studiebesök på andra skolor som har schemalagt fysisk aktivitet.
– Forskningen visar att fysisk aktivitet ger eleverna bättre förutsättningar för lärande. Det hjälper dem att vara uppmärksamma, ta till sig information och lära sig bättre, säger Lotta Lekander.
Jonas Forsberg fyller i:
– I de yngre årskurserna har det av tradition varit en självklarhet att eleverna behöver röra på sig. Högre upp i åldrarna blir eleverna ofta mer stillasittande och därför har vi skapat aktiviteter på rasterna samt pulspassen på morgnarna.
Målsättningen är att fysisk aktivitet ska genomsyra hela verksamheten. Redan för drygt två år sedan infördes friskvård för personalen. Kristin Adolfsson håller i sex träningspass i veckan i idrottshallen strax innan eller efter skoldagen. Dessutom erbjuds alla i personalen individuell rådgivning kring träning, kost och hälsa. Det har gett minskade sjukskrivningar och sammanhållningen på skolan har ökat.
– Vi vill inte att fysisk aktivitet ska bli ett isolerat projekt. Det ska vara något som lärarna känner att de tror på, och något som eleverna tror på. Det är först då det kan genomsyra verksamheten, säger Jonas Forsberg.
Ökad medvetenhet om hälsa
I en första utvärdering uppger eleverna också att den fysiska aktiviteten är bra för deras välmående och att de tror att det är bra för inlärning.
– Vi ser också att de har fått en större medvetenhet. Vi pratar med dem om sömn och kost kopplat till fysisk aktivitet för att de ska må bättre i sin vardag, säger Lotta Lekander.
Däremot är det för tidigt att säga exakt vad det har haft för effekt på elevernas lärande. Men att eleverna är piggare och fräschare, som eleverna Tolga Adigüzel och Lovisa Lindgren säger att de känner sig, det har också pedagogerna märkt.
– Pedagogerna säger också att det har blivit lugnare på lektionerna. Högstadieeleverna som haft puls för lärande eller ätit frukost här på skolan har redan hunnit träffas och prata med varandra. Det ger ett annat sammanhang när de går till första lektionen, säger Lotta Lekander.
Satsningen på fysisk aktivitet har satt igång kollegiala samtal om hur lärmiljön och undervisningen kan förbättras. En del lärare har börjat testa att ha aktiva klassrum.
– Det handlar om hur man kan aktivera eleverna för att öka deras lärande och koncentration. Hur kan till exempel klassrummet möbleras för att stimulera aktivitet? Flera av våra lärare har börjat med ”brain-breaks”. Det är korta avbrott för att aktivera och träna hjärnan, säger Lotta Lekander.
Förutom att Lotta Lekander och Jonas Forsberg har heltidsanställt en hälsopedagog har de också satsat en hel del på redskap och annat träningsmaterial. Men det är ingen tvekan om att det är väl investerade pengar.
– Vi har fått ner sjuktalen, och lärare och elever mår bättre. Vi räknar enkelt hem den investeringen, säger Lotta Lekander.
