Det första projektet började i liten skala. En pojke i förskoleklassen var eld och lågor över en cirkusföreställning han hade sett. När de andra barnen också visade intresse för cirkus bestämde pedagogerna Klara Wikenmo och Karolina Nygren att de skulle ta tillvara på deras engagemang och arbeta vidare med cirkustemat. Projektet växte och efter ett par månaders arbete var klassen klar med en föreställning som visades dels för föräldrar och syskon och dels för andra klasser på skolan.
– Vi hade inte tänkt att det skulle bli så stort. Men vi upptäckte efterhand att det gick att få in många olika sorters lärande i processen. Vi upplevde det som mycket framgångsrikt. Det var så tydligt att eleverna växte som människor, säger Klara Wikenmo.
Projektinriktat arbetssätt
Till nästa läsår bestämde de sig för att arbeta mer strukturerat med projekt och tydligt knyta sitt arbete till den läroplan som då gällde för förskoleklassen. Det ledde så småningom till en film om den mystiska figuren Love Löv.
– Det vi kallar projektinriktat arbetssätt är ett ämnesövergripande sätt att arbeta som utgår från elevernas intresse. Vi försöker fånga upp deras idéer och vidareutveckla dem på olika sätt.
Inflytande och delaktighet är viktiga delar i läroplanen. Från 1 juli 2016 har förskoleklassen en ny läroplansdel, med både syfte och centralt innehåll. Det centrala innehållets olika kunskapsområden, till exempel språk, matematik och estetiska uttrycksformer, vävdes in projektet på ett naturligt sätt.
– Vi har inte ämnesuppdelade lektioner, utan de olika områdena knyts in i projekten på ett lekfullt och meningsfullt sätt.
Film om Love Löv
Filmen om Love Löv inleddes med att klassen under en längre tid efterarbetade en teaterföreställning som eleverna var uppfyllda av. De hade på olika sätt lekt och fantiserat om en mystisk person vid namn Love Löv som lämnade mystiska spår efter sig på skolgården.
– Vi brukar ha våra öron och ögon öppna för vad barnen håller på med i sina lekar. Utifrån det kan vi komma fram till ett tema för projektet. Ibland har vi också låtit dem skriva ned vad de är intresserade av eller vill veta mer om.
När de satt upp ett konkret mål ger det projektet en tydlig riktning. I detta fall var målet att göra en film om Love Löv, men också att visa den för syskon och föräldrar.
– Det är viktigt med ett tydligt mål, som till exempel en filminspelning eller loppis. När eleverna vet att arbetet kommer att leda till ett resultat blir det mer meningsfullt för dem. De tar mer ansvar och blir mer motiverade att lära sig olika saker under processens gång.
Valde olika arbetsgrupper
När det stod klart att klassen skulle göra en film gick de igenom vilka olika yrken och arbetsuppgifter som skulle krävas. Eleverna fick sedan välja mellan att delta i en av flera arbetsgrupper som till exempel skådespelare, scenografer, kostymörer och biljettansvariga. I och med att barnen valde efter eget intresse skapades det nya gruppkonstellationer i klassen. Det stärkte den sociala gemenskapen, vilket är viktigt inte minst eftersom eleverna ofta kommer från många olika förskolor.
– Det här arbetssättet är gruppstärkande. Det skapas nya konstellationer och när alla arbetar mot samma mål bidrar det till en starkare ”vi”-känsla. Särskilt eftersom det här är på riktigt, det är inte någon isolerad ”vi-övning”.
Demokratiska kompetenser
Allteftersom arbetet fortskred blev det tydligt för alla att samtliga grupper som skapats var viktiga för att det skulle bli ett resultat. Klara ser det som en utbildning i demokrati.
– Eleverna ska utveckla demokratiska kompetenser och få vara delaktiga i demokratiska processer. I det här arbetssättet får de mycket inflytande och vi röstar ofta för att komma överens om olika saker. Men de får också uppleva att alla inte behöver göra samma sak. Istället bidrog alla på sitt sätt till helheten på samma sätt som vi i ett demokratiskt samhälle är beroende av varandras olika tjänster och kompetenser. Här fick eleverna uppleva på riktigt att deras eget och andras arbete var lika viktigt för att åstadkomma ett gemensamt resultat.
Kräver kreativitet och lyhördhet
För att lyckas med ett projekt krävs det att pedagogerna är kreativa och lyhörda.
– Det är en utmaning för oss vuxna att verkligen vara i processen och förvalta barnens idéer. Det handlar om att ha en grovplanering för vilka delar av styrdokumenten som ska finnas med, men samtidigt vara lyhörd för barnens idéer och tankar. Man måste också vara kreativ själv. I det här arbetet finns inga färdiga mallar. Vi måste kunna se vad som är rimligt och hur det praktiskt går att omsätta elevernas idéer till verklighet.
I praktiken startade Klara och kollegan Karolina Nygren en grupp i taget. Medan en av dem hjälpte i gång arbetet i en av grupperna, ägnade sig den andra läraren åt resten av klassen. När alla grupper så småningom var igång med sitt arbete kunde de turas om att antingen stötta en grupp som behövde extra hjälp eller cirkulera runt och uppmuntra de andra.
– Ibland kör de fast och då behöver vi vara där och föra in något extra material eller bidra med vägar framåt. De är sex år, vi är vuxna. Det är klart att vi ska dela med oss av vår erfarenhet och ge barnen förslag på hur de kan göra.
Premiären blev en succé
Efter flera månaders arbete var filmen klar, biljetterna sålda och röda mattan utrullad. Premiären blev förstås en succé.
– Det är inte bara kunskaper barnen tillägnar sig i ett sådant här arbete. De växer också som människor. Jag har sett flera exempel på barn som varit tillbakadragna, men som genom det projketinriktade arbetssättet har fått en tydlig uppgift och verkligen vuxit med sin roll. I slutet har de vågat stå framför filmkameran eller framför en cirkuspublik och visa vad de kan.
