– Vi anade att det skulle komma många nyanlända och utsåg fyra rektorer som fick ett samordnande uppdrag. De skulle se till att vi tog emot de nya eleverna på bästa sätt, säger Stefan Gustafsson, områdeschef för grundskola i stadsdelen Norra Hisingen.
De fyra samordnande rektorerna jobbade då, sommaren 2015, på Skälltorpsskolan, Brunnsboskolan, Glöstorpsskolan och Kärraskolan. Därmed kom de att representera såväl samtliga årskurser i grundskolan som stadsdelens sinsemellan skilda områden: Backa, Tuve och Kärra.
Första läsåret fick de 20 procent av sin tjänst avsatt till det nya nätverket. Det innebar att de kunde träffas varje fredag medan en ställföreträdande rektor tog över ansvaret på respektive skola. Numera har de 10 procent, vilket innebär att de träffas en dag varannan vecka.
Uppdraget har varit att implementera Göteborgs stads nya riktlinjer för nyanlända, ha koll på ny lagstiftning och att sprida nyanlända elever till samtliga skolor i stadsdelen. Målet har hela tiden varit en jämn fördelning.
– Vi tror att barnen har en större chans att bli integrerade om de hamnar i en skola där elevgruppen är blandad. Ingen skola har fått säga att det inte går att ta emot nyanlända. Det var verkligen fullt på flera av skolorna ett tag. Men det räckte inte som argument. Vi hade folk på stadsdelskontoret som hjälpte till att hitta undervisningslokaler, säger Britt-Marie Claesson, rektor på Glöstorpsskolan.
En ny klass varje vecka
Under hösten 2015 startades en ny klass varje vecka i stadsdelen. De flesta nya elever var ensamkommande flyktingungdomar och högstadieskolorna turades om att starta nya klasser. För att få plats skapades undervisningslokaler i bland annat lägenheter, en nedlagd förskola och Klarebergsskolans aula.
Förutom Britt-Marie Claesson ingår också Marie Moulaison, Anna Koppfeldt-Sandström och Ing-Marie Christensson i nätverket. De bestämde snabbt att inte skapa en välkomst eller introduktionsenhet utan att eleverna skulle hamna direkt på sin ordinarie skola. Dels för att eleverna inte skulle behöva byta skola fler gånger än nödvändigt, dels för att sprida ansvaret.
– Vi ville att alla skolor och lärare skulle ta ansvar och lära sig att emot nyanlända, säger Anna Koppfeldt-Sandström.
De beskriver sig själva som ett filter som har sorterat det väsentliga i alla nyheter och fört dem vidare till stadsdelens vanliga rektorsnätverk. De har också initierat ett särskilt nätverk där en ansvarig lärare från varje skola har kunnat träffas och utbyta erfarenheter om mottagandet av nyanlända.
Nätverkets fokus har skiftat i de snart två år som de träffats. Den första tiden ägnades åt att implementera Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas rätt till utbildning och att placera och organisera för de många nyanlända som kom hösten 2015.
I början av 2016 kom ny lagstiftning och nya allmänna råd som nätverket hjälpt övriga rektorer att implementera. Till exempel har de skrivit mallar till handlingsplaner som alla skolor kan utgå ifrån.
– Mallarna säkerställer att man som rektor inte missar något i den nya lagstiftningen. Det är en bra trygghet för rektorerna. De vet att de inte glömmer bort någon bit i allt det nya som har kommit. Sedan måste handlingsplanen anpassas till de egna förhållandena, säger Anna Koppfeldt-Sandström.
Därefter arbetade de med att få igång kartläggning utifrån Skolverkets nya material och det här läsåret har de äntligen kunnat fokusera mer på innehållet i undervisningen.
– Först skulle vi ta hand om eleverna och bereda plats åt dem på skolan. Sedan kom innehållet, säger Anna Koppfeldt-Sandström.
Rätt till undervisning
Nyanlända har rätt till samma undervisning som alla elever.
– Vi gör ingen skillnad om det är en nyanländ elev eller någon som är född i Sverige. Alla har rätt till samma undervisning och alla ska uppnå kunskapsmålen. Hur organiserar vi till exempel engelska på högstadiet när många ligger på nybörjarnivå eller läs- och skrivinlärning för de som saknar skolbakgrund?
De senaste månaderna har dock elevhälsan fått en allt större betydelse eftersom det är många av de nyanlända som har fått avslag på sin asylansökan eller sin ålder uppskriven och därför mår dåligt. Även de andra eleverna och personal påverkas av situationen.
– Elever och personal kommer till oss och frågar om vi verkligen kan acceptera det som händer nu. Vi är knäckta av att se elever som skär sig, går under jorden och försvinner, säger Britt-Marie Claesson.
Trots alla svårigheter tycker de att stadsdelen hanterat situationen på ett bra sätt. De tror att det beror på att organisationen var på plats från början.
– Annars hade vi fått laga efter läge hela tiden. VI hade inte haft någon ordning på det, säger Marie Moulaison.
– Vi hade inte kunnat se det ökade mottagandet av nyanlända som något positivt. Vi hade fortsatt att segregera stadsdelen och vissa skolor hade kollapsat. Det hade inte funkat, säger Anna Koppfeldt-Sandström.
