– Det är 1932 och nazisterna har blivit största parti i Tyskland. Men Hitler har inte blivit diktator än. Han måste fortsätta det politiska rävspelet för att ta makten, säger Henrik Karlsson, lärare i historia.
Eleverna i klass 9 lyssnar spänt medan Henrik Karlsson berättar hur det som ”skulle bli demokratins tidsålder blev diktaturernas tidsålder”. Många i klassen är nyanlända. Flera av dem har själva upplevt krig och diktatur och på frågan om vilka som drabbades av nazisternas politik svarar de snabbt: judar, handikappade, homosexuella, kvinnor.
– I Afghanistan fanns ingen möjlighet för oss att utvecklas i skolan. Kriget förstörde allt, säger Yusuf Ebrahimi.
Han och klasskamraterna Ahmad Zia Zahiree och Basir Kamran är alla ensamkommande flyktingungdomar från Afghanistan. De räknar upp skillnader mellan ländernas skolor: I Sverige får eleverna pennor och papper, tjejer och killar får sitta bredvid varandra, man får säga sin egen åsikt och framför allt är lärarna snälla.
Spänd övergång till ordinarie klass
De kom till Sverige hösten 2016 och fick ganska snabbt börja i en förberedelseklass på Glöstorpsskolan.
– Vi fick mycket hjälp i förberedelseklassen. Vi lärde oss mycket svenska och vi hade hjälp av lärare som pratade persiska och dari. Om vi hade kommit direkt till svenska klasser hade det varit svårt, säger Yusuf Ebrahimi.
De berättar att de steg för steg har fått börja i den ordinarie klassen. Övergången beskriver de som jobbig, men nödvändig.
– Det gick en massa tankar i min hjärna. Hur ska det gå? Hur ska de svenska eleverna bete sig? Kommer de att skratta åt mig? Kommer jag att bli kompis med dem? De tankarna gjorde mig svag. Men när jag började i klassen var det helt annorlunda. Jag var nervös i början, men efter några veckor blev jag van. Eleverna hjälpte mig. De förstår oss. De förstår att vi inte kan prata så bra svenska, säger Basir Kamran.
Yusuf Ebrahimi, Ahmad Zia Zahiree och Basir Kamran placerades i årskurs nio när de kom till skolan. När de inte fick gymnasiebehörighet förra året valde de att gå om årskursen och få ett extra år på Glöstorpsskolan istället för att börja på Språkintroduktion. Nu siktar de på att komma in på nationellt program till hösten, men vet att det är svårt att få tillräckligt många godkända betyg när de inte har svenska som förstaspråk.
– Nu har vi lärt oss att prata svenska, men det är svårt att läsa ämnen på svenska. Det är något annat. Till exempel matematik. För att förstå matematik måste vi kunna de ord som används. Som ekvation, säger Yusuf Ebrahimi.
En dag i veckan får de hjälp av en studiehandledare som pratar deras respektive modersmål.
– Jag träffar studiehandledaren varje onsdag. De problem jag har skriver jag ned och tar med till honom, säger Ahmad Zia Zahiree.
Stor omställning för skolan
Glöstorpsskolan i Tuve på Norra Hisingen har på kort tid gått från att ha väldigt få nyanlända till att var femte elev är nyanländ. Det har inneburit en stor omställning.
– Det är viktigt att alla känner att de nyanlända är våra elever, att de är hela skolans ansvar. De måste få känna sig välkomna och trygga. Då löser sig det andra automatiskt, säger Lena Börjesson, lärare i förberedelseklassen på Glöstorpsskolan.
Första dagen när en ny elev kommer till Glöstorpsskolan hålls ett samtal där en lärare från förberedelseklassen och någon från elevhälsoteamet är med. Läraren genomför Steg 1 i Skolverkets kartläggningsmaterial, om språk och skolbakgrund, och elevhälsoteamet är med för att presentera sig och förbereda eleven för hälsokontrollen som görs senare.
– Vi låter ingen börja på skolan innan vi har haft det här mötet. Det är viktigt att de får en bra introduktion, att de känner sig välkomna och känner att vi lyssnar på dem, säger Britt-Marie Claesson, rektor på Glöstorpsskolan.
Britt-Marie Claesson, rektor Glöstorpsskolan.
I förberedelseklassen är det fokus på svenska och att skola in eleverna i det svenska systemet.
De obligatoriska Steg 2-kartläggningarna i litteracitet och numeracitet görs så fort som möjligt och därefter ges eleven en placering i en ordinarie klass.
– Vi ska utgå från deras ålder. Men beroende på deras skolbakgrund och var de befinner sig kunskapsmässigt kan de hamna i en ann
Gabriel Chahoud, lärare i förberedelseklass.
an årskurs, säger Britt-Marie.
För att förbereda eleverna på att flytta ut i ordinarie klass försöker de introducera flera ämnen i förberedelseklassen och alla elever ges ett individuellt schema.
– Det syns otroligt väl vilken skolbakgrund de har. De som har en bra skolbakgrund kan relativt snabbt gå ut i klass, men för dem som varken kan läsa eller skriva tar det längre tid, säger Britt-Marie.
När de går ut i klass får de börja med enstaka ämnen. Sedan utökas det allteftersom. Men de har kvar en förankring i förberedelseklassen under en längre tid eftersom det ger en grundtrygghet.
– De flesta vill ut i klass så fort som möjligt. De vill vidare. Men vi måste stanna upp dem ibland. Det är inte bra för dem att sitta i klass och inte förstå någonting, säger Gabriel Chahoud, lärare i förberedelseklass.
Fortbildning i språkutvecklande arbetssätt
För att alla lärare ska bli bättre på att undervisa nyanlända har de fått fortbildning i språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Den har hållits av Lena Börjesson tillsammans med en kollega. Lena har också haft möjlighet att ingå i ett nätverk om nyanländas lärande med en grupp lärare från samtliga skolor på Norra Hisingen där de
Lena Börjesson, lärare i förberedelseklass.
pratar om kartläggning, nya lagar, utslussning till ordinarie klass, hög frånvaro, och så vidare.
Det finns även studiehandledare på skolan. Men de har inte möjlighet att vara med på alla lektioner. Istället får varje elev träffa sin studiehandledare en gång per vecka och då ta med sig frågor.
– Vi vill att eleverna ska ta det ansvaret och själva ta med det som de tycker är svårt. Den svenska skolan bygger mycket på eget ansvar och att ta egna initiativ. Det vill vi att de ska lära sig, säger Lena.
Även för de gamla eleverna har de senaste åren inneburit en stor omställning. Det har varit kulturkrockar och nya lärdomar. Skolan har en del aktiviteter för att bryta upp ålders- och klassgränser, men det är ändå svårt att få nyanlända och svenska ungdomar att blandas naturligt.
– Vi har nyanlända i alla klasser och där hjälper de varandra. Men det händer att nyanlända kommer fram och frågar hur man blir kompis på riktigt med svenska ungdomar, säger Britt-Marie.
Läs mer om hur Norra Hisingen organiserat mottagande och undervisning av nyanlända.
