Kan du ge något bra exempel på en uppgift där dina elever känt sig engagerade och tyckt att arbetet var meningsfullt?
Tidigare under höstterminen arbetade vi med astronomi. Efter några veckors allmän undervisning i ämnesområdet delades eleverna in i grupper. De fick välja ut ett område per grupp att fördjupa sig i. Detta arbete skulle redovisas som en lektion för åk 2 som också arbetade med tema rymden under höstterminen.
Hur gör du för att komma på meningsfull undervisning?
Dels utgår jag från mig själv, vad jag skulle tyckt varit roligt att göra, och anpassar efter den elevgrupp jag har. I alla arbetsområden utgår jag från någon förmåga som jag ser behövs utvecklas ytterligare i gruppen som helhet. Jag lägger en hel del tid på att hitta nya metoder som kan fånga in en ny aspekt i förmågan.
Dels bjuder jag in eleverna till samtal om vad de har för önskemål och tankar. Då presenterar jag det som står i kursplanen kring förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav. Eleverna har då möjlighet att påverka planeringen i form av hur undervisningen ska utformas och hur de ska redovisa sina kunskaper.
Vad tror du är det största hindret mot att göra skolans uppgifter mer meningsfulla?
Att man blir för fast i en traditionell syn på kursplanerna. Att det centrala innehållet och kunskapskraven blir avprickningslistor. Med fantasi och utgångspunkt i förmågor kan man få en mer levande, meningsfull och engagerande undervisning.
Vem är du nyfiken på?
Lerlyckeskolans elevråd. Rektorn Ulla Karlsson Hedlin kan svara på frågorna.
- Ert arbete med elevrådet är väldigt avancerat med ett presidium som eleverna söker till. Hur har ni kommit fram till denna arbetsgång?
- Vilka vinster ser ni med att eleverna i presidiet söker plats och inte väljs? Är elevernas delaktighet i beslutsprocesser på Lerlyckeskolan större jämfört med andra skolor?
- Vilka frågor hanteras på ert elevråd? Tror ni att det skiljer sig från skolor som inte har ett presidium som elever sök till?
