Fem nyanlända elever är med på eftermiddagens pass i förberedelsegruppen på Gärdsmosseskolan i Bergsjön. De har varit i Sverige i mellan sex månader och två år, och går i olika klasser. En del tränar läsförståelse, andra matematik. En flicka från Afghanistan som är placerad i årskurs 1 håller på med addition och uppmanas att använda huvudräkning istället för att räkna på fingrarna eller de låtsaspengar som finns som hjälpmedel.

– De elever som har skolbakgrund och läsvana har lättare att ta till sig kunskap. De kommer inte bara ikapp sina nya klasskamrater, ibland kan de till och med gå om de elever som är födda i Sverige, säger grundskolläraren Nasra Galol som arbetar i förberedelsegruppen.

Kartläggningsmaterial

I Östra Göteborg tas nyanlända elever först emot av Introduktionsenheten som ligger vid Rymdtorget i Bergsjön. Där stannar eleverna under två månader medan den grundläggande kartläggningen sker. Vid överlämningen till ordinarie skola används den sedan för klassplacering och för att anpassa undervisningen till varje elevs individuella behov och förutsättningar.

– Kartläggningsmaterialet är en bra grund. Där står vilka kunskaper och förmågor eleven har. Men jag gör också en egen snabb kartläggning med ett specialpedagogiskt material. Det ger oss ett svar på var de ligger och ger en bredare bild av eleven. Jag känner mig också tryggare när jag har gjort kartläggningen själv, säger Nasra.

På Gärdsmosseskolan sker överlämningen på de fasta ”tisdagsmötena”. De nya eleverna börjar i förberedelsegruppen, men från dag ett är de placerade i en klass och utslussningen dit ska ske så snabbt som möjligt.

– Redan första dagen ska de gå till sin ordinarie klass för att hälsa på och se var deras bänkplats är. De ska känna att det är deras klass även om de går mycket i förberedelsegruppen den första tiden, säger Lena Lindqvist.

Specialpedagoger har övergripande ansvar

Lena är en av två specialpedagoger på skolan. De har fått ett övergripande ansvar för mottagandet av nyanlända. De är delaktiga i organisationen, handleder lärarna i förberedelsegruppen och hjälper till att ta fram lämpligt material.

– När eleverna kommer ut i klass blir det ofta en specialpedagogisk fråga. Därför har vi fått det ansvaret, säger Lena.

Grundtanken är att en elev som inte hade behövt specialpedagogiska insatser i sitt hemland, inte heller behöver det i Sverige.

– Om det bara är språket som hindrar är det inget problem. Vi har haft nyanlända från Bosnien som har fått gå i en klass där läraren kan tala bosniska. Då kan läraren hjälpa dem. Men om du till exempel kommer till Sverige när du ska börja årskurs 4 och saknar skolbakgrund är det jättesvårt. Då behövs det specialpedagogiska insatser, säger Lena.

Stöd varierar mellan ämnena

Vilket stöd eleverna behöver varierar mellan olika ämnen.

– I matematik kan det gå bra eftersom det finns ett gemensamt mattespråk som de kan dela. I svenska, NO och SO är det svårare. I den bästa av världar ska varje ämneslärare ha planerat så att eleverna kan delta även om de inte hänger med språkligt eller så har studiehandledaren hunnit förbereda dem.

Om eleven inte når målen är det viktigt att fokusera på den positiva utvecklingen.

– Vi har en elev i årskurs 6 som nyligen klarade nationella proven i matematik för år 3. Men det är viktigt att säga att det var bra gjort och att du är på rätt väg, och även förmedla det till hennes kommande högstadielärare.

Läs mer om den kartläggning som görs på Introduktionsenheten i Östra Göteborg.

Text och foto: Carl-Magnus Höglund