Förra året fick fritidshemmen ett eget kapitel i läroplanen, med syfte och centralt innehåll. Därmed förtydligades fritidshemmens uppdrag och undervisningsbegreppet förstärktes.
– I och med nya skollagen blev det aktuellt att börja prata undervisning i fritidshem. Egentligen är det här inget nytt, undervisningsbegreppet har funnits med sedan 1990-talet. Det finns med i de förarbeten som skrevs inför en gemensam läroplan, men det har inte alltid använts i fritidshemmet, säger Karin Lager, doktor i barn- och ungdomsvetenskap och lektor vid Göteborgs universitet.
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011/2016 beskrivs innebörden av undervisning i fritidshemmet på följande sätt: ”Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet” (lgr11/16) Tolkningen görs av pedagoger tillsammans med rektor.
Enligt skollagen ska undervisningen i fritidshemmet ”Stimulera elevernas utveckling och lärande, samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid”. I kapitel 4 i läroplanen, “Fritidshemmet”, tas sju strävansmål upp: sju förmågor som eleverna ska ges förutsättningar att utveckla.
– Det handlar bland annat om förmågor som problemlösning, förmågan att arbeta med estetiska uttryck, elevers relationsskapande, kommunikation och språkliga uttrycksformer. Det är förmågor inom ett brett spektrum och sedan har centralt innehåll kopplats på – innehåll som skulle kunna vara lämpligt för eleverna att ägna sig åt för att få möjlighet att utveckla de här förmågorna.
Karin Lager, lektor vid Göteborgs universitet.
Karin Lager betonar att det för personalen inte handlar om att säkerställa att eleverna utvecklar de här förmågorna, utan att skapa förutsättningar för dem att kunna utveckla dessa.
– Det står ingenstans att det är förmågor eleverna måste uppnå – det här är inget man kan bocka av. Målen i det nya kapitlet är formulerade på så sätt att lärarna ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna utveckla vissa förmågor.
Krav på att planera och dokumentera
Tidigare har verksamheten i fritidshemmet varit mer aktivitetsstyrd. Nu ska den istället styras av det lärande som aktiviteterna ska möjliggöra.
– Många som arbetar inom fritids har idag en planering som de genomför och sedan dokumenterar de och reflekterar över hur arbetet har gått.
Karin Lager menar att systematiken finns där, men att innehållet inte alltid tydligt kopplas till styrdokumenten.
– Nu ska de kunna hitta tillbaka till den systematiken kring vilka förmågor som ska utvecklas och få rätt förutsättningar för att kunna ge eleverna chansen att utveckla dessa förmågor, säger Karin Lager.
Göteborg stad satsar på fortbildning
Att Göteborg stad nu satsar på fortbildning för all sin fritidshemspersonal är välkommet.
– Speciellt riktad fortbildning om fritidshem har länge varit en brist, säger Karin Lager.
Föreläsningsserien, som riktas till anställda med minst tre års arbetserfarenhet inom fritidshem, genomförs av Göteborgs universitet på uppdrag av Göteborgs stad. Den består av fem föreläsningstillfällen, med efterföljande diskussion i grupper. Varje tillfälle belyser olika delar av uppdraget i fritidshemsverksamheten enligt styrdokumenten.
– Vi vill bidra till att stärka personalen i deras identitet i fritidshemmet. Men också uppdatera inom lek, skapande verksamhet och hur man kan tänka kring det utifrån forskning som finns.
Deltagarna samtalar mycket med varandra, utbyter erfarenheter och sedan återkopplas det i storgrupp.
– När det gäller fritidspedagogik behöver man ny kunskap på området för att utvecklas och där är fortbildning bra. Lekteori ser till exempel annorlunda ut idag och det finns ny forskning om barns relationsarbete, skapande verksamhet och så vidare. Kunskapen utvecklas och under sitt arbetsliv behöver man ju få påfyllning i de kunskaperna.
Ämnena på träffarna kan vara allt från nyanlända i fritidshemmet och bedömning inom fritidshemmet till skapande aktiviteter och lärande i utomhusvistelse.
Rektorernas kunskap är viktig
Karin Lagers förhoppning är också att rektorernas kunskaper ska öka i och med det förtydligade uppdraget.
– Huvudmannens och rektorns ansvar har blivit tydligare. Det är rektorn som ska skapa förutsättningar för arbetet. Skapas bättre förutsättningar för lärarna att utföra sitt uppdrag leder det förhoppningsvis i längden till att barnen får en kvalitativ, meningsfull tid i fritidshemmet.
