Uppdraget att motverka traditionella könsmönster finns tydligt i förskolans och grundskolans läroplan. Jämställdhetsarbete är en del av värdegrunden men också en förutsättning för att lyckas med kunskapsuppdraget.
I praktiken är det utmanande och komplext. Så här skriver Skolverket om vad som krävs: Jämställdhetsarbetet handlar både om sociala relationer och om perspektiv på undervisningen och ämnesdidaktiken. Det handlar om de föreställningar vi är bärare av, om kommunikation, om jämställdhet som kunskap i sig och om jämställdhetsperspektiv i alla skolans ämnen.
När förskolecheferna i Majorna-Linnés förskoleområden Annedal, Haga och Änggården 2013 startade upp sitt jämställdhetsarbete var ambitionen att det skulle gå på djupet, och vara långsiktigt.
Personalens föreställningar viktiga
– Vi var engagerade i frågan och hade arbetat med kompensatorisk pedagogik tidigare. Ett problem vi upplevt var att jämställdhetsarbetet inte blivit så levande, det blev mer av tidsbegränsade projekt, säger Gittis Berndtsdotter, förskolechef.
Kollegan Christina Rekstad är självkritisk. Hon menar att hon själv, liksom många i förskolan, tidigare haft kunskapsbrister och inte kunnat bemöta barnen på rätt sätt, när det handlat om norm- och genusperspektiv. Därför var det viktigt att få en gedigen teoretisk förankring i arbetet – och att jobba med personalens föreställningar.
Både förskolecheferna och samtliga pedagoger har deltagit i gemensamma föreläsningar. En förskollärare från varje förskola har dessutom fått ett fördjupat uppdrag som jämställdhetspedagog, med uppgift att ge stöd och vara pådrivare.
I steg två har man tagit fram konkreta arbetsmetoder, som till exempel observationsunderlag, och en gemensam jämställdhetsplan.
Kollegialt lärande
Pedagogerna har haft ett strukturerat kollegialt lärande som plattform för utvecklingsarbetet. Alla arbetslagen har fått utbildning i lärande samtal. En gång i månaden, på APT-tid, fördjupar man sig kring utvecklingsfrågorna. Diskussionerna, som följer ett bestämt upplägg, leds av en samtalsledare.
– Vi har lärt oss tillsammans, och det är en stor fördel, säger Christina Rekstad.
Effekterna har också blivit genomgripande.
– Jag ser jättestora förändringar i personalens förhållningssätt. Idag erbjuder vi barnen en mer tillgänglig och tolerant miljö. Jag hoppas att vårdnadshavarna känner det också. Att alla barn ska få utvecklas till den unika individ de är.
Den stora utmaningen är, enligt henne, att fortsätta ställa följdfrågor till varandra – och till barnen.
– Det är så din inre kompass påverkas och utvecklas, säger hon.
Föräldrarna är delaktiga
Föräldrarnas delaktighet är en annan viktig nyckel till framgång. Att jämställdhetsarbetet ska tas upp på föräldramöten är ett krav, och en särskild information riktad till vårdnadshavare har tagits fram. Vilka reaktioner har man då fått från föräldrarna?
De allra flesta har varit positiva, berättar Christina Rekstad.
– Vi är tydliga med att vi inte jobbar för att flickor ska bli som pojkar och tvärtom. Vi berättar prestigelöst om vad vi gör, utifrån vad som står i vår läroplan. Jag tror inte på att ha en fördömande attityd. Men ibland har vi mer kunskap än föräldern, och då får vi förmedla den.
Förskolecheferna har hållit ihop arbetet, på det övergripande planet, genom att se och följa utvecklingsprocesserna. Till sin hjälp har de haft en styrgrupp, där förutom cheferna även fyra förskollärare ingått. Förskollärarnas roll har varit att pusha arbetet på de egna avdelningarna, tillsammans med de jämställdhetspedagoger som finns på varje förskola.
Pedagogernas behov
– I styrgruppen har vi pratat om nästa steg. Var befinner vi oss? Det kom exempelvis fram att pedagogerna hade ett starkt önskemål om att få diskutera med kollegorna på andra förskolor i vårt storområde, säger Birgitta Berndtsdotter, förskolechef.
Idag ingår personalen därför i nätverk med kollegor från andra förskolor i området. Pedagogerna har bland annat gjort kollegiebesök på varandras avdelningar.
– Då kör vi walk and talk, två arbetslag promenerar tillsammans mellan förskoleavdelningarna och gör observationer och reflekterar kring varandras verksamhet, säger Gittis Berndtsdotter.
För att säkerställa att jämställdhetsarbetet fortsätter behövs systematik och kontinuerlig uppföljning. All nyanställd personal erbjuds utbildning. Vikarier får information som vägledning för att kunna bidra i jämställdhetsarbetet.
Varje år görs en genomlysning av verksamheten och man tittar på förbättringsområden, utifrån jämställdhetsplanen. Förskolorna har också möjlighet att bli jämställdhetsdiplomerade. De får då göra en självskattning av det egna arbetet, med hjälp av verktyget makEquality. I nuläget är samtliga 16 förskolor i storområdet diplomerade.
Varför är det viktigt med diplomering?
– Det är ett kvitto på att arbetet har givit resultat. Det gör också att man ställer höga krav på sig själv. Och det blir en form av utvärdering, säger Christina Rekstad.
Framgångsfaktorer i jämställdhetsarbetet i Majorna Linné
- Alla förskolor och all personal har inkluderats
- Planen var inte rakt utstakad – strategin har anpassats till vad som händer i processen
- Cheferna har varit engagerade och burit arbetet
- Fokus på pedagogernas och chefernas eget lärande
- En gemensam teoretisk grund
- En kombination av strukturerat kollegialt lärande, med kollegiebesök och observationer
- En styrgrupp med fyra pedagoger som kunnat ta tempen på behoven ute i arbetslagen. Vad ska bli nästa steg?
