Hvitfeldtska satsar på språken

På Hvitfeldtska gymnasiet kan eleverna välja bland fem moderna språk: franska, spanska, tyska, japanska och ryska. Japanska och ryska erbjuder man som enda gymnasieskola i Göteborg.

Den franska och tyska sektionen ger dessutom undervisning på avancerad nivå, vilket ger eleverna behörighet att läsa vidare på fransk- och tyskspråkiga universitet.

Dagens lektion för franskläraren Nicolas Jonchères tvåor handlar om kommunikation och samarbete. Och det är en speciell lektion, för idag är ett antal högstadieelever och en lärare från spetsutbildningen i franska på Franska skolan, på besök. Mötet mellan eleverna är en del av ett samarbete skolorna emellan som tidigare endast skett på distans, via en blogg. Då har de bland annat fått skriva texter tillsammans utifrån olika nyheter.

Nyhetsinslag startpunkten

Även idag är en aktuell nyhet utgångspunkten för arbetet. Nicholas visar ett kort nyhetsinslag om ungdomars skärmberoende, ett växande samhällsproblem, och därefter delar han upp klasserna i mindre grupper, högstadieelever och gymnasieelever blandade.

Syftet med lektionen, som hålls enbart på franska, är att eleverna ska samarbeta genom att finna lösningen på uppgifter knutna till inslaget. Dessa löses både via muntlig och skriftlig kommunikation.

Tekla Svensson är en av eleverna från Hvitfeldtska. Hon går nu i årskurs 2 och har läst franska i snart fem år. Hennes mål med studierna är att kunna prata franska flytande och eventuellt arbeta på språket.

– Min farmor är fransklärare och det har också haft en viss betydelse för mitt intresse för språket. Hon hjälper mig en del och det är förstås väldigt bra, säger hon.

Eleverna från Franska skolan har i de flesta fall franska som modersmål, eller åtminstone så pratar de franska med familj och släkt. Många har sitt ursprung i fransktalande länder. Skolan, som är en F-9-skola, drivs som en ideell förening med Medborgarskolan som huvudman. Från och med 2014 har skolan rätten att bedriva spetsutbildning i franska.

– Det betyder att vissa högstadieelever läser franska på gymnasienivå på skolan (steg 3 och 4) och kan tillgodoräkna sig gymnasiepoäng för dessa kurser. Man kan alltså nå riktigt långt och bli mycket duktig i språket, säger deras fransklärare Stefan Andrésen.

Jämbördiga elever

Så eleverna som träffas idag är på ungefär samma språkliga nivå, och vissa av högstadieeleverna kan till och med vara på en högre nivå.

– Det är både stimulerande och utmanande för mina elever att träffa och prata med eleverna från Franska skolan, säger Nicolas Jonchère.

Han beskriver sin undervisning som mycket inriktad på kommunikativa färdigheter. Men visst behövs även grammatiken och glosorna, som en grund.

– Jag vill att undervisningen ska upplevas som lustfylld och meningsfull. Jag använder gärna spel och tävlingar till exempel för att motivera eleverna.

Även så denna lektion som avslutas med en tävling mellan grupperna. De ska komma på så många ord som möjligt som har med datorer och IT att göra, och den grupp som listar flest ord vinner.

Nuvarande kursplaner för moderna språk i gymnasiet lyfter fram de kommunikativa förmågorna. Detta  innefattar dels att förstå talat och skrivet målspråk, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla språklig säkerhet samt förmåga att uttrycka sig med variation och komplexitet. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att använda olika strategier för att stödja kommunikationen och för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Eleverna ska även “ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används”.

Nyheter ger kunskap om franskt samhällsliv

Nicolas Jonchère vill, i enlighet med styrdokumenten, ge eleverna en medvetenhet och kunskap om det franska samhället. Han jobbar gärna med nyheter och vill att de ska förstå åtminstone vissa av referenserna i de franska tidningarna, till exempel.

– Den franska sektionen på skolan, som jag leder, åker på två utbytesresor: en till Strasbourg (med tyska sektionen) där vi pratar om EU och historia, och den andra till Lyon.

Målet är att eleverna ska kunna föra fram sina åsikter och komma ut från gymnasiet med ett starkt språkligt bagage.

Engelskan tar över

Andelen elever som läser andra främmande språk än engelska minskar i allt snabbare takt. Det är nämligen inte längre obligatoriskt för elever att, utöver engelska, läsa ett främmande språk på högstadiet. De elever som vill kan istället läsa ett ämne som heter SvEn (svenska-engelska), som från början var tänkt för elever som hade svårt för de här ämnena. När det blev valfritt att läsa språk på grundskolenivå valde många elever att låta bli. Den tendensen försökte regeringen vända genom att år 2010 lansera särskilda meritpoäng. Dessa ger fördelar vid sammanräkningen av betygen för elever som läst vissa språkkurser, alltså extrapoäng som ger fördel i konkurrensen om platser på högskolor och universitet. Meritpoängen ökade intresset för att läsa språk i grundskolan, men det är fortfarande många elever som hoppar av.

– Meritpoäng har definitivt gynnat intresset för språken, jag menar att de hejdade raset betydligt. Det skulle vara väldigt synd om detta system togs bort, menar Nicolas Jonchère.

Kommunikation i fokus

Peter Larsson är rektor på IB och handels- och administrationsprogrammet på Hvitfeldtska gymnasiet.

– När jag besöker språklektioner här på skolan ser jag mycket av kommunikativ språkundervisning, alltså att grammatik och ordförråd används och övas praktiskt.

Han säger att språkundervisningen i klassrummen på Hvitfeldtska generellt inte är utformad efter ett specifikt läromedel, utan att lärarna själva konstruerar och hittar undervisningsmaterial för att ge eleverna verklighetsanknytning och relevans.

Peter Larsson motiverar sin skolas satsning på språk med att språkkunskaper är och fortsatt kommer att vara mycket viktiga för samhället.

– Och jag anser att det är en fördel om de språkkunskaper vi har i framtiden spänner över ett vidare fält än de traditionella ”skolspråken” tyska/franska/spanska – med de senare tilläggen italienska/ryska/kinesiska/japanska som eleverna länge kunnat läsa fast först från gymnasiet.

Modersmål ger inte meritpoäng

Med detta säger han att modersmålskunskaper nedvärderas i antagningssystemet till universitetet. Kunskaper i ett modersmålsspråk ger inte meritpoäng, vilket alla moderna språk (steg 3-5) gör.

– Det betyder att det är rationellt för elever som har ett annat modersmål än svenska att läsa sitt modersmål som en kurs i modernt språk – alltså på en lägre språklig nivå.

Peter Larsson menar att systemet uppmanar en elev att i stället för att vidareutveckla sin arabiska/persiska/hindi etcetera studera det egna språket på en mer grundläggande nivå.

– Det är ändå bra, eftersom den möjligheten att skaffa sig ett högt betyg och samtidigt få meritpoäng i viss mån kompenserar lite för att elever med annat modersmål än svenska kan ha ett visst underläge i många andra ämnen jämfört med modersmålstalande svenskar. Men ett bättre system för samhället vore om modersmålskurserna värderades upp som likvärdiga, eller kanske till och med något mer värda. Då skulle vi utbilda elever som kunde föra fördjupade samtal om persisk litteratur på originalspråk vid internationella samarbeten i framtiden, inte endast elever som kan prata persiska, säger Peter Larsson.

Språksprånget: Ny fortbildning för lärare i moderna språk.