Föräldrastödsprogrammet ”Glädje och utmaningar” började som ett forskningsprojekt, där Angered var huvudman och ägare till projektet som fick så bra resultat att det övergick till att bli permanent. Det var 2011 som Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av regeringen gav nio kommuner i Sverige medel för att utveckla ett lokalt föräldrastödsarbete, som en del av regeringens satsning på att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga. Projektet pågick i tre år och leddes i Angered av en grupp som bestod av psykologer, psykoterapeuter och barnläkare. I styrgruppen deltog chefer från Angered SDF.
Enligt forskningsrapporten valdes stadsdelen Angered ut eftersom majoriteten av barnen har föräldrar som är födda i ett annat land, och många har i och med flytten till Sverige förlorat sin ursprungsmiljös nätverk av föräldrar och släkt. Förskolorna i Angered har upplevt att många föräldrar har frågor om barns utveckling och om föräldrarollen och att de frågorna ställs till förskolans personal. Projektet blev ett sätt att fånga upp de frågorna och stärka föräldrarna i deras föräldraroll.
Träffar för alla
Samtalsträffarna riktar sig till alla föräldrar och Katarina Zupancic, chef för förskolorna Gropens gård 36B och Ramnebacken 40A, betonar att det inte handlar om att kritisera någon i föräldraskapet eller ”utbilda” föräldrar.
– Vi vill förmedla att även om man är jättebra som förälder kan man behöva vissa verktyg. Att i grupp få reflektera över de stressiga småbarnsåren och samtidigt vidga sitt sociala nätverk kan vara jätteviktigt, säger hon.
Birgitta Lundin, förskollärare, Gropens gård 36B.
– Vår uppgift är inte att komma med goda råd – allt ska komma från föräldrarna själva. Och vi är tydliga med att vi inte leder träffarna i egenskap av experter på barn, säger Birgitta Lundin, samtalsledare och förskollärare på förskolan Gropens gård 36.
– Det gäller att vara ödmjuk, lyhörd och inlyssnande som samtalsledare, säger Katarina Zupancic, som tidigare varit samtalsledare, men nu alltså är förskolechef.
Det finns en föräldragrupp för de med barn i åldern 1-2,5 år och en för de med barn i åldern 2,5-5 år. Varje föräldragrupp ses fem gånger, oftast under en termin, och samtalen leds av en pedagog som är utbildad samtalsledare. Varje tillfälle har olika teman, som till exempel ”Trygghet och tillit”, ”Inskolning” och ”Utveckling- språk, motorik och känslor”. I materialet finns diskussionsfrågor, rollspel, förslag på workshops samt bilder och filmer att se på och diskutera tillsammans.
– Något som är viktigt är också pausen mitt i den två och en halv timme långa träffen. Då får föräldrarna chans att knyta kontakt med varandra, berättar Birgitta Lundin.
När projektet startade var Katarina Zupancic samtalsledare för föräldraträffarna och idag ser hon till att hennes personal utbildas och hon är mycket nöjd med samtalsträffarna.
– Det blir en vinst för föräldrar, för barn och för förskolan. Gränssättning och rutiner kan till exempel underlätta vistelsen på förskolan för barnet, och kommunikation mellan förskolan och föräldrarna blir lättare – de får en större förståelse för vad vi gör på förskolan, säger hon.
– Det är roligt att så många föräldrar är nöjda. De tycker att de lär sig mycket, får verktyg de kan använda under den stressiga småbarnsperioden, säger Birgitta.
Hon gick utbildningen för att bli samtalsledare i höstas, och har haft sina två första grupper under vårterminen i år.
– Jag tycker jag själv lärde mig saker fast jag jobbat inom barnomsorgen i 30 år och själv har vuxna barn nu. Sedan är det roligt att jobba med föräldrarna. Jag får tid och chans att lära känna dem på ett annat sätt än i förskolan.
– Jag kände att jag stärktes som pedagog och samtalsträffarna gjorde att det blev enklare för mig att möta föräldrar i alla sammanhang. Jag kunde ta de jobbiga samtalen på ett bra sätt och ha en konstruktiv dialog, istället för att komma med pekpinnar, säger Katarina när hon tänker tillbaka på sin tid som samtalsledare.
Omfattande utbildning
I Angered ska alla förskolor/enheter ha samtalsträffar, och hittills har det införts på runt hälften. 80 pedagoger har utbildats, men alla är inte aktiva (på grund av föräldraledighet, annan utbildning bland annat). Inom sektor utbildning lägger person, Elly Samuelsson, 75 procent av sin tjänst på utbildning, handledning och rekrytering av nya gruppledare.
På Gropens gårds förskola har två pedagoger utbildats i materialet.
– Det är en gedigen utbildning. Vi ägnade fem heldagar åt att gå igenom materialet och starta upp grupper parallellt med utbildningen, säger Birgitta Lundin.
Varje träff pedagogerna höll i filmades, för att pedagogerna och handledaren skulle kunna gå igenom det tillsammans.
– Det blir väldigt transparent och vi lär av varandra, så det blir en form av kollegialt lärande. Vi var fyra-fem par i gruppen, vi blev väldigt tighta och det kändes tryggt.
Svårt att nå ut
Det som varit en utmaning med ”Glädje och utmaningar” är att nå ut till föräldrarna – intresset har inte alltid varit stort.
Katarina Zupancic, förskolechef Gropens gård 36B och Ramnebacken 40A.
– Vi tror att det handlar om att många inte förstår vad det rör sig om. Bäst respons har vi märkt att vi får när de föräldrar som varit med på träffarna informerar andra föräldrar. När en förälder som varit med på träffarna informerade på ett drop in-föräldramöte skrev fler upp sig på löpande band, säger Katarina.
– Det kanske också är lättare att delta tillsammans med andra föräldrar man redan känner, säger hon.
Hon säger också att förskolan måste informera mer.
– De som arbetar på förskolan behöver också förstå vad det handlar om för att kunna göra reklam och kunna rekrytera fler. Det ligger inte bara på två pedagoger som är samtalsledare.
För de som behöver kan en tolk medverka under träffarna och det som sägs under samtalen stannar i rummet.
– Kommer det fram något som inte är okej har vi anmälningsplikt, men annars förs inget av det som sägs i rummet vidare till avdelningen eller samtalsgruppen. Om föräldrarna känner att de behöver professionell hjälp, om barnen är i behov av stöd, så kommer de att remitteras med till Angereds närsjukhus eller socialtjänsten.
