Till Skånegatans ferieskola kommer elever från hela Göteborgs stad och region. 578 elever var anmälda till årets ferieskola, som ägde rum på Burgårdens utbildningscentrum under nästan tre veckor i juni. Varje dag hade eleverna en runt två timmar lång lektion i något av de tolv ämnena som ferieskolan erbjuder främst de elever som inte fått godkänt eller saknar ett betyg i ett ämne.
En av de hundratals elever som gick i årets ferieskola är Cecilia Chu, som börjar tredje året på samhällsvetenskapliga programmet med inriktning beteendevetenskap på Schillerska gymnasiet i höst. På ferieskolan läste hon engelska, och att läsa en hel kurs på tre veckor är skillnad mot att läsa i den ordinarie skolan under längre tid, tycker hon.
– Det är mycket stressigare och mer jobb, men man har ju läst kursen innan så det underlättar, säger hon.
I hennes grupp var de 12 elever.
– Det blir lättare att lära sig, för man får mer hjälp. Jag tycker det är jättebra att man får den chansen.
Stöttning på vägen mot prövning
På Burgårdens utbildningscentrum har ferieskolan funnits sedan mitten på 1990-talet. Nytt för i år är att laborationer nu ingår i de naturvetenskapliga ämnena.
– Alla NO-ämnen har fått mer undervisningstid, för att ge tid åt laborationer. Kemi till exempel, där säkerhet är viktigt, är inget man hafsar igenom. Nu har de mer tid och mindre grupper, så det är en utveckling vi har gjort, berättar Jennifer Wall, som gör sitt fjärde år som rektor för Skånegatans ferieskola.
I de flesta ämnen ligger ett slutprov sista dagen på ferieskolan, en prövning som testar alla kunskaper som behövs i kursen, och undervisningen fram till dess blir en stöttning för att eleven ska kunna nå ett E på prövningen.
– Oftast handlar det om elever som inte nått upp till ett E, men det kan även handla om att elever till exempel varit utomlands och missat en kurs, säger Jennifer Wall.
”Vår framtid som står på spel”
Aylin Aslani går på International High School of the Gothenburg Region, IHGR, och tog igen en kurs i samhällskunskap, där hon missat att göra prov.
– Det är bättre att göra det under sommaren istället för i trean, då vi har mycket att göra. Det är mycket innehåll på kort tid, men läraren är jättebra och förklarar på ett bra sätt så man förstår, säger hon.
Att lägga nästan tre veckor av sommarlovet på att gå i skolan är inte något problem för henne.
– Det är värt det, för det handlar om vår framtid och våra betyg. Tre veckor går hur snabbt som helst. Det är en väldigt bra möjlighet vi har fått, vi får chansen att bevisa oss och det är vår framtid som står på spel.
Flest läser matte
Det ämne som flest läser i ferieskolan är matematik – över hälften av de anmälda eleverna behöver läsa in matematiken. För de eleverna finns även en så kallad studiehall, som hela dagen är bemannad av två lärarstudenter i matematik och fysik.
– När det gäller matematik gynnas eleverna av att sitta och räkna lite mer. Där finns även datorutlåning, säger Jennifer Wall.
Julia Nilsson, som går naturvetenskaplig linje på Schillerska, läste matematik på ferieskolan.
– Det är inte bara för att få betyg, utan också för att jag vill klara nästa kurs. Det blir repetition och bra förberedelse för nästa års kurser. Jag vill att kunskapen sätter sig och jag får en bra grund, säger hon.
– Det är stressigare att läsa här, men det är också enklare, eftersom kursen är på E-nivå, så det är lättare att förstå. Dessutom har jag ju läst kursen tidigare.
18 lärare leder undervisningen
Förutom rektorn jobbar 18 lärare, två lärarstudenter och en samordnare med ferieskolan. De flesta lärarna är från Göteborgs stad, medan några har rekryterats externt.
– Många återkommer år efter år – det är jätteroligt. Det blir en annan typ av undervisning för dem och en mer personlig kontakt med eleverna, som de träffar varje dag, säger Jennifer Wall.
Karim Naghizadeh gjorde i år sitt tredje år på ferieskolan. Resten av året jobbar han som matematik- och tekniklärare på Angeredsgymnasiet, men väljer att lägga några sommarlovsveckor på ferieskolan.
– Det passar mig bra. Här gör jag nytta och använder tiden till något vettigt.
Han håller med om att undervisningen blir annorlunda när allt ska gås igenom på kort tid.
– Det är en väldigt kompakt kurs, eleverna har bara ett ämne och ska klara det på ungefär 30 procent av tiden de annars gör det på, så det blir väldigt intensivt för dem. Det blir mycket planering och stort eget ansvar för eleverna, men det är roligt för mig som lärare när jag ser att det finns ett intresse och att jag kan göra en insats, säger Karim Naghizadeh.
