Det drog- och alkoholförebyggande arbetet på Nordlyckeskolan har pågått sedan skolan startade 2002, i alla årskurser, och för ett drygt år sedan drogcertifierades skolan av företaget Qvalify.
– Drogcertifieringen, att någon kommer utifrån och gör stickprov, blir ett kvitto på att det arbete vi har lagt ner är bra. Det blir också en ögonöppnare när de tycker att saker som vi ser som självklara är något speciellt. Det blir en kvalitetssäkring, säger Aleksandra Stojanovic, rektor på Nordlyckeskolan.
Varje år svarar eleverna på en enkät om sin användning av alkohol, droger och tobak, och det senaste året har skolan sett en stor minskning
– Siffrorna har halverats. Arbetet som lett fram till detta består bland annat i ett ämnesövergripande, kontinuerligt arbete, engagerade föräldrar, ett involverat elevhälsoteam och en omfattande handlingsplan. Även eleverna har varit väldigt engagerade i arbetet och elevrådet har varit med och påverkat utformningen av handlingsplanen.
– Vi har klassråd varje vecka och där får eleverna skicka vidare förslag via sina klassrepresentanter, säger Egon Johnsson Åberg, i klass 9b.
– Det är viktigt att vi får vara med och bestämma, eftersom det är oss det rör i slutändan, säger Alfred Franzén Göransson i 7c.
– Ja, antidrogförslagen tas ju för vår skull, så då är det bra om vi kan få vara med och påverka, fyller Egon i.
Ämnesövergripande arbete
Eleverna blir påminda om det drogförebyggande arbetet i alla ämnen, men har också jobbat mer temabaserat med vissa fördjupande uppgifter.
– Då fick vi till exempel lära oss mer om olika droger och presentera för de andra. Vi fick lära oss om olika sorters missbruk och var man kan hamna i livet om man missbrukar. Vi har pratat om konsekvenserna och hur man ska säga nej och våga vara ärlig mot sin kropp, säger Leon Oscar Kornbakk.
– Alla föräldrar har gått ihop under ett föräldramöte och skrivit på ett kontrakt att de inte får ge ut alkohol och droger, berättar Elvira Larsson, 9b.
Föräldrakontrakten är väldigt värdefulla, säger Aleksandra Stojanovic.
– Våra främsta samarbetspartners är föräldrarna och tillsammans kan vi faktiskt förändra. När vi visar svaren i elevenkäterna för föräldrarna ser de att överenskommelserna hjälper.
Lärarna Sandra Lundskog och Peter Sandström lyfter precis som eleverna fram det viktiga i att arbeta ämnesövergripande och kontinuerligt och inte låta det drogförebyggande arbetet bli ett projekt.
– Att enbart köra olika temaarbeten är inte tillräckligt, det blir för mycket “happening”. Vi måste ha en röd tråd och jobba övergripande. Drogförebyggande arbete ligger nära andra områden, som till exempel källkritik. Jag hör elever säga saker som att hasch inte är farligt och att marijuana inte har någon effekt på kroppen. Att jobba med förståelsen av källkritik och att man inte ska tro på allt är en viktig del i det hela, säger Sandra Lundskog, bildlärare.
– Det är viktigt att få eleverna att diskutera, ge dem fakta och få dem att sätta sig in i situationer som kan uppstå. Vad säger man när det kommer kompisar och vill testa? Vi vill att de verkligen tar ställning så att de får argument för varför man ska låta bli. Ska man kunna säga nej måste man ha fakta, säger Peter Sandström, SO-lärare.
– Det är stor skillnad mellan när vi var unga och idag. Vi var tvungna att söka upp någon om vi ville ha droger, medan unga i dag ständigt och jämt blir erbjudna. Har man bestämt sig och säger nej måste man vara ganska stark. Vi försöker hjälpa dem att komma fram till rätt beslut, säger Sandra Lundskog.
Kollegialt arbete är avgörande
Att få till ett bra arbete kräver ett kollegialt arbete, menar både lärarna och rektorn.
– Det är jätteviktigt att ha en grupp eller en person som är ansvarig och ser till att arbetet görs. Om det är en grupp så ska den få mötestid på schemat och det ska vara tydligt vem som har huvudansvar och så vidare. Det ger en tydlighet och man vet vem man ska vända sig till om man har frågor. Ett av våra framgångskoncept är att vi inte släpper saker innan de fått en plats, säger Sandra Lundskog.
Det är också nyttigt att jobba på relationerna mellan eleverna och lärarna, menar de. Där är mentorssamtal, rastvaktsystem och ett fungerande elevråd betydelsefulla pusselbitar. Elevhälsan har också en stor del i arbetet. Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i årskurs 8 och vid behov motiverande samtal.
– Elevhälsan har en viktig roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Alla professioner är involverade tidigt och har vi till exempel en oro så pratar vi om det. Vi träffas kontinuerligt och stämmer av hur våra elever mår, hur läget på skolan är, säger Aleksandra Stojanovic.
