• Vilka förändringar krävdes?

– Vi visste vad som krävdes: Att vi alla gick åt ett och samma håll. Vi påbörjade ett stort förändringsarbete, som tog sikte på att sätta fokus på lärarnas pedagogik och elevernas utbildning och utveckling. När jag kom var Sjumilaskolan en spretig organisation där man drog åt olika håll, så det viktigaste var att samla krafterna och gå åt ett gemensamt håll. Samtidigt hade vi fått kraftig kritik och vitesbeslut från Skolinspektionen, så vi behövde komma till rätta med de bristerna också – det blev en parallell process. De brister vi själva upptäckt var oberoende av Skolinspektionens besök, men besöket hjälpte oss att snabba på alla processer. Vi fick se Skolinspektionen som en statlig konsult som kom och pekade på våra brister och snabbade på processen.

  • Vilka var de viktigaste insatserna för att nå förändring och vilket resultat har de gett?

– Det finns otroligt många, men en viktig insats var att vi formulerade en handlingsplan för skolan, med vilka brister som fanns och hur vi skulle komma till rätta med dem. Det har också varit en viktig vägledning att ha den att förhålla oss till. Handlingsplanen behandlar alla brister i organisationen och har fått den effekt vi ville se.

– En annan viktig insats är att vi förtydligat uppdraget för alla i organisationen. All personal – från lärare till kuratorer, har fått sitt uppdrag förtydligat så att de vet vad som krävs och förväntas av dem. Oklara förväntningar på personalen gör att det blir spretigt, så detta var en viktig insats.

– Detta har skapat en helt annan sorts ro på skolan; ett annat lugn. Det är viktigt att poängtera att vi inte på långa vägar är färdiga, men även om vi känner att vi har gjort myrsteg så har både andra som kommer hit till skolan och våra egna elever påtalat att de ser en tydlig förändring jämfört med tidigare. När man får perspektiv och ser saker på avstånd så ser man att det skett en stor förändring. Samtidigt kan vi inte slå oss till ro.

– När det gäller personalen har det blivit mer struktur i organisationen och vi har lagt stort fokus på att arbeta ämnesövergripande. Vår utgångspunkt har varit att insatserna vi gör ska ha fokus på det pedagogiska, och det gör att vi diskuterar mer pedagogik. Vi har medvetet fokuserat på insatser där vi diskuterar elevernas resultat och utveckling och gått tillbaka till vårt kärnuppdrag som är elevernas undervisning. Det har smittat av sig på eleverna, som pratar mer om resultat och betyg; så det har varit väldigt viktigt.

– Vi har också vidtagit åtgärder för att kunna följa elevernas resultat mer löpande under läsårets gång. Förut hade vi bara samtal i samband med utvecklingssamtalen och mer traditionella betygsdokument, men nu har vi skapat former för att följa eleverna under lärandets gång. Vi har ett verktyg där lärarna löpande under terminens gång fyller i elevernas utveckling och följer upp med alla lärare. Det blir ett slags prognos och vi har så kallade prognossamtal i samband med det.

– Avslutningsvis var det viktigt att skapa en elevhälsa som fått ett förtydligat uppdrag, där vi skapat tydliga rutiner för hur ett ärende ska hanteras inom ramen för elevhälsa, och vi har jobbat mycket med att skapa hållbara rutiner. Vi har mer rättssäkra rutiner än tidigare för hur vi arbetar med eleverna.

– Det är viktigt att komma ihåg att utvecklingsarbetet har varit många personers ansträngningar. Det har varit mångas ansträngningar som gett resultat. Inte minst mina två rektorskollegor Ida Wahlqvist och Hanne-Cecilie Engh. Vi delar synen på pedagogik, elever och organisationen. Det känns väldigt tryggt!

  • Hur ser din vision för Sjumilaskolan ut?

– Min vision är att skolan ska få högre måluppfyllelse, att en större andel går ut skolan med fullständiga betyg – det är det primära. Om vi på sikt kommer upp i nivå med staden överlag så är jag nöjd, då har vi kommit en bra bit på vägen. Att få upp resultaten ligger mig närmast. Vi har jobbat mycket med det organisatoriska för att eleverna ska få bra undervisning och utbildning, men nu vill vi också att det ska synas i deras resultat.

  • På vilket sätt kommunicerar du den visionen till personal, elever och vårdnadshavare?

– Jag pratar mycket om resultat i alla sammanhang. När jag träffar eleverna i korridoren pratar jag med dem om hur deras undervisning går – häromdagen förhörde jag några högstadieelever på deras geografiläxa. Vi har också något vi kallar för rektorstimman, där vi varannan vecka slumpmässigt väljer ut ett antal elever som får komma och träffa mig. Då sitter vi tillsammans en halvtimme och diskuterar deras undervisning och hur de upplever den. I och med att inte läraren är närvarande kan de vara uppriktiga kring undervisningen de deltar i. Hur upplever de undervisningen? Om eleven till exempel tycker att matematiken är enkel, hur gör lärarna då? Håller tillbaka eller utmanar de så att eleven utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmåga? Vi pratar om klassrumsklimatet, om hur läraren agerar i vissa situationer. Jag skriver ner elevernas tankar och återkopplar sedan till läraren.

– När jag träffar föräldrarna pratar jag också mycket om undervisningen, och om vikten av att stötta sina barn i undervisningen. Vi har många nyanlända föräldrar som kanske inte kan det svenska språket så väl, vilket gör att de tycker det är svårt att hjälpa sina barn med skolarbetet. Men det var som jag sa till en pappa som tyckte det var svårt att få sin son att göra läxorna: ”Har du ansträngt dig? Bara det faktum att du tar dig tid och sätter dig ner tillsammans med honom när han gör läxorna har en symbolisk betydelse. Han ser att du tar hans undervisning på allvar.”

– Det är samma sak med personalen, vi pratar mycket om undervisning. Just nu håller en av våra förstelärare, Frida Hellgren Kesti, en fortbildning för lärarna i betyg och bedömning, som kommer fortgå under våren. Det är dels för att stötta nyutexade lärare i betyg och bedömning och dels för att få till ett mer likvärdigt betygsättande i skolan. Jag märker att lärarna upplever att de behöver arbeta mer gemensamt kring betyg och bedömning och jag uppmuntrar dem att ta den här typen av initiativ:  fortbildning som är direkt kopplade till undervisning.

  • Vem är du nyfiken på?

Monika Blom, rektor Bjurslättsskolan. Frågorna jag vill ställa är:

– Vad är ledarskap för dig?

– Vilka verktyg använder du för att skapa entusiasm i din personalgrupp?

– Använder du din bakgrund som musik- och matematiklärare i din rektorsroll?