• Vem är du?

– Jag är 57 år, utbildad förskollärare och har arbetat större delen av mitt yrkesliv inom utbildningsområdet. I tjugo år jobbade jag som förskollärare och har därefter varit rektor och verksamhetschef i flera olika verksamheter och kommuner. De senaste två åren har jag arbetat som barn- och utbildningschef i Värnamo kommun med ansvar för förskola upp till vuxenutbildning.

Jag har vuxna barn och bor i Varberg tillsammans med min man. På fritiden spelar jag golf, springer och cyklar mountainbike. Rörelse är något jag gillar mycket, jag är en fysisk person. Allra helst åker jag skidor, det ska jag göra efter nyår, i Sälen. Jag har också varit idrottsledare inom handboll, där jag har tränat alltifrån små barn till vuxna.

– Sen gillar jag att läsa. Gärna en svensk deckare där man kan känna igen sig i miljön. När jag åker på semester så badar jag i skönlitteratur. Men jag är allätare på böcker, och läser mycket facklitteratur inom utbildning, psykologi och mental träning.

  • Vad var det som lockade dig med jobbet? Vilka blir utmaningarna?

– Att få jobba med att utveckla förskolan vidare. Det är min passion. Och att få fokusera på en verksamhet. Det ska också bli spännande få starta en verksamhet från grunden.

– Första steget är att sätta en organisation. Men det gäller att vara lyhörd för alla de processer som redan pågår. Det pågår redan mycket bra verksamhet ute i förskolorna.

  • I utredningarna som ligger till grund för den nya organisationen finns tre förstärkningsområden. Ett av dem är ökad kvalitet i undervisningen. Hur tänker du att en organisation kan stödja pedagoger och förskolechefer/rektorer att utveckla kvaliteten i undervisningen?

– Förskolecheferna behöver vara pedagogiska ledare och känna sig trygga i den rollen. De behöver ställa rätt frågor, våga utmana pedagogerna och känna stöd i det från organisationen. Leder vårt görande till lärande för barnen? Ofta gör man som man har gjort tidigare och funderar inte så mycket på vad det leder till. Jag tror att många förskolechefer redan tar det pedagogiska ledarskapet, och känner uppbackning från sin organisation. Men det är viktigt att sprida detta så att alla känner det.

– Vi kan lära mycket av varandra. Det finns de som kommit långt, och de som inte gjort det. Det är viktigt att synliggöra det som fungerar – och se hur vi sprider det.

  Vad vi dokumenterar och för vem är viktiga frågor, tycker jag. Hur får vi syn på görandet i dokumentationen? Hur kan vi göra den pedagogiska dokumentationen som en del i systematiska kvalitetsarbetet? Då behöver vi samla ihop vissa data som fångar verksamhetens kvaliteter – annars är det lätt att vi lägger fokus på barnen och inte oss själva.

  • Hur tänker du om betydelsen av kollegialt erfarenhetsutbyte och lärande mellan pedagoger och skolledare i staden? Hur kan vi jobba med detta i staden så att pedagoger och skolledare får likvärdiga möjligheter till detta?

Det ser jag som en utgångspunkt för att vi över huvud taget ska lyckas med uppdraget. Om förskolechef och pedagoger får titta på hur andra avdelningar har utvecklat sitt arbete så kan de ta med sig det tillbaka och ”skruva” lite i det utifrån förutsättningarna och behoven på sin avdelning. Här behöver vi skapa mötesplatser för att kunna dela kunskap och erfarenhet.

– Det är också viktigt att våga testa nytt – och att våga misslyckas. Framför allt handlar det om att våga utmana sig själv och sina pedagoger.

  • Hur ser du på samarbete mellan förvaltningarna utifrån 1-19-årsperspektivet?

Det livslånga lärandet startar redan i förskolan, och pågår hela livet egentligen. Lusten till lärande är grunden. Men vi kan inte svära oss fria i förskolan om matematikresultaten inte är bra. Nu kommer ju också begreppen utbildning och undervisning att bli tydligare när förskolans läroplan revideras. Så vi är beroende av varandra och ska leverera den utbildning som förväntas av varje del i utbildningssystemet.

Även för barnen och vårdnadshavarna blir det bättre om vi samarbetar. Till exempel kring hur vi följer och dokumenterar barn och elevers lärande digitalt. Det är bra om vi kan ha samma system, så att de känner igen sig.

  • Vill du skicka någon hälsning till stadens pedagoger och skolledare inför det nya året?

Jag ser verkligen fram emot att börja jobba i Göteborg och att starta samarbetet i den nya organisationen. Alla pedagoger och skolledare kan och vill skapa en bra verksamhet – och vi ska se till att göra skillnad. Vi gör det tillsammans.

FAKTA:
Ålder: 57 år.
Bor: Varberg
Utbildning: Förskollärarutbildning, rektorsutbildning och friskvårdskonsulent.
Karriär: Förskollärare i tjugo år, rektor i Falkenberg (1-16 år) och i Kungsbacka (1-16 år), verksamhetschef inom olika verksamheter i Helsingborg och Falkenberg. Kommer närmast från tjänsten som barn- och utbildningschef i Värnamo kommun, med ansvar för förskola upp till vuxenutbildning.

* Den nya förskoleförvaltningen tar över ansvaret för förskolverksamheten 1 juli 2018. Elisabet Nord tillträder tjänsten som förvaltningsdirektör för den interimistiska förskoleförvaltningen 8 februari 2018.

Läs även intervjun med Bengt Randén, tillträdande direktör för nya grundskoleförvaltningen

Läs även intervjun med Tomas Berndtsson, direktör för utbildningsförvaltningen