För att kunna organisera sin skola och stötta elever med adhd och/eller autism på ett bra sätt krävs en del av rektorer, så väl som lärare. Rektorerna behöver för det första ha en del grundkunskaper kring särskilda behov och vilka funktionsförmågor, det vill säga förmågan att klara nödvändiga vardagsfunktioner, som har påverkat eleverna, menar Annelie Karlsson.

– Framförallt behöver man ha en förståelse och en vilja att göra skillnad för eleverna.

Det alla på skolan behöver ha är grundläggande kunskaper om funktionsnedsättningarna och hur de påverkar elevernas inlärning och sätt att hantera studiemiljön.

– All personal behöver ha sin egen verktygslåda för hur de arbetar med eleverna.

Hon menar att de anpassningar och det arbete som görs för att det ska bli en så bra skola som möjligt för en elev med NPF också gör skolan bättre och mer lättillgänglig för alla elever.

– Dels har vi elever med andra typer av speciella behov, elever med trauman, elever som varit på flykt, de som har andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar och dels elever med en tillfälligt stressande period. I alla de här fallen har eleven samma behov av kognitivt stöd och då behöver man jobba med struktur och tydliggörande pedagogik, och också på ett genomarbetat sätt med bemötande och relationer, säger Annelie Karlsson.

En bra utgångspunkt är att rektor och pedagoger är nyfikna på vad som kan göras – att man ser det som en utvecklande pedagogisk process.

– Rektorer och lärare ska också komma ihåg att lyssna in eleverna, för de vet ganska väl själva vad de behöver, framför allt när de kommer upp i högre åldrar. De har hittat vissa strategier och hjälpmedel, saker som funkar – då ska man ta till vara det och se till så att man inte börjar helt om.

Tydlighet och kreativitet

En anpassning som är betydelsefull för elever med adhd och autism är om skolan har ett gemensamt upplägg för hur man börjar och slutar en lektion. Däremellan ska lärarna såklart få vara sig själva och använda sitt sätt att undervisa för att det ska bli en levande undervisning som blir rolig och bra för alla.

Annelie Karlsson möter ibland lärare som tror att tydliggörande pedagogik tar bort det kreativa hos lärarna, men hon vill understryka att det inte handlar om att ta bort kreativitet, utan att vara tydlig med vad ska hända på lektionen, hur länge det ska pågå, vad som ska göras, vem eleven kan vända sig till med frågor och så vidare.

– Jag tänker att det kan behövas ännu mer i de icketeoretiska ämnena. Jag ser hur bra det funkar på idrotten till exempel, när lärarna har en bärbar whiteboard med instruktioner. Ju friare ramar, desto svårare kan det vara för vissa elever. Samtidigt trivs vissa såklart under friare former, men det är ingen som tar skada av att det är på det andra sättet.

Vilka dilemman finns för lärare i undervisningen av elever med adhd/autism?

– Det kan vara lätt att glömma hur tydlig man verkligen behöver vara. Många med adhd har ett kort fönster innan de blir uttråkade. Lärarna måste jobba med att variera undervisning och mer utgå från intressen.

Skillnader mellan de olika stadierna

För en elev med adhd och/eller autism kan skolgången skilja sig åt ganska mycket, beroende på vilket stadium eleven befinner sig.

– I yngre åldrar är det oftare så att pedagogerna jobbar med den tydliggörande pedagogiken. I högstadiet tappas detta ofta bort.

På en stor punkt skiljer sig högstadiet och gymnasiet från låg- och mellanstadiet, och det är att det inte finns lika tydliga ramar. Det finns sällan ett hemklassrum och eleverna har många olika lärare i olika ämnen.

– Det är mer löst i kanten, och mer att förhålla sig till vad gäller lokaler, lärare, språkgrupper med mera. Då måste vi se till att rama in så att eleverna känner igen sig och känner igen strukturen.

Något som i sin tur skiljer sig mellan högstadiet och gymnasiet är att eleverna på gymnasiet har valt program efter intresse, de läser lite färre ämnen och ofta kan eleverna i större grad ha hittat strategier som fungerar för just dem.

– Det gör att det ibland kan fungera lite bättre där, säger Annelie.

”Utan motivation finns inget driv”

Motivation är något som är viktigt i arbetet med den här elevgruppen – att hitta elevens motivation.

– Utan motivation finns inget driv att göra något överhuvudtaget. Det som tidigare ofta varit en tankefälla är att lärare konstaterat att eleven är omotiverad istället för att se vad de själva kan göra för att eleven ska hitta sin motivation. Det gäller att undersöka och vara nyfiken.

Hon menar att läraren behöver förstå var eleven befinner sig, vart hen ska och har för intresse och behov – hittar läraren det så hittas också motivationen.

– Ibland kan det också handla om uthålligheten. Har eleven inte så lång uthållighet kanske den inte blir motiverad att ens börja med en uppgift som är för stor eller djup. Då får man försöka dela upp uppgiften eller se om man kan stötta på något annat sätt.

Utbildning ska ge lärare verktyg

I Center för skolutvecklings regi kommer Annelie Karlsson i höst att leda en utbildning om autism och adhd, riktad till pedagoger och rektorer i gymnasiet respektive grundskolans högstadium.

– Under utbildningen kommer vi att jobba väldigt konkret och deltagarna får med sig exempel på anpassningar som är lätta att göra och inte tar en massa tid, kraft eller kräver dyrt material.

– Jag hoppas också att deltagarna får en förståelse för hur det här arbetet blir en tillgång för alla elever och att man på sikt sparar mycket tid som lärare, eftersom man slipper sitta och göra en massa små anpassningar för varje elev när man förebygger genom att göra saker så att det blir tydligt för alla från början.

Annelie Karlssons kompetensutvecklande utbildning ”Autism och adhd i gymnasiet – tydliggörande pedagogik och bemötande” startar den 16/9 och den 26/9.

Anmäl dig till utbildningsserien för gymnasiet, som börjar den 16/9, här och till utbildningen för högstadiet, som börjar den 26/9, här.

 

Detta kan vara bra att tänka på för dig som lärare när du har elever med ADHD/autism:

  • Var tydlig med vad som ska göras.
  • Ger instruktioner både skriftligt och muntligt.
  • Färgkoda varje ämne så att om till exempel matematik är blå, så markeras de lektionerna med blått i schemat och material som används inom matematiken, bok, block, och så vidare, märks med blått.
  • Undvik överraskningar.
  • När du får nya elever – lyssna in vad som har varit framgångsfaktorer sedan tidigare och använd dig av dem.
  • Fördjupa dig inom tydliggörande pedagogik.
  • Titta tillsammans med arbetslaget eller skolan som helhet på hur ni kan arbeta tydliggörande. Det kan även handla om saker som sker utanför klassrummet, som till exempel att bildmarkera tydligt var saker ska slängas i matsalen. Det är viktigt att jobba med det genomgående.