Xinjuan Chen har gått i en dryg vecka på Introduktionsenheten i Östra Göteborg när det är dags för det första kartläggningssamtalet. Han är 13 år, har nyligen kommit till Sverige och är påtagligt nervös.
– Det här är inget test. Du kan inte göra rätt eller fel, säger läraren Sofia Jammeh Svensson som ansvarar för kartläggningen.
Tolken översätter till mandarin och Xinjuan nickar för att visa att han förstår.
– Alla nyanlända som kommer till Sverige får samma frågor. Det är för att vi ska kunna planera en bra skolgång, fortsätter Sofia.
Rätt till kartläggning
Från och med 1 januari 2016 har alla nyanlända rätt till kartläggning inom två månader efter att de börjat skolan. I stadsdelen Östra Göteborg skrivs alla nyanlända elever in på en ordinarie skola men under den grundläggande kartläggningen går de på introduktionsenheten.
En fördel med att ha en särskild enhet för kartläggning är att kompetens samlas på en plats. Pedagogerna på Introduktionsenheten i Östra Göteborg har fått en gedigen erfarenheter av att göra kartläggningar och det finns också flera flerspråkiga pedagoger. De stora språken bland nyanlända är representerade bland pedagogerna.
– Det är en fördel att vi kan ha fokus på frågan. Det behövs mycket kunskap om nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Vi kan sedan sprida kunskapen i stadsdelen, säger Eva Andersson Berglund, enhetschef på Introduktionsenheten.
Kartläggningen får ta max två månader och görs utifrån Skolverkets material. Det första kartläggningssamtalet, Steg 1, handlar om språk- och skolbakgrund. De följande två samtalen, Steg 2, handlar om litteracitet respektive numeracitet.
– Det är viktigt med kartläggning för att planera en utbildning på den nivå eleven befinner sig. Det stärker också elevernas identitet när de får visa sina förmågor och bli sedda för det de kan, säger Eva.
Kartläggning kompletteras med undervisning
När vi är på besök går det ett 50-tal elever på Introduktionsenheten. Kartläggningen kompletteras med undervisning i svenska, matematik och litteracitet. Därmed ges eleverna möjlighet att visa fler förmågor som till exempel berättande och skrivande.
– Vi hade en flicka i lågstadiet som var väldigt duktig på huvudräkning och multiplikationstabellerna. Hon tänkte och räknade väldigt snabbt. Det såg vi i undervisningen. Men det kom inte fram i kartläggningsmaterialet där hon hade svårt för problemlösning. Nu finns det också material för ämneskartläggningen, Steg 3 i kartläggningen, som gör det möjligt att komplettera och visa fler förmågor, säger Eva.
Om en elev är långt framme i vissa ämnen rekommenderar Introduktionsenheten att eleven får göra en prövning i dem. Men den ska göras på elevens ordinarie skola.
Sofia Jammeh Svensson har arbetat i sex år på Introduktionsenheten och gjort över 100 kartläggningar. Hon tycker att det är en klar fördel att både ha undervisning och göra kartläggning.
– Eleven ska inte känna att det är något förhör. Det blir mycket bättre om det är ett samtal. Men det kan vara svårt att få igång eleven att prata. Det gäller att ha hitta ingångsvägar. Det är enklare om man har en relation till eleven, säger hon.
Introduktion till svenska skolsystemet
Under tiden på Introduktionsenheten får eleverna också en introduktion till det svenska skolsystemet. Det vill säga hur ett schema ser ut, vilka ämnen som är obligatoriska, hur betygssystemet fungerar och så vidare. Det hjälper dem att förstå vad som förväntas av dem.
Elever och vårdnadshavare informeras även om det fria skolvalet och uppmuntras att göra ett aktivt val. Om det är fullt på skolorna i stadsdelen ingår det i Eva Andersson Berglunds samordnaransvar att leta upp en plats.
Alla övergångar är svåra och samarbete krävs för planering av elevens fortsatta skolgång. Vid överlämningen till ordinarie skola, som oftast är ett fysiskt möte, skickar Introduktionsenheten med kartläggningsmaterialet och en rekommendation på bland annat årskursplacering, prioriterad timplan, studiehandledning och om man behöver överväga särskilt stöd. Men för att övergången ska fungera krävs det att skolan har kunskap om nyanlända och en bra organisation för mottagande.
– Utbildningen ska anpassas för att ge varje elev förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Det får inte vara så att man bara sätter alla nyanlända elever i en förberedelseklass, säger Eva.
Styrgrupp för nyanlända
Förutom att vara chef på Introduktionsenheten ingår hon också i stadsdelens rektorsgrupp och är samordnare för nyanlända. Det finns även en särskild styrgrupp för nyanlända i stadsdelen.
– För att utveckla undervisningen av nyanlända krävs ett arbete på alla nivåer. Det finns ett stort behov av fortbildning för att alla ska förstå innebörden av de nya skrivningarna i skollagen. Det är viktigt att utgå från de framgångsfaktorer som forskning har tagit fram när vi utvecklar undervisningen av flerspråkiga elever.
Läs om hur modersmålslärare gör kartläggning
Läs om hur Gärdsmosseskolan använder kartläggningsmaterialet från Introduktionsenheten.
