Språkskatten

Bygga kulturell kompetens och samtala med barn om rasism med hjälp av högläsning

Jag har sedan i början på läsåret gjort många nya insikter kring högläsning och samtalen vi har om den, och om jag redan innan tyckte att det är den viktigaste undervisningen vi har i skolan, tycker jag det ännu mer nu. 

Mer om ord och ordförråd

Kan vi komma överens om att sluta säga att elever saknar språk?

Under senare tid har det i många sammanhang, inte minst i sociala medier, diskuterats om en särskild elevgrupp. Eller egentligen inte diskuterats så mycket utan dessa elever har mer använts som en förklaring till att det kan vara svårt att nå fram i klassrummet. Det handlar om de flerspråkiga eleverna som då ges en etikett av att ha ett svagt svenskt språk men också ett svagt modersmål. Det är något som gör ont i mig när jag hör att många använder detta som ett slags argument för att det inte går att till exempel läsa högt och diskutera tillsammans.

Hur kan vi undervisa för att eleverna ska hitta sin röst?

Målet med TCRWP:s undervisning är att undervisningen ska ge alla, oavsett bakgrund, lika möjligheter att utvecklas till skickliga och kritiskt tänkande läsare och skribenter som kan föra sin egen och andras talan, fördjupa sina egna och andras kunskaper, förstå den värld de är en del av och verka mot förtryck och orättvisor i samhället. Det är en vacker målbild som jag försöker ha med mig i bakhuvudet varje dag. Om vi ska lotsa alla våra elever dit spelar vi lärare, vårt förhållningssätt och den undervisning vi planerar och genomför en oerhört stor och viktig roll.

Att utbilda läsare!

Vi lever i en verklighet där en god läsförmåga är viktigare än någonsin. För att kunna navigera i ett ständigt informationsflöde och för att kunna argumentera och delta i olika beslutsprocesser i samhället, krävs det allt mer komplexa förmågor. Vi måste kunna hantera och kritiskt granska en mängd olika slags texter i varierande sammanhang. Vi behöver också utveckla en god förmåga att kunna uttrycka oss så att andra lyssnar. Vi måste dessutom själva kunna lyssna aktivt på andra. Hur möter vi i skolan upp dessa allt mer komplexa krav? Hur formar vi framtida läsande, aktiva samhällsmedborgare?