Omgivna av böcker samlas vi, elva deltagare och jag, inne på Johannebergsskolans skolbibliotek och med oss har vi varsin kopp färskbryggt kaffe, latte eller te. En stund stannar vi kvar i den sociala fasen och pratar av oss lite om hur dagen har varit. Snart är kl 14.30 och då infinner sig ett annat fokus. Tillsammans har vi kommit överens om förutsättningarna. Vi släpper allt annat som pockar på uppmärksamhet för att två timmar framöver dyka ner i teorin och fokusera på det kunskapande mötet.

Till idag har min grupp läst och sett teoriavsnittet Del 3 “Läsloggen – ett tankeredskap” av och med Gunilla Molloy, ur modulen Samtal om text. Läsloggen är ett redskap vid läsning och tolkning av sakprosa eller skönlitterära texter för att följa elevens tankeutveckling såväl som språk-, läs- och skrivutveckling. I läsloggen skriver eleven ner sina reflektioner. När läsloggen används vid pararbete och eleverna kommenterar varandras läsloggar kallas den dialoglogg. Då läsloggen istället involverar tre eller fler elever kallas den demokratilogg. Molloy utvidgar Vygotskijs begrepp om proximal utvecklingszon till att även omfatta gruppnivå; en kollektiv utvecklingszon.

Först reflekterar lärarna enskilt kring läsloggar i undervisningen, för att sedan samtala parvis om sina reflektioner. Därefter sammanstrålar de och skriver ner eller visualiserar sina parvisa reflektioner.

Modellen vi använder är EPA-modellen (Eget – Par- Alla). Som ett sista led resonerar lärarna sig fram och försöker finna och se olika mönster och lyfta det viktigaste från dagens samtal. Dessa punkter (mönster och frågeställningar) vaskade lärarna fram efter dagens samtal:

  • Tid, prioritering,organisering?
  • De olika läsloggarna och dess syfte: Läslogg/ Dialoglogg/ Demokratilogg
  • Vilka texter?
  • Ska vi styra?
  • Demokrati – alla ska kunna uttrycka sig och vara delaktiga!
  • Skrift – bild – tal?
  • Begränsningar och möjligheter för elever som inte är så läs- och skrivstarka?

Läslyftet är en del av det språk-, läs och skrivutvecklingsarbete som pågår i Centrum och vi är inne på det andra året. I år, liksom förra året, är vi två handledare, Monica Sternelöv och jag, som ansvarar för var sin grupp pedagoger. Förra terminen arbetade våra grupper med modulerna Samtal om text respektive Läsa och skriva i alla ämnen åk 1-3 och i år tar vi oss an Främja elevers lärande i SO respektive Samtal om text. Modulerna har valts ut i samråd med pedagogerna efter relevans och önskemål.

Arbetet med Läslyftet i Centrum gynnas av att vi redan har en struktur för lärande organisation, där torsdagseftermiddagarna för alla pedagoger är vigda för skolutveckling. Vi har då olika slags lärgrupper som Läslyft men även andra lärgrupper som Bedömning för lärande (BFL) och Reading to Learn (R2L).

Det finns såväl fördelar som nackdelar med att vi lärare i stadsdelen organiseras i tvärgrupper och inte lokala arbets- eller ämneslag när det kommer till dessa lärgrupper. Bland fördelarna kan nämnas ett rikt utbud av innehåll och större valmöjlighet samt att det knyter samman och skapar en samarbetsyta mellan lärare från olika skolor i stadsdelen. I arbetet med Läslyftet försöker vi istället hålla samman deltagare och skapa grupper från högst två skolor för att det bland annat ska underlätta planering och gynna samarbete även mellan Läslyftsträffarna.

Vad är då själva “lyftet” med läslyftet? Det värdeskapande är att utifrån teoretiska perspektiv se med nya ögon på det vi gör i klassrummet, identifiera allt det fantastiskt bra som redan görs, att lägga till nya verktyg till en redan befintlig repertoar, och låta tidigare erfarenheter möta nytt med hjälp av ett gemensamt metaspråk.

Teoridelen är en självklar del men det är i det kollegiala lärandet där lärare genom strukturerat samarbete reflekterar över sin undervisning som det lyfter. De kontinuerliga träffarna får oss att bli medvetna om vad och varför vi gör det vi gör. Lärarna har även testat att filma och spela in när de genomför sina aktiviteter. Genom samtalen delas tips och inspiration och egna idéer väcks men det verkliga lyftet ligger inte i delandet av färdiga lektionsförslag utan i det kollegiala samtalen som förs.

I handledarens roll ingår bland annat att ha kunskaper inom ämnet, om olika samtalsmodeller och gruppdynamik, liksom att organisera, planera, leda samtal och ställa frågor. Just att ställa utmanande frågor och skapa förutsättning för det “goda” samtalet är det mest utmanande.

Frågorna behöver vara öppna som till exempel: Berätta mer…!? Hur tänkte du i den situationen? Vad hindrar dig…? Vad blir nästa steg? Hur vet du…? Hur kunde du gjort istället? Vad skulle du vilja göra annorlunda nästa gång? etc. Det är sedan inte alltid i själva svaren som svaren ligger utan snarare i att frågor, dilemman och reflektioner kring den egna undervisningen uppstår och diskuteras.

Förhoppningen är att Läslyftet inte ses som en isolerad händelse eller ett avslutat projekt utan att språkutvecklingsresan bara har börjat. Över tid ökar möjligheten till verklig förändring och arbetet skapar värde. Läslyftsmodulerna kommer fortsatt finnas tillgängliga men flyttas och genomgår ett namnbyte till “Utveckla språk-, läs- och skrivundervisningen (Läslyftet)”. Från och med v.11 2017 införlivas Läslyftsmodulerna i ett nationellt skolutvecklingsprogram under rubriken “Kunskaper och värden” på Lärportalen.

Läslyftet rundas av för den här torsdagen. Lärarna har entusiastiskt berättat om vad de planerar att genomföra till nästa gång. Det verkar finnas variation mellan vilken sorts läslogg som ska prövas och på vilket sätt den kommer att användas. När vi möts nästa tillfälle blir det spännande att höra hur de upplevt genomförandet, vad som gått bra eller mindre bra och vad läsloggen eventuellt kan skapa för mervärde i undervisningen framöver.

Avslutningsvis låter jag några citat från utvärderingen av förra terminens Läslyft tala för sig själva:

Vi har blivit påminda om hur viktiga alla våra läs- och skrivutvecklande aktiviteter i skolan är, allra mest för elever som inte har med sig ett rikt språk från början och som inte är vana vid läsning i hemmet.

Vi upplever att våra ettor har skrivit mer och utmanats mer tack vare uppgifterna i läslyftet än våra tidigare ettor.

Jag upplevde att jag lade in moment i undervisningen som jag “glömt bort”. Jag fick en bra syn på vad jag inte har med i undervisningen t.ex. läsning i par, som jag inte använt mig av så mycket innan. Då upplevde jag att eleverna utvecklades genom att använda olika arbetsformer.

Arbeta vidare med dialogisk högläsning samt hinderschema och karaktärsschema. Utgå mer från elevernas värld.

Det har varit roligt och utvecklande med olika typer av samtalsmodeller, tycker jag. Det har också varit väldigt bra, och viktigt, att vår handledare har haft höga förväntningar på oss hela tiden, även när gruppen som helhet varit lite trött.

Vi behöver få resonera om tankar och idéer, höra andras åsikter och ge varandra feedback. Jag tänker att utveckling sker bäst i samspel med andra. Det är också nyttigt att behöva sätta ord på det man tänker och vara tvungen att förklara tydligare ibland.

Läraryrkets skattkista! 🙂 Så givande att dela med sig av goda exempel samt släppa prestigen kring det som är utmanande/svårt – stötta varandra där! Forskning visar ju också vikten av gemensam kompetensutveckling (samt samtal, reflektion osv) för att alla elever ska nå målen samt utveckla/höja elevernas kunskap.